Artikeln är över 6 år gammal

Marthorna i Östnyland har svårt att få med unga - 20-åriga Nicola blev medlockad av sin mormor: "Marthorna är inte bara för gamla tanter"

En korg i skogen
Bild: Yle/Carolina Husu

Marthorna i Östnyland befinner sig i ett brytningsskede. De byavis uppdelade kretsarna med äldre marthor förlorar medlemmar, samtidigt som de yngre söker nya verksamhetsformer med aktiviteter i tiden.

- Äldre marthor tycker om att träffas och sitta och prata. De är kanske ensamma och redan utanför arbetslivet. Yngre marthor pratar på jobbet med sina arbetskamrater och har inte det behovet. När de träffas vill de hellre göra saker och lära sig något nytt, säger Elisabet Lundström, ordförande för Sibbo Marthaförening.

Elisabet Lundström, värdinna på Norrkulla gård.
Elisabet Lundström. Bild: Yle / Hanna Othman

Det här syns tydligt till exempel i Sibbo där en knapp tredjedel av de 300 marthorna är mellan 30 och 40 år gamla. Men de är inte jämnt fördelade i de olika kretsarna, säger Lundström.

Hon är själv aktiv i Gesterby-Pigby krets där medlemmarna blir allt äldre och allt färre deltar i verksamheten. Man har redan diskuterat huruvida kretsen ska fortsätta eller inte.

Bara några kilometer därifrån ligger Hindsby, vars krets har lyckats rekrytera ett flertal medlemmar i 30-års åldern.

- Det kan ju tänkas att där finns mammor som har tagit med sina döttrar och de har sedan väninnor som har följt med.

Hur en krets profilerar sig kan också påverka hurudana personer som söker sig dit.

- En del kretsar har en viss typ av verksamhet, till exempel friluftsliv där man måste vara litet yngre för att klara det och då söker sig också yngre till en sån krets, säger Lundström.

"Mommo tog med mig som liten"

Nicola Aspelin är medlem i Norra Paipis marthakrets i Sibbo. Hon är 20 år och studerar kemiteknik i Åbo. Aspelin deltar i sin krets i mån av möjlighet.

- Det var min mommo som frågade om jag ville bli medlem. Då tänkte jag att det skulle vara trevligt för jag har varit med ända sen jag var liten. Jag har varit på möten och olika evenemang.

Kretsen har ett fyrtiotal medlemmar, i huvudsak äldre kvinnor. Nicola Aspelin känner att hon blivit väl emottagen.

- När jag bodde i Sibbo var jag på en del möten och då fick jag nog prata om jag hade något att säga till om. De hade inga problem med att jag var en yngre martha.

Marthorna i Norra Paipis deltar flitigt i olika evenemang i byn. De kokar julgröt till ungdomsföreningens julstig, de ordnar en matlagningskurs för barn varje sommar och före jul bakas pepparkakor med skolbarnen.

Vartannat år bjuder jägarna på älg- eller hjortsoppa och då är marthorna med och hjälper till med det praktiska.

Svårt att få med ungmarthor

När Aspelin är ledig från sina studier hoppas hon kunna delta i möten och sommarutfärder. Trots att kretsen har en handfull yngre marthor är få aktiva.

- Man borde ordna något evenemang som riktar sig till yngre. Det är lite svårt när bara de äldre medlemmarna är med på mötet. Då kanske inte yngre vill komma med dit.

Hon tror till exempel på spelkvällar och matlagning där yngre och äldre medlemmar kockar tillsammans. De äldre kunde då lära de yngre att laga god husmanskost.

Det är ju inte svårt i sig att bli martha. Det är ungefär bara som du trycker på en knapp så kan du bli medlem.

Sickan Nybondas, Lindkoski

Åldern stiger i alla kretsar

Problemet med en stigande medelålder är ett faktum i hela Östnyland. I Lappträsk kämpar man också med att locka yngre deltagare till möten och evenemang.

- Det är nu det som är det där svåra. Dessutom har vår ungdom flytt Östnyland. Vi blir allt mindre och mindre folk här, men vi försöker till exempel få några intressanta föreläsare, säger Sickan Nybondas, ordförande för Lindkoski marthaförening i Lappträsk.

Sickan Nybondas från Lindkoski i Lappträsk.
Sickan Nybondas. Bild: Privat/Sickan Nybondas

Nybondas representerar också Östra Nylands Marthadistrikt i förbundets centralstyrelse.

I Lindkoski försöker föreningen satsa på program med innehåll som ligger i tiden. Ett veckoslut med stickning lockade ett femtiotal deltagare.

Även besöket av ekologirådgivare Anita Storm som berättade om hälsosam kost lockade många yngre invånare, men det är svårt att få dem engagerade..

- Vi har på förbundsnivå försökt göra det enkelt att gå med. Det är ju ungefär bara som du trycker på en knapp så kan du bli medlem. Det är ju inte svårt i sig att bli martha, säger Nybondas.

Bilda din egen krets!

Nybondas misstänker att folk har en snäv och gammalmodig bild av vad en martha är och vad marthor gör.

- Man kan ju bli martha och bilda en egen krets som inte behöver ha ekonomiskt ansvar så länge den lyder under en förening. Det tycker jag att ungdomarna gärna skulle få göra så kan vi stå till tjänst med allt möjligt.

Nybondas stöder också idén om att ungdomar i Östra Nylands marthadistrikt skulle kunna samarbeta över kommungränserna.

- Det finns ju inga kommungränser som binder en martha. I Lindkoski har vi med marthor från Pernå och Lovisa. Man får ju välja till vilken förening man vill höra och vill man bilda en egen krets så bildar man en.

barnhänder bakar småbröd
Inom marthorna lär sig också barnen att baka och ha roligt i köket. Bild: Yle/Camilla Kivivuori

Nicola Aspelin från Norra Paipis efterlyser en krets för just unga marthor.

- På det sättet får man genast med de yngre. Man får ner medelåldern och så får folk veta att marthorna inte bara är för gamla tanter, säger Aspelin.

Progressiva yngre marthor vill mer

Verksamheten bland de östnyländska marthorna verkar just nu befinna sig i ett brytningsskede där enskilda intressen och behov styr vilken krets man väljer att gå med i.

I Sibbo är martharörelsen uppdelad i de traditionella byavis uppdelade kretsarna och de mer progressiva som Endorfinmarthorna och föreningen Marthakransen.

Marthakransen grundades 1999 som en samlingsförening för yngre medlemmar runtom hela Sibbo. För två år sedan hade Marthakransen över 35 medlemmar och medelåldern var cirka 50 år.

- När de började var jag och flera äldre marthor säkert lite besvikna och undrade varför de grundar en egen förening istället för att komma med i den gamla föreningen, men de har kanske upptäckt att samarbetet med den äldre generationen har varit svårt, säger Lundström

En svamp blir ränsad
Friluftsliv och svampplockning hör ofta till. Bild: Yle/Carolina Husu

Inom Marthakransen har man bland annat haft klädbytarkvällar, lumpinsamlingar, teaterbesök, bågskytte och vattengymnastik. I oktober besökte kransen Slow food-marknaden i Fiskars

En modern martha har inte längre tid att ställa upp på byns alla evenemang. Tiden då marthorna kokade kaffe och bakade bulla börjar vara förbi.

Dagens martha vill ha aktiviteter som kompletterar arbetslivet och hemmet. Förutom Marthakransen är roddmarthorna i Borgå ett bra exempel på det.

Ungmarthor för barn och ungdomar

Det är viktigt att vi i det här sammanhanget skiljer på unga marthor och organisationen Ungmartha.

Ungmartha är Marthaförbundets barn- och ungdomsorganisation i hela Svenskfinland. Verksamheten går ut på förmedla kunskap som förbättrar levnadsvillkoren hos barn och unga.

Ungmartha ordnar verksamhet i form av läger, kurser, temadagar och föreläsningar. En grupp har nyligen startat i Borgå.

- Vi har en martha som har startat en grupp för lågstadieflickor som har träffats tre-fyra gånger och lagat mat tillsammans. de ska baka pepparkakor till julen. Jag tror att de har varit tio stycken, säger Gunilla Backman, ordförande för Borgå svenska marthadistrikt.

Backman hoppas att flickornas intresse för verksamheten blir bestående så att de kanske fortsätter som ungmarthor eller marthor när de blir 20 år.