Nationalekonom Jonas Lagerström tycker man ska sluta piska studerandena i Finland som nu håller mellanår mer än tidigare.
- Ni är kända för duktiga 15-åringar, där ligger ni i topp i Pisa-mätningar. Men sedan då de här duktiga ungdomarna ska in på universitet så blir det tvärstopp, säger Lagerström, hemma från Sverige.
Vi lever allt längre, vilket blir ett problem då samhällets pengar inte räcker till om allt fler dessutom drar ut på sina studier.
- Det är problematiskt om vi pluggar till 30 år, jobbar till 60 och lever till 100. Pengarna till välfärden blir skrala. Vi vill att folk börjar plugga direkt och framför allt att dom blir klara i tid, säger Jonas Lagerström som är akademilektor i nationalekonomi vid Åbo Akademi.
Många reformer har redan gjorts i Finland för att åtgärda problemet och begränsa studietiden. Exempelvis har studiestödet stramats åt och det är svårare att byta utbildning än förr.
Orsaker till mellanår är allt från skoltrötthet till osäkerhet
Vad är det då som gör att finländarna för tillfället tar rekordmånga mellanår?
Gurli-Maria Gardberg som är områdeschef vid Åbo Akademi hittar många olika orsaker. En del är osäkra på vad de vill studera, andra känner sig skoltrötta. De vill göra något annat ett år och fundera, hitta motivation genom att göra något helt annat.
De som gör sin militärtjänst kan få ett ofrivilligt mellanår.
En risk med mellanår är att ett år blir fler.
- Första mellanåret är kanske något man medvetet väljer och vill ha frivilligt. Men sedan kan det hända att man får får ett ofrivilligt mellanår om man inte kommer in. Då blir det problematiskt, man kanske är tvungen att tänka om helt och hållet, säger Gardberg.
Fungerar inte att piska studenter
Jonas Lagerström tror att det är något i systemet för den högre utbildningen som inte fungerar.
- Hittills har man fokuserat ganska mycket på att piska studenterna. Det är troligtvis inte vägen framåt. Jag tror det handlar mer om att förbättra utbildningen och satsa mer pengar på högre utbildning så att den blir bättre, säger Lagerström.
Det är problematiskt om vi pluggar till 30 år, jobbar till 60 och lever till 100
Jonas Lagerström, nationalekonom
Han ser att det finns flera skillnader mellan Sverige och Finland över hur systemen är uppbyggda.
- Om man jämför med Sverige så skulle jag säga att man där har tydligare utbildningar och mera struktur vilket gör att det kanske är lättare att hitta en utbildning som passar dig och lättare att också fullfölja den.
Betyder det att man i Sverige klarare förstår vad det är vad man ska bli när man blir stor?
- Ja, lite mera åt det hållet. Men framför allt att det det inte är hundra procent upp till dig själv. Man satsar lite mer på studievägledning och berättar hela tiden varför man ska lära sig det här, säger han.
Studerandena är sedan mer säkra på vad de blir och också mer benägna att snabbare våga ta klivet ut i verkligheten.
Studerande i danska folkhögskolor blir snabbare färdiga
Från Danmark kommer det signaler om att det som behövs för en snabbare studietakt är motiverade studerande, säger rektor Henrik Grönroos vid Västra Nylands folkhögskola i Karis.
- Där har det gjorts undersökningar som visar att de som gått ett år på en folkhögskola sedan blir snabbare färdiga med sina studier. Man tror att de är mer motiverade, har fått fundera ett år och prövat på.
De väljer mera rätt, säger han.
- Om du hittar dig själv och verkligen blir den du är så lönar det sig, också om vi räknar allt i pengar. Inte bara för individen utan uttryckligen för samhället.
Programmet Närbild handlar om mellanår. Sänds också på Yle Fem på måndag 10.9 klockan 20.00 samt på tisdag 11.9 klockan 11.00.
Närbild på Arenan: