Bara ett år efter Vinterkrigets slut utkom i England en pojkbok som skildrade Sovjetunionens angrepp på Finland. Kan en ungdomsbok verkligen ta parti i ett pågående krig? Och finns det någon anledning att läsa Biggles idag?
Alltsedan den samhällsmedvetna barn- och ungdomsboken gjorde sitt intåg i slutet av 60-talet, har traditionella pojkbokshjältar som Biggles haft svårt att hävda sig. De har framstått som hopplöst omoderna och präktiga med en barlast av fördomar och föråldrade värderingar.
Biggles gör entré
I början av 40-talet var den brittiske ex-flygaren och författaren W.E. Johns ändå ett erkänt namn. Hans flygarhjälte James ”Biggles” Bigglesworth hade påbörjat sina äventyr år 1932 i boken The Camels are coming. Tio år senare – mitt under det brinnande andra världskriget – var Biggles bland läsande ungdom en hjälte att verkligen se upp till.
Böckerna om Biggles och hans manliga kumpaner bestående av Algy, Ginger och Bertie spreds i översättningar över hela världen och lästes av tusentals pojkar och flickor och gav upphov till liknande äventyrsböcker där manliga hjältar drog ut i strid.
Fläkt från svunnen tid
Idag får man konstatera att W.E. Johns Bigglesböcker inte åldrats med värdighet. Författaren har ibland anklagats för rasism och chauvinism, men samtidigt måste man hålla i minnet att böckerna långt speglar sin samtids aningslöshet och föråldrade syn på England som världsmakt.
Bortom de konservativa värderingarna och fördomarna, finns ändå en genuin berättarglädje som ekar över årtiondena. Författaren W.E. Johns primära syfte var förmodligen att roa och underhålla unga pojkar med spännande äventyrsberättelser som än idag står sig vad gäller berättarkonst, spänning och torr brittisk humor.
Äventyrsboken i krigets tjänst
Vid sidan av den rent underhållningsmässiga aspekten, insmyger sig ändå en misstanke om att författaren, som själv tjänstgjort som flygare under det första världskriget, hade en pedagogisk och rentav fosterländsk agenda som idag framstår som fullständigt otänkbar.
I böckerna om Biggles finns en patriotisk anda och en beredvillighet som gör att huvudpersonen aldrig tvekar att kämpa mot de makter som hotar England eller dess allierade. Biggles är ett världssamvete i flygardräkt som så fort en konflikt blossar upp, finns där för att bekämpa orättvisorna.
Idag skulle väl ingen barnboksförfattare med självaktning plädera för annat än försoning, tolerans och mångfald, men på 40-talet kunde en författare som W.E. Johns gott krydda äventyren med både patriotism och kampanda.
Biggles i Finland
Vinterkrigets skeenden avhandlades i världspressen och nyheterna om finnarnas heroiska insats mot ett överlägset Sovjetunionen måste också ha nått W.E. Johns, eftersom han i sin bok från 1941 väljer att förlägga handlingsplatsen till gränstrakterna mellan Finland och Sovjet.
Biggles sees it through eller Biggles i Finland som boken heter på svenska är ett klassiskt Bigglesäventyr med många motgångar, förvecklingar och osannolika vändningar innan ordningen är återställd. Biggles har anlänt till Finland för att som frivillig kämpa mot den ryska invasionen. Under en rekognoseringstur upptäcker Biggles ett flygplansvrak och en svårt skadad polsk vetenskapsman som i sin portfölj bär på en uppfinning som i fel händer kan få katastrofala följder för krigsutgången.
En katt och råtta-lek inleds och i tur och ordning hamnar portföljen i olika händer, innan Biggles och hans kumpaner till slut lyckas lägga beslag på den. Däremellan har Biggles undkommit ryska trupper, kämpat mot en björn och dessutom konfronterat den tyske ärkeskurken von Stahlhein, som i likhet med de allierade styrkorna är intresserad av portföljens innehåll. Allting är flyhänt berättat och en smula osannolikt, men en viss krigskänsla och lokalkännedom lyckas W.E. Johns ändå förmedla i Biggles i Finland.
Tron på det goda
Finnarnas roll i boken är varken synlig eller stor. Inte heller de politiska tendenserna är särskilt framträdande i den här ungdomsboken från 40-talets början. Ändå råder det ingen tvekan om vem som i boken framställs som onda: det är nazisterna som fikar efter den polska vetenskapsmannens uppfinning, det är ryssarna som ger sig på en självständig liten nation och därtill en svensk spion som för pengar är beredd att förråda sina kumpaner.
För att vara en krigsskildring är Biggles i Finland en ganska oblodig historia. Visserligen skjuts ryska flygplan ner med precision och kyla, men i övrigt utgör Biggles och hans anhang ett gäng käcka gossar som inte dödar i onödan. Istället genomsyras boken av heroism, kamratanda och en orubblig tro på att det goda till slut alltid segrar, ett budskap som överlevt författaren W.E. Johns många gånger om.
Flygarhjälten gör sorti
W.E. Johns sympatier ligger helt klart hos finnarna, även om finnarnas närvaro i boken är marginell. Som sig bör i en bok om Biggles är det flygarhjälten som till slut ska ställa allting till rätta. Ur ett finländskt perspektiv måste det år 1941, ändå ha varit både välkommet och en smula överraskande att en engelsk barnboksförfattare flaggade så här tydligt för en sammanhållning mellan finnar och britter.
År 2018 framstår ändå kopplingen mer som en kuriositet och påminnelse om att Biggles glansdagar verkligen är förbi.