Europa saknar i dag en tydlig och koordinerad satsning på artificiell intelligens. Det här innebär att vår världsdel hamnar allt längre efter i den globala konkurrensen. Men flera AI-forskare har nu bildat ett nätverk för att förbättra Europas chanser.
– Vi ser att länder som USA och Kina pumpar in väldigt stora belopp och gör väldigt stora satsningar på området, medan vi hittills inte har sett det i Europa, säger Fredrik Heintz, som är forskare vid Linköpings universitet.
I nuläget är mycket av den AI-forskning som produceras i vår världsdel inte världsledande, enligt det nya forskarnätverket, som består av mer än 2 100 forskare från 29 europeiska länder.
Det syntes till exempel också på den internationella AI-konferensen ECCV som hölls i Tyskland nyligen. Där var det kinesisk och amerikansk forskning som fick mest uppmärksamhet.
Forskaren Heintz, som dessutom jobbar som expertrådgivare åt EU-kommissionen i just AI-frågor, säger att det är problematiskt att forskningen kring artificiell intelligens är så splittrad i Europa.
– I stället för en samordnad insats, så blir det ofta många små satsningar som dels riskerar att konkurrera med varandra, och dels riskerar att överlappa alltför mycket, vilket gör att man får mindre ut av det.
Det nya forskarnätverket, som kallas CLAIRE, vill alltså att AI-forskningen i vår världsdel koordineras så att vi kan uppnå mer toppforskning som kan leda till lösningar som faktiskt är till stor nytta.
CLAIRE står för Confederation of Laboratories for Artificial Intelligence Research in Europe – fritt översatt Nätverket för AI-forskningslaboratorier i Europa.
"Man kan inte låta bli"
Heintz betonar att det är riskabelt att låta bli att satsa på AI på ett koordinerat sätt.
– Risken är då att talang och företag och därmed ekonomiska förutsättningar försvinner utomlands, säger han och fortsätter:
– Vi ser ju redan i dag att marknaden dels domineras av de stora amerikanska företagen, men nu ser vi också motsvarande kinesiska företag som dominerar i deras värld, medan vi inte ser samma typer av stora företag komma ut från Europa i samma omfattning.
Forskarnätverket CLAIRE vill att det grundas särskilda center för forskning i och utveckling av artificiell intelligens på olika håll i Europa. Det skulle också hjälpa till att hålla de bästa AI-experterna i Europa, och att locka kunniga aktörer hit.
Europeiska politiker har börjat inse betydelsen av AI, så forskarnätverket har politisk medvind.
Till exempel i Finland har en arbetsgrupp redan tagit fram rekommendationer för hur vårt land kunde bli ledande inom artificiell intelligens, och ett liknande arbete pågår nu på EU-nivå.
Forskarna kräver att det leder till en tydlig AI-strategi för EU – en sådan är också att vänta i början av nästa år.
Det som redan är klart är att unionen åtminstone satsar två miljarder euro på AI-forskning och AI-innovationer under de kommande två åren.
Om vi bara kan öka effektiviteten med säg en procent så är det många miljarder euro som man kan spara på det.
AI-forskaren Fredrik Heintz
Men totalsumman kan bli betydligt större än så tack vare att europeiska företag och enskilda medlemsländer också väntas investera en hel del.
– Anta att AI får det genomslag som vi förväntar oss, det vill säga att det kommer att påverka alla delar av vårt samhälle. Det betyder ju att om vi bara kan öka effektiviteten med säg en procent så är det många miljarder euro som man kan spara på det, säger Heintz.
USA och Kina har hittills skjutit till betydligt mer resurser till AI än vad vi har gjort i Europa.
Forskarnätverket CLAIRE vill att EU ska öka sina satsningar ytterligare. Endast de planerade AI-centren i Europa skulle behöva lika mycket pengar som forskningscentret CERN, säger man – alltså minst en miljard euro per år.
Praktläge för Norden
Heintz ser stora möjligheter för Norden, när det gäller att dra nytta av artificiell intelligens.
– Vi har en hög digital mognad, vi har hög kompetens på området, för att faktiskt ta lite ledartröja här, särskilt när det gäller att utveckla AI som ska främja hela samhället.
Vilka utmaningar finns det för att kunna uppnå det här?
– En utmaning handlar om att forskningen finns på så många olika discipliner. AI är tvärvetenskaplig. Det finns en datavetenskaplig-matematisk-teknisk kärna, där i dag mycket forskning görs.
Fredrik Heintz tillägger att det också behövs motsvarande AI-forskning till exempel inom juridik och ekonomi, och kring etik och moral inom automatiskt beslutsfattande.
– Det finns väldigt stora frågor där en hel del inte är känt. Det behövs mer forskning för att vi ska kunna svara på de här frågorna och dra nytta av AI.
Datacenter i "Google-skala"
Europeiska forskare nämner dessutom att det skulle behövas fler stora datacenter i Europa för att trygga den massiva databehandling som AI-lösningar ofta kräver.
Det skulle minska beroendet av amerikanska storföretag såsom IBM och Google.
– Det är helt klart så att många av dagens mest framgångsrika metoder är väldigt beräkningskrävande och därmed så ligger det i Europas intresse att ha tillgång till och kanske även kontroll över den här typen av beräkningsinfrastruktur, så jag tycker definitivt att det är nånting som vi i Europa borde bygga upp.
En stor del av den globala tillväxten väntas komma med hjälp av AI-teknik år 2030, enligt en rapport från konsultföretaget PwC.