Tidigare var headhunting ett fenomen som bara förekom då man talade om företagsledning och höga chefsposter.
Ju lättare det har blivit för rekryteringskonsulterna att arbeta kostnadseffektivt via nätet, desto vanligare har det blivit att rekryteringsbyråer anlitas också för positioneringar lägre ner i organisationerna.
Det betyder att fler kan vänta sig samtal från en headhunter inom de närmaste åren. Inom IT- och finansbranschen är det redan nu vanligt att man får förfrågningar flera gånger per vecka.
– Jag upplever, bland mina bekanta, att det är rätt vanligt att man blir kontaktad, säger Mikaela Carlström som blev headhuntad till sitt förra jobb inom finansbranschen.
För tjugo år sedan kanske man hade ett litet svart häfte med några hundra namn.
Patrik Kvikant, rekryterinskonsult
Hon tillägger att det också är vanligare att folk i hennes generation byter jobb oftare än vad till exempel föräldragenerationen gjorde.
Hon kände sig bekväm i själva rekryteringsprocessen som bland annat bestod av ett långt samtal över en kopp kaffe med headhuntern.
Inget bäste broder
Patrik Kvikant och Mika af Hällström har båda jobbat som rekryteringskonsulter i över tjugo år. Enligt dem händer det mycket i branschen, som omsätter drygt 70 miljoner euro årligen. Det betyder en ökning på mellan 10 och 15 procent mellan år 2016 och 2017.
Man kan inte utbilda sig till headhunter och i princip kan vem som helst starta en rekryteringsbyrå.
– Tröskeln att komma in i branschen är låg, men det betyder inte att det är lätt att vara headhunter. Du måste ju ha betalande kunder också, säger Kvikant på Odgers&Berntson.
Själv rekryterar han på högsta chefsnivå för stora börsbolag. I sitt jobb upplever han ofta att den finländska marknaden är rätt begränsad och att det inte finns så många som lämpar sig för de riktigt tunga chefsjobben.
Finns det inte risk för att man föreslår bekantas bekanta för uppdragsgivaren?
– Marknaden är så hård att det inte finns rum för sådant. För tjugo år sen kanske någon hade ett litet svart häfte med några hundra namn, men "those days are gone", om det någonsin ens har varit så, säger Kvikant.
Vi lär oss så mycket vi kan om arbetskulturen och värdegrunden.
Mika af Hällström, rekryteringskonsult
Också af Hällström på Amrop menar att det skulle vara kontraproduktivt att föra fram den egna bekantskapskretsen.
– För kunden är det viktigt att all research baserar sig på objektiv fakta, säger han.
Han tillägger att en god rekryteringskonsult dessutom måste kunna lägga åt sidan sina egna värderingar och plocka fram sådana kandidater som kunden behöver och vill ha. Ytterligare är det viktigt att kandidaterna känner sig väl omhändertagna, också de kandidater som i slutändan inte landar ett jobb.
Team söker chef
Ett gott chefsskap handlar ju också om arbetskultur och välfungerande personkemi, hur kan en utomstående konsult veta att en chefskandidat passar in på en arbetsplats?
– Det är svårt. Vi intervjuar flera i teamet, till exempel sådana som rapporterar direkt till chefen eller annars jobbar nära. Vi lär oss så mycket vi kan om arbetskulturen och värdegrunden, berättar Mika Af Hällström.
I hans team på Amrop jobbar bland annat också en psykolog.
Få som nischar in sig
I Finland är det fortfarande ovanligt att rekryteringsbyråer specialiserar sig på vissa yrkesgrupper, medan det på andra håll i världen nästan är mer regel än undantag.
– I USA kan ett rekryteringsföretag rekrytera endast hjärnkirurger och då känner de till precis alla landets hjärnkirurger, berättar Kvikant, men tillägger att det fungerar bara då marknaden är tillräckligt stor.
Ett av de mer nischade företagen i Finland är Academic Work, som har specialiserat sig på unga med 0 - 5 års arbetserfarenhet. Mest rekryterar de för it- teknik- och finansbranschen, berättar Laura Korpilauri, rekryteringsansvarig.
Det finns en massa bra människor som är alltför passiva där ute.
Patrik Kvikant, rekryterinskonsult
För rekryterarna på Academic Work är yrkesnätverket Linkedin ett av de viktigaste verktygen och ofta måste de göra ett detektivarbete där för att hitta lämpliga kandidater. Under de senaste fem åren har Korpilauri sett en stor förändring i arbetsmarknaden för just it- teknik och finansbranschen, där det enligt henne är arbetstagarens marknad.
– Men man måste komma ihåg att det verkligen inte gäller till exempel inom pr-branschen eller humaniora, säger Korpilauri.
Också Mikaela Carlström menar att rekryteringsbyråernas närmanden kan få en att få upp ögonen för jobb man annars aldrig skulle få för sig att söka.
– Jag hade knappast sökt det jobb jag rekryterades till om jag bara hade sett annonsen, säger hon.
Finska Yle skrev om uppsvinget i headhuntingbranschen 27.8.2018