Kvinnliga chefer har lägre sannolikhet att bli utnämnda till vd och till välbetalda chefspositioner än män. Detta trots att de kvinnliga cheferna är mer kvalificerade än männen.
Det här visar en studie gjord vid Institutet för näringslivsforskning, som är ett privat, opartiskt, och oberoende forskningsinstitut inom nationalekonomi i Sverige.
Förklaringen till att kvinnorna halkar efter männen redan i början av karriären är familjebildning.
Men det går framåt. Det finns fler kvinnliga vd:n än någonsin i Sverige, men också i Finland.
Av 125 börsbolag i Finland så leddes nio av en kvinnlig vd förra året.
Det är inte särskilt smickrande siffror, men det är nästan en fördubbling från året innan.
Idag är dessutom 27 procent av de finländska börsbolagens styrelsemedlemmar kvinnor.
Det här uppger Centralhandelskammaren.
Outnyttjade resurser
Vid Institutet för näringslivsforskning jobbar finlandssvenska Joacim Tåg.
Han är forskare och programchef vid institutet i fråga, och han är en av de som undersökt varför det finns så få kvinnor i toppen inom näringslivet.
Detta har man gjort genom att analysera registerdata i Sverige.
- Det vanligaste argumentet man hör gällande att det finns så få kvinnor inom toppskikten är att de inte är kvalificerade. Det här stämmer inte, tvärtom, säger Tåg.
Könsfördelningen inom näringslivet är visserligen fifty-fifty, det finns alltså ungefär lika många män som kvinnor.
Men om man tittar på chefspositionerna visar siffrorna något helt annat.
- Av mellancheferna är endast ungefär trettio procent kvinnor, och helt i toppen så hittar vi väldigt få kvinnor, mellan fem och tio procent, som är vd:n inom näringslivet.
Tåg och hans forskarkollegor professor Matti Keloharju och professor Samuli Knüpfer, studerade både kvinnor och män i chefsposition och jämförde deras olika egenskaper i samband med studien.
- Vi kom fram till att kvinnor som besitter chefspositioner är mer kvalificerade än männen. Kvinnorna tenderar ha en högre och mer relevant utbildning.
Det kunde även konstateras att kvinnorna hade högre IQ än männen, vilket man mätte genom mönstringsdata.
Utöver detta hade kvinnorna dessutom mer erfarenhet från fler företag.
Männens styrka var att de var mera riskbenägna, vilket är meriterande för toppositioner.
Större frånvaro efter familjebildningen
Även om fler kvinnor än någonsin når toppskikten så halkar de rejält efter.
Men vad är det då som hindrar kvinnor från att nå toppen?
Enligt Tåg kunde man se att kvinnorna börjar halka efter männen i karriären under de första fem åren efter familjebildning, oftast i 25 till 35-årsåldern.
Detta både vad gäller lönen och att skaffa sig nytt jobb.
Och förklaringen är enkel.
- Kvinnor är oftare hemma med sjuka barn, alltså tenderar de ha fler frånvarotimmar från jobbet. De tar ut mer föräldraledighet och är överlag mera hemma med föräldrarelaterade ersättningar.
Det här gäller ända upp till att barnet är tio år, påpekar Tåg, så det gäller under en väldigt lång period.
- Vi fann att det här förklarar hela sextio till hundra procent av skillnaderna i utnämningar till toppositioner.
Den viktigaste slutsatsen i studien är alltså att det inte är kvalifikationer utan familjebildning som förklarar skillnaderna mellan att det finns så många fler män i topposition jämfört med kvinnor.
- Det är ett generellt resultat som man hittat i många studier då man tittat på hela arbetsmarknaden. Så min gissning är nog att resultaten i Finland liknar de i Sverige.
Krävs insatser för att öka jämställdheten
Men visst blir det mera jämställt hela tiden, både inom familjen och på arbetsmarknaden.
Och trenden går också mot en ökad jämställdhet i toppen av näringslivet under de kommande tio åren.
Men:
- De här mekanismerna är väldigt trögrörliga. Vi lever fortfarande med de arbetsstrukturer som gällde på arbetsmarknaden på 1990-talet, de har konsekvenser ännu idag.
I studien konstateras att det krävs insatser för ökad flexibilitet i början av karriären, eftersom det är där som skillnaderna oftast uppstår.
Man betonar även att det krävs fortsatta insatser för att ändra på normerna, till exempel att fler pappor tar föräldraledigt.
Det konstateras även att insatser i ett senare skede i karriären, som exempelvis kvotering, antagligen inte är lika effektiva som de ovannämnda insatserna.