Hur är det möjligt att personer med specialbehov inte får den service som de är berättigade till enligt de avtal som kommunerna och taxibolagen kommit överens om? Kommunerna tar inte de berördas berättelser på allvar, tror Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare vid FDUV.
TV-nytt rapporterade på torsdagen om den olyckliga terminsstart barn med funktionsnedsättning i Helsingfors har tvingats uppleva. Föräldrarna berättar om fall där barn bland annat har tvingats vänta en timme på taxi eller lämnats ensamma på trottoaren.
Problemen började när ett nytt taxibolag tog över daghemsskjutsarna efter stadens upphandlingar.
Enligt Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare vid intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning (FDUV), är det inte bara personer i Helsingforsregionen som drabbats av den här typen av problem efter att taxitjänsterna upphandlats.
– Våra medlemmar berättar om chaufförer som inte hittar rätt ställe, att man inte får tag på en taxi, att allt sköts på finska och att man inte vet vilken chaufför man får.
– Tidigare kunde man alltid ringa åt samma taxichaufför som kände en och visste om man behöver något extra och så. Det vet ju inte taxichaufförerna nu då man gjort upphandling. Det skapar stor oro bland anhöriga men också bland personer med funktionsnedsättning, säger Hemgård.
Problematiskt att familjerna står utanför förhandlingarna
Efter en upphandling skriver kommunen och servicebolagen under ett avtal med bland annat krav på hur tjänsterna ska skötas. I avtalet mellan Helsingfors stad och taxibolaget står bland annat att barn med specialbehov ska ha samma chaufför – ett krav som inte har uppfyllts.
Hur är det möjligt att det går så här?
– Jag tror faktiskt att kommunerna inte riktigt tar de anhörigas beskrivningar på allvar. Jo vi väntar, det har vi hört ganska många gånger. Men att ett litet barn inte får sin taxi, det påverkar hela familjens vardag på ett ganska dramatiskt sätt. Det här borde de som gör upp dessa upphandlingar förstå, säger Hemgård.
Enligt Hemgård ligger problem med upphandlingarna delvis i att familjerna inte är en part i förhandlingarna.
– Det är serviceproducenten och kommunen, det är de som kan ingripa och förändra. Föräldrarna kan inte göra det.
72 000 namn för lagändring
För att få ett slut på upphandling av tjänster som personer med funktionsnedsättning behöver i vardagen har flera organisationer, däribland FSUV, lämnat över ett medborgarinitiativ till riksdagen där man kräver ett slut på offentlig upphandling av sådana tjänster.
– Vi anser att den här typen av tjänster inte är någon marknadsvara, förklarar Hemgård.
Fler än 72 000 personer skrev under initiativet som startades i juni i fjol.
Hemgård tror inte att en lagändring blir aktuell under den här regeringsperioden.
– Men kanske nästa, säger hon.