Utbudet av könsneutrala leksaker ökar. I dag finns det ett brett urval barnböcker där huvudpersonerna inte följer en binär könsfördelning. Nu har också en ny könsneutral docka lanserats, med mer realistiska kroppsformer än Barbie. Det viktigaste är att låta barn leka hur de vill, säger forskardoktor Anna Moring.
En korgboll är en väldigt könsneutral leksak, vem som helst kan leka eller spela med den. Om man vill definiera en könsneutral leksak mer noggrant, kunde man säga att det är något som som inte specifikt riktar sig till något kön.
Leksaker i sig har inget kön. Det är mer frågan om hur vi tänker kring vissa fenomen relaterade till kön: När vi tänker bilar tänker vi på killar, när vi tänker dockor tänker vi på tjejer. Men ingenting i själva leksakerna säger att bara flickor eller bara pojkar kan leka med dem.
Leksaksbutikerna i Finland är ändå ganska stereotypt indelade i flick- och pojkavdelningar. Den här indelningen finns till för en orsak, som kanske har att göra med att man vill göra köpandet lättare för dem som söker något specifikt. Samtidigt styr det här konsumenternas val.
- Lika bra kunde affärerna ju vara uppdelade enligt till exempel prisklass, säger Anna Moring, forskardoktor i genusvetenskap och projektledare på Monimuotoiset perheet.
Hon menar att genusmedvetenheten ökar och att det kommer mer och mer impulser från konsumenterna för att luckra upp de stereotypa indelningarna av leksaker.
Under de senaste 10-15 åren har det skett en klar förändring i attityderna gentemot könsnormer, både hos föräldrar och hos andra som uppfostrar barn, menar Moring. Enlig henne är folk i dag generellt några steg mer toleranta, man är van vid att se mer variation, och det gäller inte bara huvudstadsregionen utan hela landet.
- Normerna börjar så småningom luckras upp, vilket gör världen till en lättare och bättre plats för de barn som nu växer upp, säger Moring.
Blandade leksaker
Hur ska man då som förälder tänka, ifall man vill ge sina barn alla möjligheter att uttrycka sig i sin lek, istället för bara två könsroller?
Ett konkret tips som kvinnosaksförbundet Unionen har gett i sitt projekt kring könssensitiv uppfostran på daghem, är att placera många olika slags leksaker på samma ställe. Det vill säga att inte dela upp rummet i “flickornas hörna” med hemrelaterade grejer och dockhus, och “pojkarnas hörna” med bilar och dinosaurier - utan att man medvetet blandar ihop bilar och docklekar.
Också hemma kan man ta bort de stereotypa indelningarna.
- Man kan säga att Barbie kanske kan åka i sportbilen, eller att riddaren kan rida på My Little Pony. Det gäller att se barnets egna preferenser och erbjuda saker som stärker dem, men också att hjälpa till att se saker ur nya vinklar. Om barnet tycker om bilar ska man inte bara köpa större och större bilar och finare och finare traktorer, utan som förälder ska man se till att det finns en variation, säger Moring.
Barns uppfattning av kön
Barn förstår ganska tidigt vad kön handlar om. Anna Moring förklarar att barnen går igenom olika utvecklingsfaser där de är måna om att definiera hurdana flickor respektive pojkar är - till exempel vilka färger som förknippas med vilket kön.
Den första fasen kommer ofta in redan vid ett till två-årsålder, då barnen börjar förstå att de är lika eller olika sina föräldrar eller syskon och kompisar.
- Barn är inte så stereotypa i sig själva, utan mycket av det de tänker och tycker och uppfattar kommer från kulturen de lever i, både från föräldrarna och familjemedlemmarna, men också från dagisvärlden och andra människor i deras närhet. Barn lär sig mycket snabbt de kulturella normerna, och det kan föräldrarna inte påverka så mycket.
Ett rätt stort antal barn, enligt forskning kring 10-15 procent, går sedan emot de kulturella könsnormerna. Det innebär att barnet först har förstått normerna och sedan medvetet valt att göra något annat. Barnet känner då att hens eget sätt att göra saker inte ligger innanför de uppfattade normerna.
- Det här är vanligt hos dagisbarn, men i skolåldern jämnas normbrotten ut. Speciellt pojkar har mindre utrymme att i skolan gå utanför det normativa sättet att vara pojke. Flickor har lite mer utrymme att vara mer ”pojkiga”, eller att vara flickor på olika sätt, förklarar Moring.
För att förstå vad kön är och betyder för en själv, måste man få prova på olika sätt att vara och leva. Se hur omgivningen reagerar, vad som passar in, och kanske i något skede bryta sig ut ur mönstren.
Normkreativa böcker
I dag finns ett växande utbud av barnböcker och leksaker utan en binär könsfördelning och med representationer av många olika sätt att leva.
Förlaget Olika ger sedan år 2007 ut normkreativa böcker och vill att en mångfald av familjeformer, kärleksformer, funktionsvariationer och hudtoner ska synas i deras produktion. Devisen är “Ut med stereotypier - in med möjligheter!”
- Vi arbetar för att utmana förlegade stereotyper på kreativa sätt i allt vi gör. Vi vill ge människor fler möjligheter att känna igen sig genom att spegla fler delar av samhället, säger vd Marie Tomičić i ett pressmeddelande.
Könsneutrala dockor och varierande lekar
Sedan maj i år finns också nya könsneutrala dockor på marknaden, som kan ses som utmanare av Barbie- eller Bratzdockornas snäva könsuttryck. Julia Taube fick idén till att skapa dockorna MyIDolls, då hennes eget barn fick en Barbiedocka i present.
- Då började jag fundera på hur normer påverkar barnen och varför vi uppmuntrar barn till helt olika lekar beroende på kön, säger Taube.
MyIDolls-dockorna kommer i olika kroppsformer och med olika hudton. Proportionerna och attributen är mer realistiska jämfört med till exempel Barbie. Taube vill att dockorna ska rikta sig till alla barn och att man ska kunna leka med dem på så många olika sätt som möjligt.
- Kommunikation och omvårdnad är sådant som flickor uppmuntras till via till exempel babydockor, medan pojkar får actionfigurer och flygplan i handen som väcker helt olika slags fartfyllda lekar. Då övar barnen på olika färdigheter och lär sig olika saker. Alla barn borde få tillgång till alla slags lekar och få öva sig på olika färdigheter - både kommunikation och omsorg samt action och äventyr, säger Julia Taube.
Ett examensarbete på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet jämförde flickors lek med Barbiedockor och med Taubes dockor. Studien visade att lek med Barbie gav upphov till utseendefokusering, medan lek med de könsneutrala dockorna var mer varierande där både vardagliga och mer fantasifulla berättelser förekom.
- De barn som lekte med Barbiedockor tyckte att hon var bra på modevisningar och att shoppa, medan de andra dockorna kunde ha olika yrken, vara mammor och så vidare, och lekarna var också mycket mer varierande med ljus och mörker och inslag av magi, berättar Taube.
Barnen i försöksgruppen beskrev Barbiedockans utseende med värderande ord som fin och vacker, medan Taubes docka beskrevs mer neutralt: brunt hår och bruna ögon till exempel.
Ingen lek är fel
Forskardoktor Anna Moring påminner att det som vuxen är viktigt att poängtera att barn inte gör något fel, oberoende av hur de leker. Det är varken bättre eller sämre att leka med stereotypt flickiga eller pojkiga leksaker, vare sig man är flicka eller pojke eller något annat.
Ibland kan man höra vuxna förfäras över att barn leker med leksaker som kategoriseras under “fel” kön, eller tvärtom, föräldrar som önskar att deras barn vore mer normbrytande.
- Till föräldrarnas stora lättnad, eller förtret, visar forskningen helt klart att föräldrar eller dagispersonal inte kan förändra det här. Barn går enligt sina egna preferenser - såvida man inte absolut tvingar dem att göra något annat, vilket inte är bra för barnet.
Det bästa man som förälder kan göra är alltså att ge barnen så breda och öppna modeller som möjligt, med leksaker ur olika kategorier.
- Förhoppningsvis blir barnen sedan glada och toleranta och öppensinnade vuxna, säger Anna Moring.