De experter som Yle har intervjuat anser att fallet Airiston Helmi kan vara en operation som har både militära och ekonomiska målsättningar.
Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev visste med säkerhet hur han skulle uppträda då han besökte Finland i onsdags.
Då de finländska journalisterna frågade om polisrazzian mot Airiston Helmi i den åboländska skärgården var han tvungen att kvittera frågan som en intern sak för Finland.
Och sedan förneka allt, lite road.
Det var vad som skedde under presskonferensen där Medvedev och statsminister Sipilä deltog.
– Jag kan inte förstå vems sjuka hjärna har hittat på att helikopterplattorna skulle vara del av någon sorts militärt bruk. Det låter som en paranoid tanke, smålog premiärminister Medvedev.
Har följt med händelserna med intresse
Senare kunde man höra en lika road fackboksförfattare över telefonlinjerna på andra sidan Atlanten.
Där svarade fackboksförfattaren och akademikern Mark Galeotti som utrett de ryska underrättelsetjänsterna redan länge i telefon.
Galeotti har följt med händelserna i Pargas och den åboländska skärgården med stort intresse.
Enligt honom är det som pågått i skärgården en del av en mångfacetterad operation som i första hand handlar om spaning och bevakning och i andra hand handlar om att bygga upp en konstruktion för pengatvätt.
– Tomtmark och landområden ger en viss frihet att operera ostört, säger Galeotti. Det verkar som om det nu finns platser i er skärgård dit Ryssland om de så vill kan skicka specialstyrkor.
Också Al Capone greps på grund av skattebrott
Mark Galeotti
Galeotti påminner om att det demilitariserade Åland ligger i närheten och tomterna som Airiston Helmi äger ligger i närheten av strategiskt viktiga farleder.
– Civila fisktrålare har setts i området som är utrustade med ovanligt mycket elektronisk och teknisk utrustning, tipsar Gaelotti.
Det intensifierade NATO-samarbetet mellan Finland och Sverige samt den eskalerande internationella politiska situationen har igen gjort Östersjön intressant för Rysslands underrättelsetjänst och ryska spaningsuppdrag.
Inte överraskad att myndigheterna utreder misstankar om penningtvätt
Hösten 2017 försökte Ryssland föra segelfartyget Kruzenštern som används i utbildningssyfte till Åland då Ryssland och Vitryssland genomförde sin gemensamma militärövning Zapad.
Försvarets huvudstab nekade fartyget fri passage till Mariehamn.
– Jag tror att man skulle ha använt fartyget för signalspaning för att samla in viktig information, säger Galeotti.
Galeotti är inte överraskad att myndigheternas utredning riktar in sig på ekonomisk brottslighet såsom grovt skattebedrägeri och penningtvätt.
Redan nu har man beslagtagit över tre miljoner euro i kontanter.
– Om frontorganisationen kan betala sina skatter i enlighet med rådande lagar så väcks inga misstankar. Men också Al Capone greps på grund av skattebrott, påminner Galeotti.
Målsättningen med penningtvätt är att dölja pengarnas ursprung. För att lyckas med det behövs det flera kontotransaktioner för att pengarnas ska ”tvättas”.
Det kan handla om några till flera tiotals transaktioner beroende på hur omfattande och invecklade mönstren är.
Ryska myndigheter känner nog till de kriminella bankerna
Boris Grozovski är en internationellt erkänd journalist som har rapporterat och undersökt sitt lands ekonomiska utveckling i flera år.
Enligt Grozovski övervakas det ryska banksystemet av utbildade myndigheter som nog är kapabla att upptäcka banker som deltar i penningtvätt.
Pengar betyder propaganda och politisk makt.
Mark Galeotti
– Handlar det om en sådan bank är oftast genomströmningen av valuta mycket snabb och bankens lån och depositioner växer inte i samma takt i bankens balansräkning, förklarar Grozovski.
Tack vare detta känner nog de ryska myndigheterna till de banker som håller på med den här sortens kriminell verksamhet.
– Speciellt om det handlar om en omfattande operation är antingen polisen eller underrättelsetjänsten inblandade. De är inte med i penningtvätten men de skyddar den här sortens verksamhet.
Enligt Grozovski följer de ryska myndigheterna med den här sortens kriminell verksamhet för att de själva kan dra nytta av den.
Ryssland försöker påverka andra länder via påtryckning
Västvärlden beskyller Ryssland för inblandning i val och för att finansiera extrema rörelser och grupperingar som är ryskvänliga och genomför kampanjer mot andra regeringar.
De ryska spanings- och påverkningsoperationerna har intensifierats speciellt efter annekteringen av Krimhalvön. Den här sortens verksamhet kräver pengar.
Den undre världen och den hemliga underrättelsevärlden står nära varandra i Ryssland
Mark Galeotti
– Pengar betyder propaganda och politisk makt. Ryssarna använder sig av pengar som inte kan spåras, förklarar fackboksförfattaren Mark Galeotti.
Enligt Galeotti talar underrättelsetjänsterna om tšornajakassan, den svarta kassan som är en term på tvättade pengar inom maffiavärlden.
– Den undre världen och den hemliga underrättelsevärlden står nära varandra i Ryssland, påminner Galeotti.
Ryska underrättelsetjänsten utnyttjar kriminella system för att finansiera egen verksamhet
Enligt Galeotti är de ryska underrättelse- och säkerhetstjänsterna inte inblandade i penningtvätt men de utnyttjar tillgängliga system.
De kriminella organisationerna betalar en del av sina inkomster som skyddspengar till polisen eller säkerhetsstyrkorna och får fortsätta sin verksamhet.
Det var vad som hände 2014 då ryska säkerhetstjänsten, FSB, kidnappade den estniska skyddspolisen Eston Kohver till Ryssland.
Kohver utredde en kriminell liga som smugglade cigaretter över gränsen och satte in en del av sina vinster på europeiska konton som förvaltades av FSB. Kohvers utredning hotade FSB:s inkomstkälla.
Säkerhetstjänsten kan enligt Galeotti vid behov använda sig av mycket råa metoder då de vill ha en del av de massiva valutaflöden som finns tillgängliga.
– Många yrkeskriminella har familjemedlemmar eller gör affärer i Ryssland och säkerhetstjänsten kan hota dessa, säger Galeotti.
Trots att Ryssland har intensifierat sin underrättelse- och spaningsverksamhet utomlands är inte Galeotti oroad och förhåller sig rätt lugnt till stormaktens möjligheter att kunna påverka andra länders förehavanden.
– Ryssland kan understryka de problem som finns men inte skapa dem, säger Galeotti. Om ett land befinner sig på avgrundens rand så kan Ryssland försöka få landet att ta några steg närmare avgrunden, sammanfattar Galeotti.
Ett kärnkraftsbygge är ett jätteprojekt som kan användas för att också flytta underrättelsepersonal
Mark Galeotti
Som exempel lyfter han fram Serbien som är det europeiska land som står närmast Ryssland på grund av den gemensamma tron och kulturen.
Men nu har också Serbien närmat sig EU.
– Serbien har insett att det verkliga ekonomiska stödet kommer från annat håll än Ryssland och för att upprätthålla ett imperium krävs det pengar som inte Ryssland har, säger Galeotti. Men korruption är ett effektivt påverkningsverktyg.
Rosatom ett frågetecken
Därför anser Galeotti att det ryska statliga kärnkraftsbolaget Rosatoms verksamhet är problematiskt. Rysk energipolitik handlar också om geopolitik och inflytande.
– Naturligtvis handlar det om riktig affärsverksamhet men via den här verksamheten kommer kontakter till olika delar av världen, säger Galeotti.
Ett kärnkraftsbygge är ett jätteprojekt som kan användas för att också flytta underrättelsepersonal.
Då kan de rentav kanske bli militära baser trots att de i första hand byggdes för någonting helt annat
Mark Galeotti
Företagets representanter skapar kontakter till lokala aktörer och de underleverantörer som deltar i projektet. De kan sedan utnyttjas i ett senare skede.
Rosatom levererar också det kärnkraftverk som planeras i Pyhäranta i Finland.
Penningströmmarna ut ur Ryssland tilltar
I Ryssland är kapitalskyddet svagt och därför har rika ryska medborgare fört sina lagligt intjänade pengar utomlands. En del av pengarna kommer direkt tillbaka i form av utländska investeringar.
– Utländska investeringar har ett starkare skydd än inhemska tillgångar, säger fackboksförfattaren Oliver Bullough som har undersökt internationella penningströmmar i sina prisbelönta böcker.
Av förekommen anledning har Cypern blivit den klart största utländska investeraren i Ryssland med en 30 procentig andel av alla utländska investeringar.
Under de senaste åren har penningströmmarna ut ur Ryssland bara blivit större.
Enligt den ryska centralbanken försvann ifjol kapital till ett värde av 27 miljarder euro utomlands. I år har takten bara ökat och i juli i år var summan redan över 18 miljarder euro.
Det verkar alltid finnas nya internationella kanaler som kan användas för pengarna.
– Pengar är till sin natur internationella och länderna tävlar om dem, för penningströmmar betyder arbetsplatser och större vinster, säger Bullough.
Journalisten Grozovski påminner om att i Ryssland är dessutom importen och exporten av rysk valuta mycket reglerad.
Reglerna har dessutom skärpts de senaste åren då Ryssland har försökt förhindra att kapital strömmar utomlands.
Samtidigt har västländerna börjat hota att de tar tag i de problem som ryskt kapital skapar på grund av det säkerhetspolitiska läget.
Men samtidigt är aktörer nära den ryska regimen med och försäkrar sig att de får ta del av de valutaflöden som rinner utomlands.
Ett bra exempel på den här sortens verksamhet där jättelika summor flyttas är fallet med den ryska tvättomaten.
Där handlade det om summor på 50 till 80 miljarder euro som förflyttades från Ryssland utomlands via lettiska och moldaviska banker under åren 2010-2014.
Estlands myndigheter har dessutom utrett Danske Banks förehavanden.
I Ryssland finns det flera banker där Igor Putin sitter med i styrelsen och som nu har lagts ned på grund av oegentligheter
Boris Grozovski
Enligt bankens egna utredningar har det mellan åren 2007 och 2015 åtminstone strömmat nästan 200 miljarder euro från 15 000 olika utländska konton genom banken.
En fjärdedel av de här pengarna härstammar från Ryssland.
Enligt Danske Bank ägde de från och med 2013 bara nio procent av de utländskt ägda kontona i Baltikum.
Det berättar något om de ofantliga summor som utländska medborgare har på baltiska konton.
– Det om något väcker misstankar, säger Bullough.
Putins namn dyker upp med jämna mellanrum
Ett namn som dyker upp, dels i fallet gällande den ryska tvättomaten men också i Danske Banks fall, är Igor Putin.
Han är president Vladimir Putins kusin och har varit aktiv både i affärsvärlden och inom politiken i Ryssland.
– I Ryssland finns det flera banker där Putin sitter med i styrelsen och som nu har lagts ned på grund av oegentligheter men Igor Putin dyker alltid upp i styrelsen hos nästa bank, säger Boris Grozovski.
Putins namn har också kopplats ihop med det brittiska företaget Lantana Trade LLP.
Företaget hade ett konto i Danske Banks estniska filial och via kontot rörde sig varje dag miljontals euro.
Penningtvättsmisstankar har också riktats mot S:t Petersburgska Aleksandr Grigorijev som sägs ha kopplingar till ryska underrättelsetjänsten FSB.
Uppgifter som FSB har dementerat.
Airiston Helmis fastigheter kan bli militära baser
President Vladimir Putin var tidigare ansvarig tjänsteman för de internationella relationerna i S:t Petersburg. Han besökte därför ofta bland annat Åbo.
Kanske han då redan skapade kontakter till de lokala myndigheterna.
– Men inte tror jag att han satt och tänkte att de här personerna kan vara viktiga kontakter då jag blir president i framtiden, skrattar Galeotti, men blir sedan allvarlig.
Enligt Galeotti har ryska medborgare på grund av de otaliga revolutioner och statskupper som landet har upplevt en annorlunda världsbild än oss andra.
– De anser sig leva i en värld där allt kan förändras i morgon, säger Galeotti.
Enligt Galeotti ser kanske tomterna, fastigheterna och kassaskåpen fyllda med kontanter som Airiston Helmi hade i Åbolands skärgård i nuläget oskyldiga ut.
Men om läget tillspetsas i Östersjön kan de här fastigheterna plötsligt bli något helt annat.
– Då kan de rentav kanske bli militära baser trots att de i första hand byggdes för någonting helt annat, säger Galeotti.
Artikeln baserar sig på Yle Uutisets artikel Venäjän turvallisuuspalvelut tarvitsevat pestyä rahaa kansainvälisiin tehtäviinsä – "Turun saaristossa saattoi olla kyse monitoimioperaatiosta" skriven av Marjo Näkki.