Antibiotika har visat sig vara en säker och effektiv behandlingsmetod vid blindtarmsinflammation också på lång sikt, visar en utredning på patienter.
Antibiotikabehandling har konstaterats vara ett gott alternativ till operation i de fall då inflammationen är lindrig.
I dag opereras över 6 000 inflammerade blindtarmar årligen i Finland. Bara 20-30 procent av fallen är allvarliga och kräver akut operation.
- Resten handlar om lindrigare inflammationer, och av dem skulle till och med två tredjedelar kunna behandlas med antibiotika, säger docent Paulina Salminen, överläkare för dagkirurgin vid Åbo universitetscentralsjukhus.
Enligt Salminen skulle man årligen kunna låta bli att avlägsna 2 500 blindtarmar.
Paulina Salminen ansvarar för ett femårigt forskningsprojekt där man följt med både patienter som opererats och patienter som fått antibiotika.
Avsikten har varit att utreda om antibiotikabehandlingen är trygg och effektiv också på lång sikt.
I Finland opereras det årligen över 6 000 inflammerade blindtarmar
Resultaten visar att behandlingen med antibiotika har varit effektiv.
Forskningsresultatet är betydelsefullt. Misstanke om blindtarmsinflammation är den allmännaste orsaken i världen till akuta operationer.
- Med hjälp av antibiotika undviker vi onödiga operationer och allt det som en operation medför. Resurser kan frigöras och kostnader minska. Vi talar nog om stora saker, säger Paulina Salminen.
Värdefull information om återfallsrisken samlades in
I samband med undersökningen fick man också värdefull information om återfallsrisken.
Vid uppföljningen kunde man konstatera att om en blindtarmsinflammation upprepades så skedde det ofta ungefär ett eller ett och ett halvt år efter den första inflammationen. Därefter minskade antalet återfall betydligt.
Alla patienter som misstänktes ha fått ett återfall blev opererade.
Paulina Salminen ser det som möjligt att det går att behandla också återkommande inflammationer med antibiotika. Men enligt henne kräver detta vidare forskning på området.
Paulina Salminen konstaterar att det behövs mera tid och tilläggsutredningar innan den nya metoden helt och hållet kan bli klinisk praxis.
I det här skedet pågår tre nationella forskningsprojekt där den nya metoden granskas. I fortsättningen utreder forskarna bland annat hur man skulle kunna minska på användningen av antibiotika med brett spektrum, och hur man kunde förkorta behandlingstiden.
I en pågående forskning undersöker man om vissa patienter kunde botas till och med utan vare sig antibiotika eller operation.
- En blindtarmsinflammation kan också behandlas så, att patienten ges värkmedicin och vätskor intravenöst. Alltså utan antibiotika. Det kan hända att det här är räcker till i lindriga fall. Det är något som vi undersöker vid alla fem universitetssjukhus i Finland, säger Salminen.
Både patienter och läkare är intresserade
Både patienter och läkare har visat intresse för den här sortens antibiotikabehandling, säger Paulina Salminen.
- I undersökningen visade det sig att patienterna hade en positiv attityd och utan vidare ville pröva på antibiotikabehandling.
- Det är ändå självklart att det måste göras en tillräckligt god utvärdering av patienten innan man fattar vårdbeslutet. Man måste verkligen grundligt se skillnaden mellan en svårare och en lindrigare blindtarmsinflammation.
Under den fem år långa studien följde man med 256 patienter.
Utöver Åbo universitetscentralsjukhus deltog också universitetssjukhusen i Tammerfors och Uleåborg samt centralsjukhusen i Jyväskylä, S:t Michel och Seinäjoki i undersökningen.