Om du någon gång har sett en liten grön växt vid vägkanten eller i trädgården och kastat bort den som ett ogräs, har du kanske blivit av med en växt som växtbiologerna uppskattar mest.
För två veckor sedan berättade vi om forskarnas favoritdjur, bananflugan. Nu är det dags att ta en titt på biologernas favoritväxt: backtrav.
Den här veckan samlas över 600 forskare från alla kontinenter till den internationella konferensen för forskningen av Arabidopsis thaliana (det latinska namnet för backtrav, red. anm.), ICAR.
ICAR 2018-konferensen ordnas i Logomo i Åbo och det är första gången den ordnas i Norden.
Backtrav är en ideal växt för forskning: enkel att odla och lätt att manipulera.
Tre egenskaper som gjorde backtraven populär
Mikael Brosché är universitetslektor inom växtmolekylär biologi vid Helsingfors universitet. Han har varit med och ordnat konferensen som fokuserar på den lilla gröna växten.
Varför är växten så viktig?
– Backtrav är en ideal växt eftersom den växer snabbt, är enkel att odla och lätt att manipulera. Om vi vet vilka gener i backtrav som påverkar till exempel blomning och tillväxt, kan vi överföra informationen till andra växter som är viktigare, till exempel havre, korn och vete, säger Brosché.
Dessa tre egenskaper är huvudorsakerna till att den lilla växten har fått så stor betydelse inom forskningen av växter.
Backtrav är en bra modellväxt eftersom det är lätt att studera växtens gener och hur de reglerar olika funktioner.
Backtravens DNA-sekvenser är lätta att modifiera vilket hjälper forskarna se hur andra växter kunde klara sig lika bra i världen som det lilla ogräset.
Människan reagerar på samma sätt som växterna
Det lilla ogräset ska hjälpa forskarna att förstå allt om växternas liv. Den informationen som samlas av backtravens gener och funktioner anpassas och förs sedan över till viktigare växter och grödor.
Men forskningen av ogräset bidrar också till förståelsen av människan. Vissa funktioner som hittats hos backtrav hittas också i människan.
– Det handlar om vissa detaljer i hur vi reagerar mot ljus. Människor håller reda på dygnsrytmen på samma sätt som växterna gör, det vill säga genom en inre klocka inne i cellerna.
Brosché förklarar att till exempel blå ljus hjälper växterna att förbereda sig för en ny dag då solljuset kommer fram.
På samma sätt reagerar människans kropp till det blåa ljuset. Då tror kroppen att ljuset meddelar om dagstid trots att det skulle vara kväll.
Därför ska man undvika att sitta vid telefonen eller datorn sent på kvällen – den inre klockan får svårt att hålla reda på dygnsrytmen.
Backtraven hjälper att förstå klimatförändringen…
Backtrav hjälper också forskarna att förstå hur växterna reagerar på stress och hur de kan anpassa sig till klimatförändringen, något som Brosché själv forskar i.
– De mekanismer backtraven använder sig av för att försvara sig mot angrepp av bakterier och svampar eller mot ofördelaktiga växtförhållanden kan hjälpa forskare att hitta liknande mekanismer också hos andra växter.
Med andra ord hjälper backtraven sina medkamrater att anpassa sig till klimatförändringen.
… och förhoppningsvis att övervinna hungersnöd
Utöver det har backtrav visat sig vara nyttig i att förstå hur avkastningen på grödor kan ökas och hur näringsinnehållet i dem kan höjas.
Då jorden för odling har förstörts eller torkat ut i många delar av världen, är det väsentligt att hjälpa växterna klara sig också i en sådan miljö.
– Om vi kan utveckla växter som kan ta vara på vatten bättre och växa i mer ofördelaktiga förhållanden så kan vi förhoppningsvis övervinna en del av de problemen som orsakar hunger i olika delar av världen, säger Brosché.
Och det är den här lilla växten som ska hjälpa er göra det?
– Ja, det hoppas vi ju på!