Artikeln är över 6 år gammal

Framtidsutskottets ordförande Stefan Wallin: Finland måste skriva in blockkedjor i lagstiftningen

Stefan Wallin
Stefan Wallin är ordförande i riksdagens framtidsutskott. Bild: Yle/Niklas Fagerström

Ordföranden för riksdagens framtidsutskott, Stefan Wallin, vill sätta fokus på blockkedjor och säger att lagen måste förnyas så att den beaktar den här relativt nya tekniken. Det skulle gynna både företag och medborgare, argumenterar han.

Blockkedjor har stor potential. Kortfattat handlar det alltså om databaser som möjliggör att man kan skicka virtuella pengar och andra data, utan att man behöver mellanhänder för att säkra transaktionerna.

Många olika slags tjänster kan bygga på blockkedjor – allt från virtuella valutor och lån till säkert delande av personliga data på nätet.

Om fem år kommer blockkedjemarknaden att generera vinster på över nio miljarder euro på global nivå, bedömer analysföretaget ABI Research.

Samtidigt nämns inte blockkedjor eller virtuella valutor i Finlands lagstiftning.

Det vill ordföranden för riksdagens framtidsutskott, riksdagsledamoten Stefan Wallin (SFP), ändra på för att gynna blockkedjebranschen.

– Det måste finnas en lagstiftning som är synkroniserad med den verksamhet som vi kommer att ha framför oss, så att branschen har en verksamhetsmiljö som är förutsägbar och trygg, kommenterar han.

Framtidsutskottet ska förutspå de trender i samhället som påverkar Finlands utveckling. När det gäller tekniktrender så har man tidigare tittat närmare på till exempel artificiell intelligens och automatisering.

Inhemskt kunnande behövs

Många blockkedjeföretag verkar utomlands eftersom de upplever att beskattningen i vårt land missgynnar dem. Det berättade Svenska Yle om förra veckan.

– Om vi inte drar nytta av de här aktörerna och håller kvar dem på vår mark, så kommer de garanterat att söka sig till andra ställen och gynna andra, säger Wallin.

Han nämner Lituaen som ett gott exempel. Landet har redan en lagstiftning om virtuella valutor.

Också Tyskland har gjort en hel del, påpekar Wallin.

Till exempel finländaren Mikko Alasaarela, som nyligen skickade framtidsutskottet ett kritiskt utlåtande om Finlands inställning till blockkedjor, jobbar i Berlin.

– Man är kanske mer med fingret på tidens puls i Tyskland än vad man är i Finland. Jag håller med om att Finland kanske lite är i bakvattnet när det gäller att utveckla redskap och medvetenhet inom förvaltningen, inklusive Skatteförvaltningen, om vad allt detta innebär, kommenterar Wallin.

Han säger att vi i Finland kunde fundera på att beskatta vinster och förluster på ett konsekvent sätt, oberoende om det handlar om aktier eller virtuella valutor (kryptovalutor såsom bitcoin).

I nuläget får man inte dra av kryptovalutaförluster i beskattningen.

EU funderar på blockkedjor

25 EU-länder och Norge har sedan i våras ett gemensamt initiativ kring blockkedjor, vars idé är att gynna gränsöverskridande blockkedjetjänster.

Bland annat Finansministeriet i Finland är med i det här arbetet.

Stefan Wallin säger att vårt land behöver en blockkedjelagstiftning som är i linje med andra EU-länders.

– Vi har ju en öppen gemensam marknad där pengar och tjänster flödar fritt över gränserna.

Han säger ändå att Finland inte ska vara extra lockande för blockkedjeföretag, till exempel genom kraftigt sänkta skatter.

– Ett land som Finland har alltid ganska mycket att förlora på skattekonkurrens. Så skatteharmonisering är bättre, tillägger han.

Så här fungerar en blockkedja. 1 Någon vill skicka kryptovaluta eller genomföra en annan transaktion. 2 Uppdraget skickas in i ett nätverk (p2p) och sänds till alla datorer eller andra apparater som är med.
3 De som är i nätverket godkänner med hjälp av en algoritm att transaktionen är korrekt. 4 Godkända transaktioner representeras som block och läggs till en existerande kedja. Där är de synliga för alla och kan inte tas bort. 5 Transaktionen genomförs
Bild: Miro Johansson / Yle

Animationsgrafiken gjordes av Miro Johansson.