Blir du niad eller duad i biljettkassan? Brukar du nia eller dua personalen? Ditt budskap kan uppfattas helt fel, beroende på om du gör det i Finland eller i Sverige.
På många sätt är servicesvenskan i Sverige och i Finland liknande, men det finns kulturella skillnader i språket. De största skillnaderna ser man i hur de som jobbar på serviceställen tilltalar kunderna.
– I Finland ser man mer variation, så att man antingen säger "du" och kommer ganska nära kunden eller så säger man "ni" för att hålla mera distans. I Sverige är det däremot vanligare med närhetsstrategi, där man alltid talar om jag och du och vi, säger Camilla Wide som är professor i nordiska språk vid Åbo universitet.
På 1960- och 70-talet kom du-reformen, då man på allt fler ställen övergick från ni till du, särskilt i Sverige. Niandet hade upplevts som negativt. Det var nedlåtande när någon från en högre samhällsklass niade någon i en lägre.
Niandet lever kvar, och kommer tillbaka
Men i Svenskfinland levde och lever niandet kvar som en artighet hos många. Och det är inte den äldre generationen som niar.
– Det intressanta är att i Finland är det de unga som niar mera, och samma gäller det nya niandet i Sverige. Det är de unga som niar, säger Wide.
En orsak till att äldre inte niar lika mycket kan vara att de växte upp för 50 år sedan under du-reformen. En annan möjlig orsak till att unga niar mera är att de snappat upp artighetsstrategier från det kontinentala Europa.
Både du och ni vid ÅST:s biljettkassa
I Åbo Svenska Teaters biljettkassa brukar Ghita Brunnsberg-Lerkki inte ens fundera på om hon ska dua eller nia. De flesta kunder duar henne.
– Jag brukar också dua ganska mycket, men om jag ser att kunderna är betydligt äldre än jag så niar jag nog. Det kommer så från ryggraden, säger Brunnsberg-Lerkki.
Och det har ingen betydelse om det är en äldre dam eller en äldre herre. Bägge nias. Förutom om de är rikssvenskar.
– Rikssvenskar duar direkt, så då måste jag dua tillbaka.
Enligt Brunnsberg-Lerkki är de flesta kunder beredda på att det ska vara ett ledigt samtal, där man inte behöver vara så formell.
– Det är en rolig sak att gå på teater, så folk är ofta jätteglada när de kommer.
Viktigt känna till kulturella skillnader
För finländska företag och för finländare som umgås med svenskar är det viktigt att känna till skillnaderna mellan du och ni, så att man inte med sitt niande skapar konstiga och pinsamma situationer.
– Det är bra att veta att det som vi i Finland uppfattar som hövliga strategier, det kan uppfattas som konstigt i Sverige där man snarare prioriterar det gemensamma och försöker minska distansen, förklarar Wide.
Professor Wide är med i ett finsk-svenskt forskningsprojekt där man spelat in 1 200 servicesamtal vid biljettkassor på teatrar, arenor och kulturcenter i Sverige och Finland.
Undersökningen om tilltal i Finland och Sverige omfattar 306 servicesamtal som spelats in i bägge länderna åren 2013–15
I Finland valdes de svenskspråkiga och tvåspråkiga orterna Åbo, Vasa, Helsingfors, Karleby, Jakobstad och Raseborg, men det uppstod ändå problem.
– Det har varit en utmaning, för i Finland är det mycket man inte gör på svenska. På vissa ställen är det kanske bara var 20:e kund som var svenskspråkig, så en utmaning var att hitta sådana platser där det faktiskt finns tillräckligt mycket kunder på svenska.
Därför är många samtal inspelade vid biljettkassor, där det mesta går på svenska.
Skillnader mellan finlandssvenska orter?
Följande steg för forskarna blir bland annat att titta på om det finns skillnader i servicesvenskan mellan de finlandssvenska orterna, men enligt Wide verkar det finnas större skillnader mellan individer än mellan orter.
– Ett av de mer intressanta resultaten är att det finns en stor spännvidd i Finland, exempelvis i hur nära någon man kommer. Man kan antingen vara väldigt nära eller hålla en viss distans, medan man i Sverige har ett mer enhetligt mönster där man håller sig mera i mitten.