Artikeln är över 6 år gammal

Nobelpristagaren Bengt Holmström: "Strejkerna visar att finländarna inte förstår förändringarna i arbetslivet"

Bengt Holmström
Nobelpristagaren och ekonomen Bengt Holmström vill se förändringar i fackföreningsrörelsen. Bild: Laura Railamaa / Yle

Fackföreningsrörelsen måste förändras – den finländska arbetsmarknaden är odemokratisk, säger Bengt Holmström, mottagare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne.

Bengt Holmström menar att de som har ett jobb har inflytande, medan de som är utanför fackföreningsrörelsen inte får sina röster hörda. Så får det enligt honom inte vara.

– För att rädda det finländska välfärdssamhället krävs mer flexibilitet på arbetsmarknaden, säger Bengt Holmström.

Han säger att Finland är ett märkligt land i och med att utomparlamentariska fackförbund har getts beslutanderätt.

– Det kan ha stor påverkan. Jag förstår att allmänbindande kollektivavtal är viktiga för fackförbunden, men det är nödvändigtvis inte ett nationellt intresse.

De arbetslösa är utan röst

Enligt Holmström är strejkerna mot planerna att underlätta uppsägningar ett exempel på arbetsmarknadens problem.

– Det är egoistiskt att bara de som är med i systemet har en röst. De som inte är fackanslutna och till exempel arbetslösa har ingen röst.

Regeringen håller fast vid sin ståndpunkt i tvisten om uppluckring av uppsägningsskyddet. Vad säger det?

– Det här har blivit en prinicipfråga. Det är klart att själva reformen är betydelselös. Man har kommit till en punkt där man bara grälar för att det är en principsak.

Holmström säger att regeringen säkert tänkt att man kan ha nytta av grälet och argumentationen i något skede.

– Det måste man säkert ha. Jag tror inte att det kommer en dag där arbetarrörelsen bara säger att den överger makten.

Vi måste få mer flexibilitet. På det sättet kan man skydda exempelvis företagare, vilket det i framtiden kommer att finnas ännu mer av.

Bengt Holmström

Frågan om sysselsättning och förmågan att anpassa sig till förändringar i arbetet lyfts tydligt fram i ekonomisk forskning i dagens läge enligt Holmström.

– Vi måste få mer flexibilitet. På det sättet kan man skydda exempelvis företagare, vilket det i framtiden kommer att finnas ännu mer av.

Holmström säger också att den finländska nationalekonomin behöver invandring och att det ger orsak att öka flexibiliteten. Invandringen behövs eftersom befolkningen åldras och sysselsättningsgraden måste höjas.

Flyktingar behövs, men de ska få mindre lön

Bengt Holmström skulle ge dem som kommer från utlandet möjlighet att arbeta med sämre villkor än kollektivavtalen – som lägre lön och sämre socialskydd.

– Det duger för dem. På så sätt kan de klättra upp för karriärstegen utan att finländarna blir irriterade.

Enligt honom anser många att det är orättvist att flyktingar genast omfattas av Finlands sociala system som har byggts upp under årtionden.

kolikoita
Flyktingarna ska få arbeta under kollektivavtal, men med lägre lön, tycker Holmström. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Kollektivavtalen kontrollerar de olika områdenas minimilöner. Man kan inte anställa någon och betala den mindre lön än det här, trots att det skulle finnas villiga arbetstagare.

Enligt Holmström borde fackföreningsrörelsen tvingas godkänna en uppluckring av arbetsvillkoren.

– Det skulle givetvis vara en bättre lösning om man kunde nå det här genom förhandlingar. Men jag tycker att det är fel att facken har vetorätt här.

Holmström säger att det är ett stort hot mot välfärdsstaten att facken sätter sig på tvären och kräver att alla förmåner hålls så som de är.

Jag tycker att det är fel att facken har vetorätt.

Bengt Holmström

Han betonar att man ska fortsätta skydda förbundens medlemmar och deras intressen, men villkor och förmåner ska vara mindre strikta för dem som står utanför förbunden. Holmström tror att fackens medlemmar är mer villiga att vara flexibla än ledningen.

– I något skede måste företrädare från facken förstå att det inte längre finns tillräckligt med människor som arbetar eller tillräckligt med produktivt arbete. Ungdomar åker utomlands, speciellt de mest begåvade.

Bengt Holmström pratar i dag på forskningsinstitutet GSE:s öppningsceremoni i Helsingfors. GSE, Helsinki Graduate School of Economics, är en gemensam enhet utvecklad av Aalto-universitet, Hanken och Helsingfors universitet som ska bredda expertisen inom ekonomi i Finland.

Holmström tilldelades år 2016 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Han belönades tillsammans med Oliver Hart för forskning om kontraktsteori som belyser hur kontrakt kan bidra till hantering av intressekonflikter.

Artikeln baserar sig på en intervju med Bengt Holmström av finska Yle.