14 personers jobb hotas när THL samarbetsförhandlar om laboratoriet i biokemi. THL vill lägga ut tjänsterna på entreprenad i stället, eller använda sig av datauppgifter som automatiskt samlas in via till exempel rådgivningen och arbetshälsovården.
THL gjorde i höstas en utredning om laboratoriet i biokemi, för att se om någon av tjänsterna där kan utlokaliseras. Slutsatsen i utredningen är att laboratoriets verksamhet bör fortsätta och bör utvecklas.
Ändå kom beskedet om samarbetsförhandlingar i april. Allt pekar, enligt de anställda, mot att laboratoriet läggs ner.
- Det ser inte bra ut, säger också huvudförtroendeman Timo Sinervo på THL.
Det slutliga beskedet kommer på torsdag när samarbetsförhandlingarna har avslutats. 14 personers jobb är hotade. Några kanske kan få stanna kvar i bolaget i andra uppgifter.
Vill uppdatera insamlingsmetoderna
THL:s biokemilaboratorium står bakom flera nationella folkhälsoundersökningar som till exempel Finhälsa, Finrisk och Finger.
Planen är nu att ersätta laboratoriet med att köpa in tjänster i stället, och också utreda om man kan använda sig av big data, det vill säga klientuppgifter som oberoende samlas in i stället för att THL samlar in uppgifterna själv.
Terhi Kilpi, avdelningsdirektör för THL:s folkhälsolösningar, förklarar att samarbetsförhandlingarna beror på både ekonomiska och produktionsmässiga orsaker.
THL vill uppdatera datainsamlingsmetoderna. Enligt THL:s beräkningar blir det billigare att utlokalisera datainsamlingen än att ha ett eget litet laboratorium som sköter den. I dag är kostnaderna för laboratoriet mellan 300 000 och 500 000 euro per år.
Färre ställer upp på undersökningskallelser i dag
Förutom de ekonomiska orsakerna handlar det enligt Kilpi också om att världen ändrat och tekniken gått framåt. Data om till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes samlas in på flera ställen automatiskt.
Folk är heller inte lika villiga att frivilligt ställa upp på undersökningar som de var förr:
- Det fungerar inte längre lika bra att kalla 10 000 människor till undersökning vart femte år som det gjorde på 70-talet, säger Kilpi.
Arbetsgivarsidan tror att en förnyelse av datainsamlingen kan ge mer tillförlitliga undersökningsresultat.
Professor: Tillförlitligheten äventyras
Personalen är däremot orolig för att undersökningarnas tillförlitlighet lider om uppgifterna inte samlas in av THL:s eget laboratorium.
Uppgifterna skulle i samlas in med olika metoder av varierande kvalitet, och insamlingen kommer inte att fungera pålitligt på många år, tror huvudförtroendeman Sinervo.
- Dessutom har vi många undersökningar som görs under långa tidsintervall och som är väldigt känsliga för förändringar i datainsamling som det här skulle innebära, säger Sinervo.
- Flera viktiga undersökningar kommer att lida om det här genomförs, det är klart. Det kommer också att ytterligare minska på internationell forskningsfinansiering, säger Sinervo.
THL:s undersökningar grund för stora politiska beslut
Forskningsprofessor Seppo Koskinen på THL påpekar att THL:s biokemilaboratorium är ett internationellt högt ansett referenslaboratorium. Folkhälsoundersökningarna som THL gjort vart femte år används inom beslutsfattandet.
- Utgående från dem har man kunnat fatta välunderbyggda hälsopolitiska beslut om att till exempel lägga till jod i något eller vässa näringspolitiken ytterligare, säger Koskinen.
Att undersökningarna har gjorts regelbundet så länge har också stor betydelse för resultaten. På individnivå har små förändringar i blodsockernivåer eller blodets fettvärden inte så stor betydelse, men i undersökningar med 10 000 personer har det.
- På befolkningsnivå har också väldigt små förändringar i resultaten enormt stor betydelse för folkhälsan, och därför är det viktigt att resultaten är tillförlitliga och jämförbara med tidigare resultat, säger Koskinen.