Artikeln är över 6 år gammal

Birgitta, 73, får hjälp att surfa av barn och barnbarn - ”Jag var rädd att datorn går sönder”

En äldre kvinna sitter framför en bärbar dator. Bakom henne står en kvinna i medelåldern som ler och ser in i kameran. På bilden finns också en logga med texten "Aldrig för sent att surfa".
Birgitta Heerman brukar få hjälp av sin dotter Karina Heerman. Bild: Anna Hellberg / Yle

I vardagsrummet hos Birgitta Heerman, 73, i Karis sitter tre genrationer av dator- och smarttelefonanvändare.

Barnbarnet Ludvig Grönholm, 9, spelar vant på sin telefon. Mommo ber honom lägga undan telefonen. Men det kan han inte göra direkt, inte så här nära high score. Alla väntar.

- Nu dog den, säger Ludvig.

- Telefonen? frågar Birgitta.

- Nej, jag. I spelet alltså, skrattar Ludvig.

Birgitta använder också smarttelefon och dator. Men inte för att spela spel, utan för att betala räkningar, se på nyheter och kolla upp hälsouppgifter efter läkarbesök.

Hon lyssnar också gärna på musik på Youtube. En favorit är Eric Claptons låt Tears in Heaven.

- Det lilla jag behöver har jag nog koll på, säger hon.

Datakurs gav mera mod

Birgitta gick på en nybörjarkurs i datoranvändning för två år sedan. Men hon hann bara gå en termin innan blev tvungen att avbryta den på grund av en sjukdom.

Hon tycker att hon glömt en del av det hon lärde sig, men har också blivit modigare att använda sin dator tack vare kursen.

- Innan det var jag rädd att datorn går sönder, skrattar Birgitta.

Svärson och dotter hjälper när det behövs

Får hon problem brukar hon ringa till svärsonen. Det brukar oftast fixa sig med några goda råd över telefonen.

Birgittas dotter, Karina Heerman, 47, hjälper ibland också till med det tekniska. Karina är bra på att förklara, tycker Birgitta.

- Vi fräser lite åt varandra ibland men annars går det nog bra.

Karina hjälper gärna till, även om hon medger att hon ibland känner sig osäker själv. Mamma är en bra elev och det brukar sällan bli problem.

- Hon är lite envis, men annars så lär hon sig nog snabbt.

Svårt att få tag på en människa som kan hjälpa

Karina förstår att äldre lätt halkar efter i den snabba utvecklingen - själv gör hon det också ibland.

- Det är väl de anhöriga som får hjälpa till där det behövs. Man får ta det ansvaret.

Två barn, en flicka och en pojke sitter i en rutig soffa och spelar på sina mobiltelefoner. Pojken har rött hår och glasögon och flickan har pannlugg och en vit skjorta med en bild av hunden Snoopie.
Ludvig och Wilma Grönholm är båda duktiga på att använda smarttelefoner.

Idén om att företag och myndigheter som erbjuder tjänster borde ta ansvar för att alla lär sig använda dem är hon lite skeptisk till.

Problemet är att man måste gå genom så många automatiska svarare och system innan man når en människa.

- Det är så mycket lättare att lära sig om man har en människa som finns där.

Birgitta föredrar också att få hjälp av sina närstående ifall hon behöver det. Men Karina poängterar också att det är svårt för dem som är ensamma och inte har närstående att vända sig till.

Barnen de verkliga IT-experterna

Ludvig och hans lillasyster Wilma Grönholm, 8, litar nog på mammas och mommos kunskaper, kanske inte i de spel barnen själva spelar, men i sådant de behöver kunna.

Men det råder inget tvivel om vem i familjen som är bäst på datorer och smarttelefoner.

- Det är nog Ludvig, medger Wilma som själv också är en väldigt van smarttelefonanvändare.

Text: Anna Hellberg