Under våra småbarnsår är vi en stor ekonomisk börda för kommunen. Genomsnittsåldern för när vi går över till plussidan är 58 år. Vid fyllda 79 svänger balansen och vi börjar igen kosta mer än vi bidragit med.
Det här kommer stiftelsen för kommunal utveckling KAKS fram till i en studie där man undersökt i vilken ålder kommuninvånare blir lönsamma för kommunen – närmare bestämt när de kumulativa inkomster invånarna bidrar med överskrider de kumulativa utgifter invånaren skapar för kommunen.
Undersökningen visar att invånarna är mest kostsamma för kommunen före skolåldern och på ålderns höst.
– Det här kommer att förändras om vård- och landskapsreformen förverkligas. Då kommer de äldsta invånarna inte längre vara en så stor utgift för kommunerna, då kommer de yngsta stå för de största utgifterna, säger Eero Laesterä som är doktor i administrativa vetenskaper och som gjort undersökningen.
I genomsnitt går vi över till plussidan när vi är 58 år gamla. I tio kommuner svänger pendeln redan innan invånarna hunnit fylla 40. I 243 kommuner sker det här först när invånarna är mellan 60-70 år.
Alajärvi har Finlands mest lönsamma befolkning
Enligt undersökningen är Alajärvi den kommun som har de mest lönsamma invånarna. År 2016 gick kommunen drygt 53 euro på plus per invånare.
Det här kan bero på att Alajärvi har ordnat sina tjänster för åldringar på ett kostnadseffektivt sätt, säger Laesterä till STT.
Efter Alajärvi placerar sig Pyhäntä, Kannonkoski och Taivalkoski högst på listan. Av storstäderna klarade Esbo, Lahtis och Uleåborg sig bäst i jämförelsen – de placerade sig på platserna 54, 69 och 77.
I över 80 procent av alla kommuner i Finland är invånarna i slutändan en större utgiftskälla än inkomstkälla för kommunen.
Småbarn som vårdas hemma kan vara lönsamma
Även om barn under sju år i de flesta fall hör till de dyraste invånarna, finns det undantag. Hit hör kommuner där det finns många barn som drar in pengar i form av statsandelar, men som till stor del sköts om i hemmet. I sådana fall blir barnens lönsamhetsbalans negativ först då de börjar skolan.
Laesterä säger att det här är ett fenomen som förekommer i kommuner där gammallaestadianernas lokalföreningar är verksamma.
Utan barn kommer den här världen aldrig att räddas
Eero Laesterä, doktor i administrativa vetenskaper
Faktorer som enligt undersökningen gynnar kommunerna när det kommer till invånarnas lönsamhet är stort invånarantal och -täthet, stor areal, växande invånarantal, många arbetsplatser, hög inkomstnivå och hög andel samer eller personer med främmande språk som modersmål.
Försvagande faktorer kan vara hög ålder, låg utbildningsnivå och hög arbetslöshetsgrad.
Vilken typs människor borde kommunerna locka till sig?
Om en kommun vill locka till sig de mest lönsamma invånarna, säger Laesterä att de bör rikta in sig på friska par med hög inkomst.
De bidrar med skatteintäkter, men de använder inte kommunens tjänster i samma utsträckning som unga och gamla. Men enligt Laesterä ska man ändå inte stirra sig blind på de här siffrorna.
– Utan barn kommer den här världen aldrig att räddas, säger han.