Nu är det dags att göra slag i saken och en gång för alla förpassa tidiga skolmorgnar till det förgångna.
Uppmaningen kommer från Finlands gymnasistförbund SLL. I en undersökning som förbundet genomförde bland sina medlemmar i våras visade det sig att 54 procent skulle understöda en förskjutning av skoldagen, så den skulle inledas tidigast klockan nio varje morgon.
Bicca Olin, förbundsordförande på Finlands Svenska Skolungdomsförbund, är inne på samma linje som SLL.
- I många fall är det resan till skolan som gör situationen så orättvis. Det är kanske inte så farligt att din skoldag börjar kl 8.15 om du kan starta hemifrån 7.50, men om du måste starta 6.30 påverkas ju hela din dygnsrytm.
Det här leder enligt Olin till att eleverna får olika förutsättningar för att klara av skoldagen. Den som fått sova längre har lättare att hänga med i undervisningen.
- I Finland bor vi inte speciellt tätt. De som bor på landet har sällan en skola i sin egen by, ännu mindre ett gymnasium eller en yrkesutbildning. Det här betyder att många får en lång skolväg.
Olin hoppas också att skolorna själva skulle vara tillmötesgående och ge lite flexibilitet i tidtabellerna.
- Jag hade en kompis som tvingades byta studielinje eftersom hon helt enkelt inte kunde ta sig till skolan till klockan åtta, det gick inga bussar så tidigt. Hon måste byta till en skola som hade ett skolhem.
Skoldagen måste inte nödvändigtvis bli längre i andra ändan
Ett av det främsta argumenten för att skoldagen ska inledas tidigt på morgonen är att den då också kan avslutas tidigare. Men Bicca Olin tycker inte resonemanget är helt hållbart.
- Ofta glömmer man bort att det finns mycket annat som också förlänger skoldagen, till exempel mängden hemuppgifter. Det finns många olika faktorer man kunde flexa med för att skapa en dygnsrytm där eleven hinner med skolarbetet men också kan vila och ha hobbyer.
Beslutsfattarna sätter inte in sig i de ungas situation
Diskussionen kring skolmorgnarna blossar upp med jämna mellanrum, men brukar alltid lugna ner sig efter ett tag. Varför händer ingenting?
Bicca Olin misstänker att anledningen är att beslutsfattarna har svårt att sätta sig in i ungdomarnas situation.
- En tonåring behöver flera sömntimmar än vuxna varje natt för att orka. En vuxen bestämmer ju själv var hen bor och i viss mån var hen arbetar och kanske kan ta bilen till jobbet. En högstadieelev har inte alls samma möjligheter att planera sin vardag.
Diskussionen förlöjligas
Olin upplever att hela diskussionen kring elevers ork ofta förlöjligas.
- Man säger att alla vuxna ju också förväntas stiga upp tidigt och infinna sig på arbetsplatsen klockan åtta. Men en person som är i tonåren och ännu utvecklas behöver få sova ordentligt. Ungdomarna har rätt till tillräcklig sömn och behöver tid för läxor och fritid.
Ett annat återkommande argument är att det väl bara är för ungdomarna att lägga sig i tid om kvällarna. Bicca Olin menar att det inte är så enkelt.
- Resten av samhället lägger sig inte i tid. En massa bra tv-program sänds sent, kompisarna skickar meddelanden, föräldrarna sitter uppe. Samhället är inte anpassat för att man ska lägga sig kl 21 varje kväll i sex år.
Den här gången kanske diskussionen ändå leder till en förändring åtminstone lokalt. Förra veckan tog till exempel fullmäktige i Helsingfors upp saken.
Bicca Olin tycker det är positivt av diskussionen nu förs på en sådan nivå.
- En kommun kan helt enkelt göra en linjedragning, säga att våra skolor börjar tidigast klockan nio. På långsikt skulle det också vara bra med riktlinjer från Utbildningsstyrelsen eller Undervisnings- och kulturministeriet på en nationell nivå.
"Morgnarna är jäkliga oberoende av när man lagt sig"
Vi besökte Vasa Övningsskolas Gymnasium för att höra vad några av eleverna där anser om en förskjutning av skoldagen.
Linus Teirfolk:
Att ta sig upp ur sängen på morgonen är ju aldrig så lätt, men jag brukar känna mig utvilad när jag väl är framme i skolan. Jag försöker lägga mig senast elva varje kväll.
Om en senare start på dagen skulle leda till att man ännu hade ett block efter klockan tre skulle det nog inte vara någon bra idé.
Viktor Österberg:
När man vaknar på morgonen är det alltid lika jäkligt, men när man kommer igång går det bättre.
Speciellt nu när det blir mörkare är det bra att börja tidigt. Då hinner man göra något efter skolan medan det ännu är ljust ute. Om man började nio skulle man sitta i skolan under alla ljusa timmar.
Oskar Mitts:
Momentet när man vaknar är jobbigt, när man kommer till skolan är det helt lugnt. Jag lägger mig vid elva-tolv och tycker jag får tillräckligt med sömn.
Jag är piggast lektionen efter lunch, men sedan blir jag tröttare. Skoldagen ska absolut senast sluta vid klockan fyra.
Ylva Nyman:
Jag brukar lägga mig rätt tidigt, eftersom jag vet att jag inte kommer att orka annars. Men ändå är det sällan jag känner mig utvilad när jag stiger upp, piggast brukar jag vara timmen efter lunch.
Jag skulle verkligen uppskatta det om man bestämde sig för att alla skoldagar började först klockan nio.
Lukas Kujala:
Om jag kommer trött till skolan är första lektionen svår, vid niotiden börjar jag vakna upp och undra vad vi egentligen har gått igenom de senaste 45 minuterna ...
Att börja först nio skulle vara en helt bra idé, även om skoldagen skulle sluta först senare.
Heidi Kaarto:
Jag är en nattuggla, så jag kommer sällan i säng före efter klockan ett på natten. Jag kan ändå för det mesta koncentrera mig redan tidigt på morgonen, det är förstås lättare om det råkar vara ett ämne som intresserar.
Jag tycker det är bra att börja dagen tidigt så man också kommer hem tidigare. Jag skulle knappast orka med hemuppgifterna och läsningen om jag kom hem först vid fem.
Hilda Jungar
Jag är kvällstrött av mig så jag lägger mig tidigt. Jag är också en sådan som har lättare att hänga med på morgonen men blir trött på eftermiddagen.
Jag föredrar det system vi har nu, vi börjar klockan 8.15 och slutar så pass tidigt att man hinner med både läxor och kompisar efter skolan.
Frågan ”Borde alla skoldagar inledas tidigast klockan 9? Rösta och kommentera gärna!” har stängts.