Solen gassar och det är en trevlig dag för alla solpanelsägare. Förhoppningen att spara pengar och stigande elräkningar är orsaken till att många investerar i solpaneler.
Karl-Johan Eriksson i Kimito har 20 solpaneler som gnistrar på taket. Det är hett nu och även om solen skiner och klockan är 12 så ger de inte full effekt.
- Det är bättre om det inte är så hett, nu står det ungefär 3700 watt men jag har nog sett när det står över 4700, så det kan bli ännu lite bättre, säger han.
Och investeringen har börjat betala tillbaka sig med en gång. Förra elräkningen var nämligen överraskande låg.
- Vi skrattade med frun när hon sa åt mig att 'hördu det står 2 euro och 45 cent på den här fakturan'. Så det har varit bättre än jag väntade mig, säger han.
Det var för snart ett år sedan som Karl-Johan bestämde sig för att satsa på grön energi när han köpte sin anläggning av en företagare på Kimitoön.
- Man pratar ju om grön energi och ska det blir något av det så måste man nog göra något själv också. Det känns rysligt bra det här, och det fungerar som det ska, säger Eriksson.
En annan energibesparande åtgärd som familjen gjorde för några år sedan var att byta ut den gamla oljepannan till jordvärme vilket också har påverkat värmekostnaderna positivt.
Överskottselen säljs just nu till elbolaget till ett lågt pris. Lagstiftningen tillåter inte någon annan lösning nu heller. Det är beräknat att panelerna ska betala tillbaka sig själva på ungefär 6-8 år.
En orsak till att Karl-Johan Eriksson och hans fru valde att köpa solpaneler var som för många andra: önskan om att spara pengar.
- Caruna hade något slags fantasihöjningar i början, så nog var det helt klart en sak som förenklade beslutet att skaffa solpaneler, säger han.
Carunas naturliga monopol
Caruna har hand om drygt 20 % av Finlands elleveranser vilket gör dem till den största eldistributören i Finland. 2017 hade Caruna 160 000 kunder i Egentliga Finland och andelen i Åbolands skärgård är stor.
Elöverföringsbolag har ett naturligt monopol som innebär att de inte har någon egentlig konkurrens. Ett annat exempel på ett naturligt monopol är vattenledningar - det är helt enkelt varken ekonomiskt eller logistiskt vettigt att dra flera ledningar parallellt med varandra.
Fortum som till största delen ägs av staten sålde eldistributionsbolaget Caruna 2014. Det här beslutet har kritiserats i flera omgångar som ett dåligt beslut då elöverföringen tillhör infrastrukturen och har ett naturligt monopol.
Caruna betalar låneräntor till ägarna på cirka 8 %
Carunas företag är ett komplicerat nätverk. Det som en vanlig kund känner till och som skickar fakturorna heter Caruna Ab. Det är ett dotterbolag till Caruna Networks som i sin tur ägs av Suomi Power Networks Top Co B V, som i sin tur ägs av utländska bolag.
Enligt en utredning som Yle har gjort om Caruna flyttas vinst inom koncernen och används som låneavbetalningar till högräntelån (8%) till ägare i utlandet.
Den eventuella vinsten finns sedan inte längre med i de finländska boksluten utan har slukats upp av ränteavbetalningar. Under förra bokslutet betalade Caruna totalt 1,8% skatt i Finland.
Enligt Bengt Söderlund som är utvecklingschef vid Caruna ger den här typen av företagsstruktur positiva effekter för kunden.
- Främsta nyttan som våra kunder har av att ha internationella ägare och att ett företag är så här stort är att vi kan söka finansiering från utlandet. Lån av den storleken vi behöver på 3 miljarder skulle inte ha gått att genomföra i Finland, säger han.
Enligt Söderlund har den huvudsakliga lånepotten en ränta kring 2 % medan räntan på kapitallånet till ägarna ligger på 8,5%. Enligt honom beror prishöjningen under våren på de stora investeringarna som görs just nu.
- Lagen från 2013 ställer väldigt tuffa krav på elöverföringskvalitén, dessutom måste vi förnya det 30-40 år gamla elnätet och gräver ner kablarna i marken, säger Söderlund.
Det här kostar naturligtvis en hel del, och det är orsakerna till att priserna stiger just nu.
- Åren 2012-2017 har vi investerat 1,2 miljarder euro och fram till 2028 är det budgeterat ytterligare 1,2 miljarder, säger Söderlund.
Det att många sätter solpaneler på taket förhåller Caruna sig positivt till, och mängden småproducenter har fördubblats på några år enligt Söderlund. Caruna fakturerar inte producenterna för den överskottsel som säljs.
- Det är möjligt att fakturera småproducenter en överföringsavgift på 0,07 cent per kilowattimme men Caruna har gått in för att inte göra den faktureringen, säger han.
Energimyndigheten lägger sig inte i skatteplanering
Antti Paananen vid Energimyndigheten säger att man lagstadgat en begränsning i höjningen av elöverföringsavgiften. Tillsvidare får elnätsbolagen höja elöverföringsavgiften med 15% om det behövs under en 1,5 års period.
- Om vi märker att företaget flyttar över pengar till ett annat bolag för att dölja en vinst så spjälker vi upp det hela för att peka ut eventuellt fusk. Har något företag tagit mer betalt än det är skäligt så fattar vi ett beslut om att de måste jämna ut priset följande år, säger Paananen.
Däremot kan man inte vid Energimyndigheten begränsa eller lägga sig i företagens skatteplanering. De finländska elnätsbolagen verkar vara attraktiva företag att investera i just nu. Elenia, det största elöverföringsbolaget efter Caruna, såldes för överraskande 3,7 miljarder euro förra vintern. Också Elenia höjer sina priser i augusti.
Caruna har begärt förlängd tillsynsperiod
Enligt Söderlund har Caruna i juni begärt att Energimyndigheten ska förlänga tillsynsperioden för att kunna jämna ut investeringskostnaderna för kunderna.
Det här beror enligt Söderlund på att investeringarna är så stora just nu att en längre tillsynsperiod skulle ge en lägre prishöjningstakt. För tillfället genomför Energimyndigheten en tillsyn vart fjärde år.
Just nu har också arbets- och näringsminister Kimmo Tiilikainen utsett professor Jarmo Partanen att göra en utredning om vad som orsakar höjningar av avgifterna för elöverföring och var sådana höjningar görs.