Medvetenheten om regnbågs- och transpersoner har under senare år ökat i samhället. Samtidigt som en del framsteg skett förekommer det fortfarande fördomar mot transpersoner inom exempelvis vården. Enligt Läkarförbundet är de etiska reglerna för läkare helt tydliga och ingen diskriminering får ske.
Sakari Kupila är medicinestuderande och har själv genomgått en könskorrigering. Han har mött fördomar både bland sina klasskompisar men också som patient.
- En del av mina studiekompisar vet inte så mycket om regnbågspersoner. De tror att det är en diagnos att vara en transperson eller att vi är psykiatriskt rubbade på något sätt. Det är vad de säger alltså, säger Sakris Kupila som studerar på den finskspråkiga läkarlinjen vid Helsingfors universitet.
Transpersoner är inte psykiskt sjuka
Tidigare har transkönade setts som psykiskt sjuka men sedan 2015 har Världens läkarförbund slagit fast att det inte handlar om en psykisk störning. Också FN:s världshälsoorganisation WHO har slutat klassificera transpersoner som psykiskt sjuka, eftersom man konstaterat att det inte finns några medicinska belägg för att det skulle vara en sjukdom.
Han gick och ställde sig i ett hörn och stod där med armarna runt omkring sig. Han ville inte skaka min hand. Han sa ingenting
Sakris Kupila om ett läkarbesök.
Men trots det hänger inte den finländska läkarkåren med, konstaterar Kupila. Han berättar att han blivit fördomsfullt bemött när han besökt läkarmottagningar.
En gång fick han välja mellan en läkare som beskrevs som strängare men arbetar effektivt eller en läkare som kan kommentera något oprofessionellt.
- Såklart valde jag den första. Jag blev varnad att läkaren troligen inte vet någonting om transpersoner utan att jag måste berätta för henne. Men det gör jag gärna bara hon frågar mig om det hon inte vet och tror på mig sen när jag berättar.
En annan gång var det en läkare som slutade prata med Sakris Kupila efter att ha fått höra att han var trans.
- Till slut när han troligen bestämde att vi var klara så gick han och ställde sig i ett hörn och stod där med armarna runt omkring sig. Han ville inte skaka min hand. Han sa ingenting, säger Kupila.
”Läkareden säger tydligt att ingen ska diskrimineras”
Läkarförbundets verksamhetsledare Kati Myllymäki kan inte uttala sig om det specifika fallet. Men hon betonar att läkareden tydligt säger att läkare ska bemöta alla sina patienter likvärdigt och utan att diskriminera någon.
- Den etiska grunden är helt tydlig. Etnicitet, hudfärg eller sexuell läggning borde inte på något sätt påverka hur läkaren bemöter en patient, säger Myllymäki.
Myllymäki konstaterar att eftersom det förekommer diskriminering i samhället så är inte vården, som är en del av samhället, skyddad från det.
- Tyvärr är hälsovården en del av det här samhället. Om det i samhället finns diskriminerande strukturer mot vissa grupper så är sjuksköterskor och läkare också en del av det. Därför kan negativt beteende också förekomma inom vården, säger hon.
Men om man som patient blir illa eller osakligt bemött bör man göra en reklamation om det till vårdcentralen eller patientombudsmannen, säger Myllymäki.
"Fast det inte är nytt för mänskligheten är det nytt för oss"
Kirsi Sainio är docent vid Helsingfors universitet där hon undervisar första och andra årets medicinstuderande bland annat i könsorganens utveckling och könsbestämmande.
Hon säger att trots att könsmångfald varit en del av mänskligheten länge så är det nytt för medicinska fakulteten.
- Fast det inte är nytt för medicinen eller mänskligheten är det nytt för oss eftersom det är först nu man börjat tala om det, säger Sainio.
I och med att sexuella minoriteter och olika könsidentiteter fått ta större plats i den offentliga diskussionen har också medicinska fakulteten fått upp ögonen för att det är något som kunde tas upp i den grundläggande medicinutbildningen.
Men var och hur detta kunde ingå är ännu inte bestämt.
"Inte svårt att tro att det kan finnas förlegade attityder"
Fredrik Ahlström är femte årets medicinstuderande vid Helsingfors universitet och också ordförande för Medicinarklubben Thorax. Ahlström berättar att utbildningsprogrammet i nuläget satsar mycket på att förbättra kommunikationen mellan läkare och patienter.
- Grundprinciper för bemötande av patienter oberoende av bakgrund är respekt, beaktande av individen samt att utan fördomar bemöta varje patient. Man kommer långt genom att tillämpa dessa principer även då man bemöter transpersoner, säger Ahlström.
- Jag har ändå inte svårt att tro att det kan finnas förlegade attityder även inom läkarkåren eller bland annan hälsovårdspersonal.
Ahlström anser att det vore välkommet att inkludera regnbågs- och transpersoners perspektiv mer i utbildningen.
- Det vore intressant att höra vilka de typiska situationerna är där man som läkare kan gå fel. Det vore värdefullt att höra om det handlar om ord man använder eller associationer man gör. Det skulle jag personligen vilja bli bättre på, säger Ahlström.