JHL:s omfattande strejk går in på sin andra och sista dag i dag, vilket innebär bland annat att flera skolor står utan skolmat. En lösning i uppsägningstvisten borde inte vara svår då regeringens lagförslag enligt alla bedömningar inte kommer ha någon sysselsättande effekt över huvud taget, säger professor Sixten Korkman.
Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL strejkar i protest mot regeringens kommande lagförslag om försämrat uppsägningsskydd.
10 000 medlemmar deltar, däribland städare, kulturarbetare och kökspersonal. Bland annat skolköken står stilla. I går skrev vi om hur skolbarn fått mat i magen på vissa orter i landet, i Raseborg, i Borgå och i Åbo.
50 kommuner drabbas av strejkerna, inklusive så gott som alla större städer.
Fackrörelsen har accepterat att utkomstskyddet har försvagats
I måndagens A-studio diskuterades strejkerna och tvisten. Facken har anklagats för att utnyttja uppsägningsskyddet för att cementera sin egen ställning på den politiska kartan. Många tycker att det är fel av fackrörelsen.
I motsats till många inlägg i den offentliga debatten anser professorerna Sixten Korkman och Seppo Koskinen inte att facken krävt en allmän vetorätt i samband med uppsägningstvisten.
- Nog har facken accepterat att utkomstskyddet har försvagats och att andra från fackens synvinkel beklagliga förändringar har gjorts de senaste åren. Nu överskreds någon slags smärttröskel och man motades till en onödig polarisering, som man nu måste söka sig bort från, säger Korkman.
Koskinen håller med om att tvisten om uppsägningsskyddet blev en droppe för mycket för facken.
- Fackrörelsen vill bara att också deras uppfattning skulle tas i beaktande ordentligt.
Professorerna anser att det nu gäller att lösa bråket på arbetsmarknaden utan att bränna broar. Koskinen stöder den falangen som säger att uppsägningsskyddet inte behöver försvagas om det görs lättare att ingå tidsbundna avtal.
Tidigare har försök till det stött på problem med grundlagen.
Korkman önskar att parterna tar sitt förnuft till fånga och kommer överens.
- Det skulle innebära att regeringen meddelar att lagförslaget skrotas och fackförbunden presenterar en motsvarande, ersättande lösning som har samma, sysselsättande effekt. Det borde inte vara svårt då alla bedömningar tyder på att det här kontroversiella lagförslaget inte förbättrar sysselsättningen alls, säger Korkman.
Korkman efterlyser nu åtgärder på arbetsmarknaden i form av ett rent förhandlingsbord.
Enligt Korkman är de trepartsförhandlingar som används i Finland ett bra system, men det behöver fräschas upp. Han ser på det svenska Medlingsinstitutet, som har rätt så stora befogenheter att förebygga stridsåtgärder och konflikter på arbetsmarknaden, och önskar något liknande i Finland.
Varför är det så svårt att backa när en konflikt mynnat ut i strejker och hårda ord? Professor emeritus Sixten Korkman och riksdagsledamot Juhana Vartiainen (Saml) debatterar nuläget i konflikten i Slaget efter 12. Programledare Bettina Sågbom.
