Under de senaste hundra åren har vår fysiska kondition försämrats drastiskt. Nu för tiden jobbar de flesta sittande framför en dator dagarna i ända. Det här är inte kroppen avsedd för. För att få en ändring på det här och kunna öka intresset för att röra på sig måste mycket hända och man måste börja i tidig ålder. Det här har gymnastikläraren Pia Kaijärvi funderat mycket på.
Pia Kaijärvi jobbar som gymnastiklärare i Hagelstamska skolan i Grankulla. Tillsammans med sin kollega Hanna Hallikainen har hon antagit utmaningen att få eleverna motiverade till att röra på sig mer.
Mångsidig skolgymnastik
Utmaningen har de gjort också tillsammans med sina eleverna, både genom att diskutera mycket med eleverna och genom att ge dem möjlighet att svara på ett frågeformulär.
– För att motivera eleverna försöker vi göra undervisningen i gymnastik möjligast mångsidig, säger hon. Tanken är att eleverna får prova på många olika grenar så att så många som möjligt ska hitta något som tilltalar just dem och förhoppningsvis sporrar dem till att också röra på sig på egen hand.
Samtidigt är det viktigt att gymnastikundervisningen tar hela elevgruppen i beaktande, både mentalt och socialt. Alla måste någon gång få känna att de lyckas.
Bara var femte finländare rör på sig tillräckligt
Mikaela "Mippe" Wiik på Folkhälsan är sakkunnig inom fysisk aktivitet och hälsa. Hon jobbar med samma frågor som Pia Kaijärvi och hennes kollega, men på ett större plan. Hon har följt med Pias och Hannas utmaningsvecka och varit med och utvecklat utmaningen.
– Just nu finns det en liten andel finländare som rör sig tillräckligt, bara ungefär en femtedel. Men alla andra rör sig för lite. Det betyder att väldigt många har dålig kondition i dagens läge, menar Mikaela "Mippe" Wiik.
– Jag läste precis om ett forskningsresultat från Sverige, som gjordes på Gymnastik-och Idrottshögskolan i Stockholm, berättar Pia Kaijärvi. Där hade man jämfört lite siffror. År 1995 hade 27% av befolkningen dålig kondition och nu 2018 gjordes samma test på nytt, där man mätte den maximala syreupptagningsförmågan. Nu hade hela 46% dålig kondition, d.v.s. det sämsta alternativet på skalan.
Siffrorna är bedrövliga. Forskningen i sig var omfattande, över 300 000 människor hade medverkat.
Mycket att fundera på för en bättre hälsa
Under utmaningsveckan insåg Pia Kaijärvi att det finns flera delområden som man kunde jobba mer på, också mycket sådant som har med skolan som miljö att göra.
– Förflyttningar till och från lektionerna kan man bl.a. fundera mer på och göra smidigare.
Också rasterna och det eleverna kan göra under rasterna kunde man jobba med.
Mikaela Wiik påpekar också att mobiltelefonerna är ett problem i sig.
– Det kunde vara alldeles på sin plats att t.ex. prova på en mobilfri vecka i skolorna, säger hon.
En del skolor har redan gått mer in för mobilfrihet i olika former. Men det beslutet är upp till skolorna själva att fatta.
Pia Kaijärvi och Mikaela "Mippe" Wiik medverkar i Efter Nio radio på lördagen den 8.12.2018 kl. 9.03 i Yle Vega och på Yle Arenan.
