Finlands försvarsmakt deltar i internationella övningar då det är motiverat med tanke på att stärka den egna försvarsförmågan. Det låter i allt högre grad som en schablonmässig officiell motivering, skriver Svenska Yles politiska reporter Thomas von Boguslawski.
Det var en liten men betydelsefull felsägning som fick oss att höja på ögonbrynen på Natos presskonferens.
- I Trident Juncture-övningen deltar också våra viktiga allierade... alltså partnerskapsländer, Finland och Sverige, rättade sig Natopresschefen snabbt.
I Natosammanhang är man allierad bara om man är medlem i militäralliansen, vilket Finland och Sverige inte är.
Följande dag fick vi se finländska kustjägare i en fartfylld stridsuppvisning utanför Trondheim, tillsammans med holländska och franska trupper.
Scenariot var bekant från den Natoledda BALTOPS-övningen sommaren 2016, då kustjägarna övade landstigning utanför Hangö, tillsammans med ett holländskt stödfartyg.
Nu var det exakt samma holländska stödfartyg, men samarbetet hade tagit ett steg framåt: finländarna använde sig av holländarnas egna landstigningsbåtar.
Där vi stod uppe på pressläktaren några hundra meter längre bort, var det omöjligt att avgöra vem som var vem när soldaterna stormade i land. Finländarnas lite annorlunda uniformer och stormgevär kunde man kanske ha upptäckt med kikare.
Dagen därpå besökte vi Ørlands flygbas, där finländska Hornet-piloter beskrev det likaledes okomplicerade samarbetet med Natokollegerna i luften.
Fler övningar för varje år
Varför är det här så viktigt? Därför att Finlands försvarsmakt i första hand finns till för att försvara Finland. Genom att delta i internationella uppdrag och övningar sänder Finland ut signaler, som kan betraktas som en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.
Regeringen och försvarsledningen betonar att försvarsmakten deltar i internationella övningar då det är motiverat med tanke på att stärka den egna samarbets- och försvarsförmågan. Men det börjar i allt högre grad låta som en schablonmässig motivering.
Enligt Försvarsministeriets uppgifter deltog Finland i ett 40-tal internationella försvarsövningar år 2010. Under de senaste åren har antalet stigit till över 80 och nästa år väntas antalet uppgå till över 90.
Vissa övningar är relativt små till omfattningen, det kan handla om en handfull högre officerare som deltar. Det är också naturligt att de stora övningarna får mest uppmärksamhet i offentligheten.
President Sauli Niinistö upprepade nyligen att man inte ska dra alltför långtgående säkerhetspolitiska slutsatser av Finlands gemensamma övningar med Nato och att övningarna bara handlar om att träna Finlands militära förmåga.
Ur den synvinkeln är det förstås bra om samarbetet ger resultat, och finländska och holländska soldater kan genomföra lyckade landstigningar tillsammans.
Men Trident Juncture är en särskilt intressant storövning, eftersom den går ut på att testa Natos gemensamma försvarsförmåga i ett så kallat artikel 5-scenario. Den här gången handlade det om att avvärja ett angrepp mot Norge.
Frågorna kvarstår: Varför är det ur finländsk synvinkel motiverat att delta i just sådana här övningar? Vilken nytta kan Finland ha i en verklig krissituation av Natopartnerskapet?
Finlands och Sveriges gemensamma intressen
Finlands försvarsmakt har visserligen under den pågående valperioden fått ett nytt lagstadgat uppdrag, nämligen att ge och ta emot militär hjälp utifrån.
Försvarsminister Jussi Niinistö (Blå) har påpekat att Finland kan räkna med sådan hjälp om det samtidigt gynnar den hjälpande parten.
Både Finland och Sverige har ingått så kallade värdlandsavtal, som innebär minskad byråkrati i samband med Nato-övningar. Om Finland eller Sverige beslutar att ordna en övning tillsammans med Nato kan respektive land erbjuda värdlandsstöd, som inkvartering, mat och bränsle.
Ifall av en allvarlig väpnad konflikt eller krissituation i Östersjöregionen kan vi utgå ifrån att finländska och svenska intressen sannolikt sammanfaller i hög grad. Men vanliga medborgare kan inte veta hurdana politiska beslutsprocesser som måste sättas igång, innan någon kanske kommer till vår undsättning.
Macrons stora framtidsvisioner
Frankrikes president Emmanuel Macron har stora framtidsvisioner om ett brett europeiskt försvarssamarbete, som inte skulle konkurrera med Nato.
Finland beslöt nyligen att ansluta sig till det franska så kallade EI2-initiativet, som enligt Jussi Niinistö också ökar Finlands chanser att vid behov få militär hjälp utifrån - åtminstone i teorin. Hur det kunde fungera i praktiken vet vi ännu inte.
Därför skulle det inför riksdagsvalet vara välkommet med en mer ingående debatt om Finlands säkerhetspolitiska väg framåt, så att man inte skulle behöva analysera felsägningar på presskonferenser.
(Svaret på frågan i rubriken: soldaterna på bilden är fransmän.)