Krigsinvaliderna och veteranerna minskar raskt i antal och de yngsta invaliderna är 93 år gamla för tillfället. Det finns ett tjugotal vårdhem i landet för den här gruppen och frågan är vad som skall ske med vårdhemmen när basen för verksamheten ständigt krymper.
Krigsveteranen Ragnar Eriksson och hans fru Gundel Eriksson är just nu inne på rehabilitering vid Nykarleby sjukhem. De är nöjda med vården, men oroar sig för framtiden.
Verksamheten för Nykarleby sjukhem borde breddas liksom för de andra sjukhemmen men eftersom reformerna inom social - och hälsovården har dragit ut på tiden har utvecklingsarbetet gått i stå.
Öppna frågor
Nykarleby sjukhem har gjort en del förberedelser för tiden efter reformerna men några färdiga beslut finns inte i det här skedet.
Riksdagen skulle enligt tidtabellen godkänna reformpaketet i början på juni. Den 12 juni har Stiftelsen Nykarleby sjukhem kallat staden Nykarleby till ett möte där framtiden för sjukhemmet skall diskuteras.
I helgen flyttades den här tidtabellen framåt.
- Det finns olika scenarier, vi har förberett oss genom att se över stiftelsens stadgar och anpassa dem till reformen. Vi har också grundat ett aktiebolag, Fysiotrim Ab, säger sjukhemmets vd, Mathias Kass.
Lokal förankring
Det finns olika alternativ på agendan men vd Mathias Kass vill inte närmare gå in på dem förutom det främsta alternativet. Det vill säga en fortsatt lokal förankring för sjukhemmet.
- Det finns andra alternativ men detaljerna behåller jag för mig själv. Vårt första alternativ är lokalt ägande. Alternativen kan också handla om administrativt samarbete med landskapet eller överlåtelse av verksamhet, alltså samarbete med en privat aktör.
Frågan om sjukhemmets framtid kan också vara kopplad till hälsovårdscentralens framtid i Nykarleby.
Kommer Nykarleby att ha en hälsovårdscentral, kommer den att verka i offentlig regi via landskapet, vilken roll kan sjukhemmet ha i sammanhanget, tar en privat aktör över i samarbete med sjukhemmet?
Frågorna är många och det finns knappast plats i Nykarleby för både en offentlig och en privat aktör inom primärhälsovården.
Nykarleby Sjukhem är grundat med tanke på den generation som deltog i kriget och det första och största ansvaret ligger förstås på den sektorn.
Nykarleby sjukhem har för tillfället ett avtal med staten som sträcker sig fram till slutet av år 2022.
Bredda basen för sjukhemmet
Markku Ranta är tidigare vd för sjukhemmet i Nykarleby, numera är han efter pensioneringen stiftelsens ordförande.
Han är också engagerad i olika förtroendeuppdrag för krigsinvaliderna och det är främst i den egenskapen han uttalar sig.
- Sjukhemmets verksamhet behöver en bredare bas och kunde ta över hela äldreomsorgen i Nykarleby, säger Markku Ranta.
Diskussionerna som stiftelsen kommer att föra den 12 juni med staden Nykarleby kommer också in på strategier kring primärhälsovårdens ordnande i Nykarleby.
De här tankarna förde Markku Ranta fram redan i ett tal vid den självständighetsfest som hölls 2015 på sjukhemmet.
- Det finns personer som har ett önsketänkande att landskapet kommer att bedriva primärhälsovården i Nykarleby. Man måste vara realist och det är bara att se på produktionskostnaderna inom den privata och den offentliga vården för att se vart vi är på väg.
Stadens roll
Stadsdirektör Gösta Willman i Nykarleby betonar ovissheten i framtiden i det här skedet. Ingen vet exakt vad som kommer att gälla innan lagarna är godkända.
Sjukhemmet har sitt ansvar för rehabiliteringen av veteraner och krigsinvalider, det går inte att göra hur tvära kast som helst enligt Willman. Det gäller att skapa en beredskap för olika scenarier.
- Stiftelsen Sjukhemmet har grundat ett aktiebolag, Fysiotrim, som ger större möjligheter att operera på marknaden ifall stiftelsen som juridisk person inte kan göra det. Aktiebolag är ett lättare och flexiblare sätt att agera. Bolaget har då heller inte den primära uppgift som stiftelsen har, säger Gösta Willman.
- Ingen äger en stiftelse men på sikt kommer den att övergå till Nykarleby stad ifall det inte hindrar utvecklingen på den här nya spelplanen. I så fall är verksamheten viktigare än att Nykarleby är med och bestämmer mer än den 19 procents andel som nuvarande lagstiftning medger, säger Gösta Willman.
När det gäller frågan om vem som är mest effektiv när det gäller att producera vård, det offentliga eller det privata är Gösta Willman inte beredd att i alla lägen applådera privata bolags verksamhet.
- Inte har vi så bra erfarenhet av de privata bolagen heller, se bara på Esperi Cares verksamhet i Jakobstad. Det är snarare exempel på motsatsen.
- De privata bolagens primära intresse är att göra vinst.
Ragnar och Gundel Eriksson trivs på sjukhemmet
Ragnar Eriksson är född 1923 och är krigsveteran. Han är hemma från Socklot i Nykarleby och han har vistats på sjukhemmet i Nykarleby vid ett flertal tillfällen.
Just nu är han på en tiodagars rehabilitering tillsammans med sin fru, Gundel.
Hon har nyligen blivit knäopererad vid centralsjukhuset i Vasa och får också öva upp det nya knäet innan det är dags att återvända hem till Socklot.
- Det är bra att få vara här tillsammans, jag har också varit här efter en operation där jag fick en knäprotes, säger Gundel Eriksson.
Båda två prisar vården på sjukhemmet men Ragnar som är krigsveteran, inte krigsinvalid, är lite orolig inför framtiden.
- Framtiden känns inte riktigt bra för oss veteraner, krigsinvalider kan däremot tillbringa sin framtid på sjukhemmet. Det är fullt på alla äldreboenden och jag fasar lite för framtiden om vi inte får plats nånstans, säger Ragnar Eriksson.
Vid årsskiftet fanns 82 krigsinvalider och 333 krigsveteraner kvar i livet i Österbotten.