Företagarnas pensioner kostar allt mera för staten. Nästa år har staten reserverat 290 miljoner euro för dem. Ännu 2012 räckte 23 miljoner. Orsaken är att företagarna själva inte vill betala pensionsavgifter.
Det finns en viktig skillnad mellan löntagarnas och företagarnas pensionssystem.
En del av de pengar som löntagarna har betalat in i systemet har placerats i värdepapper.
Nu kan de pensioner som betalas ut delvis bekostas med utdelning från värdepappren.
Resten bekostas med de pensionsavgifter som betalas i dag.
Men företagarnas avgifter har aldrig placerats. Alla pensioner som betalas ut måste bekostas med avgifter som företagarna betalar in.
- Pensionerna måste så långt det går bekostas med de inflytande pensionsavgifterna, och staten måste stå för resten, säger Hannu Ijäs som är direktör för Enheten för pensioner och privatförsäkringar på Social- och hälsovårdsministeriet.
Företagarna kan välja hur mycket avgifter de betalar
En annan orsak till att det flyter in för lite pengar för att hålla företagarnas pensionssystem flytande är att företagarna i medeltal är äldre än löntagarna.
De betalar alltså avgifter till företagarnas pensionskassa under en kortare tid av sitt liv.
Ett mycket större problem är ändå att företagarna betalar för låga avgifter till pensionskassan.
Företagarna kan nämligen själva välja hur stora inkomster de vill att deras pensionsavgift ska basera sig på. Den lägsta gränsen är drygt 7 650 euro i året.
Om man tjänar mindre än det eller försörjer sig som företagare under kortare tid än fyra månader behöver man inte betala pensionsavgift.
- Det betyder att de som har mycket småskalig företagsverksamhet faller utanför systemet. De som tjänar över inkomstgränsen får högre avgifter i proportion till sina inkomster. Samtidigt stiger den förväntade pensionen i samma takt, säger Hannu Ijäs.
Många företagare litar inte på pensionssystemet
Det stora problemet är att många företagare väljer att uppge betydligt lägre inkomster än de egentligen förtjänar.
- Om de som är företagare i dag inte betalar pensionsavgifter enligt sin egentliga inkomst får staten in mindre pengar systemet är byggt för, säger Hannu Ijäs.
Det leder till att de pensionsavgifter som företagarna betalar inte räcker till för de pensioner som betalas ut.
Staten får gå in och betala skillnaden. Och det blir dyrt.
- Många företagare misstror pensionssystemet för företagare. De tycker att det inte är effektivt och att de inte drar någon nytta av det, säger Mika Kuismanen som är chefsekonom på företagarna i Finland.
Han tar ändå avstånd från tolkningen företagarna skulle vilja att staten betalar allt mer för att hålla systemet flytande.
- Vi vill förbättra företagarnas socialskydd, inte att öka statens utgifter. Vårt mål är att den undre gränsen då man måste börja betala pensionsavgifter höjs till 12 500 euro i året. Då skulle pensionsförsäkringsavgifterna ligga på ungefär samma nivå som för löntagare.
Företagarna och ministeriet har motsatt syn på lösningen på problemet
Men Social- och hälsoministeriets mål är att Finlands befolkning så heltäckande som möjligt skall omfattas av socialskydd.
Ministeriet vill därför sänka företagarnas inkomstgräns för pensionsavgifter för att fler företagare skall betala dem.
Enligt ministeriets syn leder det både till att fler företagare får bättre socialskydd och pensionssystemet får mera pengar.
- Lagens anda är att pensionsavgifterna skall hållas på en sådan nivå att de täcker pensionsutgifterna så bra som möjligt. Tanken är också att alla företagare skall delta i systemet. Det är därför avgifterna är obligatoriska. I praktiken fungerar systemet inte på grund av att företagarna själva kan påverka nivån på sina avgifter. Av det följer många problem, av vilka det största är att företagarnas pensioner blir för låga, säger Hannu Ijäs.
- Jag förstår inte ministeriets logik. Om man sänker gränsen för pensionsavgifter får man in ännu mindre avgifter i systemet, säger Markku Kuismanen.
Enligt Företagarna i Finland är det den låga undre gränsen för pensionsavgifter som gör att många företagare inte litar på att de kan få ut pengar från pensionssystemet.
Därför tror Markku Kuismanen att fler företagare skulle börja betala pensionsavgifter om den undre gränsen skulle höjas till 12 500.
Hur ska pensionsavgiftens nivå bestämmas?
En annan tvistefråga är om företagarna i framtiden själva skall få uppge de inkomster som de vill betala pensionsavgifter på.
Social och hälsovårdsministeriet skulle hellre kräva in avgifterna på basen av skatteuppgifter eller inkomstregistret. Detta för att avgiften garanterat skall vara tillräckligt hög.
Då skulle också företagarna ha ett ungefär likadant system som löntagarna. Men det tycker Företagarna inte är en bra idé.
- En företagare kan sakna inkomster under flera månader, men under vissa månader tjäna ganska mycket. Variationen kan vara för stor för ett system där föregående års inkomster påverkar pensionsavgifterna. Företagarna kan helt enkelt sakna pengar till dem, säger Markku Kuismanen.
Samtidigt räknar många företagare med att det lönar sig bättre att placera pengarna själva än att betala dem till pensionssystemet.
- Problemet är att företagarna då håller alla risker hos sig själva. De som inte betalar pensionsavgifter har heller inget skydd om de förlorar arbetsförmågan. De kan också råka illa ut om de lever oväntat länge och de pengar de sparat ihop själv tar slut, säger Hannu Ijäs.
En arbetsgrupp på Social- och hälsovårdsministeriet försökt lösa problemen inom företagarnas pensionssystem sedan januari. Målet är att få arbetet klart till årsskiftet.
Helsingin Sanomat var först med nyheten. Du kan läsa deras artikel här.