En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Klimatförändringen är vår ödesfråga – vem står egentligen för världens utsläpp?
Efter en rapport från FN:s klimatpanel IPCC hösten 2018 låg hotet från klimatförändringen på allas läppar. Vi måste skärpa klimatmålen ytterligare, löd rapportens budskap. Åtgärderna gäller också varje finländare, för våra utsläpp per capita är överraskande höga.
Det räcker inte att få klimatuppvärmningen att stanna vid två grader, vilket man tidigare trott - vår planet får bli högst 1,5 grad varmare, slår IPCC fast i sin rapport.
Men de utsläppsmål som världens länder hittills har kommit överens om innebär att klimatet blir över tre grader varmare.
Mänskligheten har kommit till sin vändpunkt. Det har blivit dags att gå från ord till handling. Hur hamnade vi här? Och vem har vi riktigt att skylla för denna besvärliga situation?
Svenska Greta Thunberg har inspirerat tusentals unga i andra länder att skolstrejka för klimatet. Målet är att få politikerna att börja prioritera arbetet mot klimatförändringen.
Från förindustriell till postindustriell tid
Att bekämpa klimatförändringen och dess konsekvenser är mål nummer 13 i helheten för FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030. Lyckas vi inte begränsa utsläppen av växthusgaser riskerar följderna att bli katastrofala.
Människans utsläpp genom tiderna kan ses i fyra faser. Den första utsläppsfasen infaller före den industriella revolutionen. Då består energikällorna huvudsakligen av vind- och vattenkraft.
Den andra fasen inleds med den industriella revolutionen på 1700- och 1800-talen. Genom kolet, som drev ångmaskinen, lärde sig människan att använda fossila bränslen och koldioxidutsläppen började långsamt växa. I slutet av 1800-talet tilltog utsläppen när USA industrialiserades i allt större utsträckning och oljan togs i bruk som energikälla.
Den tredje tydliga fasen började efter andra världskriget. Då ökade utsläppen i och med återuppbyggnadsarbetet i synnerhet i västländerna och i Sovjetunionen.
Den fjärde fasen infaller vid millenieskiftet då utsläppen från växande statsekonomier, med Kina och Indien i spetsen, mångdubblas.
Kina har enorma utsläpp av växthusgaser. Enligt landets myndigheter väntas de öka i en allt snabbare takt.
Vilka länder har de största utsläppen idag?
På videon kan du se hur utsläppen har utvecklats i olika länder sedan 1800-talet. Ju större cirkeln vid landet är, desto större är koldioxidutsläppen. Videon visar en datavisualisering från professor Hans Roslings fond Gapminder.
Vi ser att de industrialiserade länderna i Väst-Europa, speciellt Storbritannien, är först ute med koldioxidutsläpp i början av 1800-talet. I medlet av 1800-talet ökar utsläppen i USA och i slutet av 1800-talet kör USA om både Storbritannien och Tyskland med sina utsläpp.
Kring 1920-1930 kan man se utsläpp också i Japan, Indien och Kina. I slutet av 1950-talet står Sovjetunionen för de näststörsta utsläppen. Kinas utsläpp ökar på 1970-talet och på 2000-talet skjuter de bokstavligen i höjden.
Grafen ovan jämför de största utsläppsländernas utsläpp mer ingående med varandra. Kinas utsläpp är överlägset störst - dubbelt så mycket som tabelltvåan USA släpper ut i atmosfären.
Totalt täcker tabellens fem toppländer 60 procent av världens koldioxidutsläpp.
Idag står Kina, USA, Indien, Ryssland, Japan och Tyskland för de största koldioxidutsläppen.
Vilka är de största utsläppsländerna historiskt sett?
Vi ser alltså att Kina är den överlägset största utsläppskällan idag. Betyder det att klimatförändringen är kinesernas fel? Vi granskar saken ur ett annat perspektiv - ett historiskt perspektiv - innan vi skyller allt på kineserna.
Det leder oss till begreppet koldioxidbudget. Koldioxidbudget innebär den mängd koldioxid som vi kan släppa ut i atmosfären samtidigt som vi håller oss inom en viss uppvärmningsgräns. För koldioxidbudgeten spelar det ingen roll om utsläppen har uppstått igår eller för 100 år sedan - de räknas ihop.
Då kan vi granska vilka länder som historiskt sett har förstört klimatet, det vill säga olika länders kumulativa utsläpp.
Bilden ser rätt så annorlunda ut. Även om Kina släpper ut mest koldioxid just nu, är USA den största källan till utsläpp genom tiderna.
De amerikanska utsläppen är dubbelt så stora som de kinesiska. På topp i grafen ser vi för övrigt Kina, Ryssland, Storbritannien och Japan. Alla har de historiskt sett förbrukat sin koldioxidbudget mer än folkrika Indien.
Genom tiderna (se data på Gapminder) har också Nordamerika, Västeuropa och Sydostasien gett upphov till betydligt större utsläpp än Sydamerika och Afrika.
Att hitta en syndabock är inte alltid så enkelt. Ska man skylla på den som genom historien har orsakat mest utsläpp, eller på den som gör det idag? Tillspetsat; vem är värre, USA eller Kina?
Vems utsläpp är störst per capita?
När man ser på utsläppen ur de två tidigare perspektiven kan vi finländare pusta ut, eftersom vi är ett så litet land. Om de fem största utsläppsländerna ändå står för 60 procent av utsläppen, spelar det någon roll vilka utsläpp vi finländare ger upphov till?
Finlands utsläpp utgör 0,14 procent av hela världens utsläpp. Det låter inte så farligt - men är vi fortfarande oskyldiga om vi granskar utsläpp per person? Hur ser utsläppen ut per capita i andra länder?
Länder som producerar olja ligger på topp i denna graf. Ser man på större länder och länder som är jämförbara med Finland, ligger USA rätt högt upp liksom också Australien, Kanada, Estland och Ryssland.
I Sydkorea, Norge och Japan är de individuella utsläppen också rätt stora. Bekanta dig noggrannare med denna graf hos Gapminder.
Det finns ett klart samband mellan koldioxidutsläpp och BNP: ju rikare länder är, desto större tenderar deras utsläpp per capita att vara.
Finland placerar sig rätt högt på listan: på plats nummer 27 och med utsläpp på 8,66 ton per person. Det är mycket högre än till exempel Sverige, som finns på plats nummer 65. (Vi återkommer till skillnader mellan Finland och Sverige lite senare.)
- Oljeproducenterna är på topp eftersom själva produktionen skapar utsläpp, säger Janne Peljo från Klimatlösningar vid Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra. Utsläppen är stora om man inte tar tillvara metanen på oljefältet. I många länder som producerar olja, använder man också mer olja.
Den norska oljeproduktionen förklarar enligt Peljo delvis Norges placering på listan. En annan orsak är landets geografiska omständigheter och stora trafikutsläpp: bilarna är traditionellt stora och den interna flygtrafiken livlig. Men idag går trenden i Norge mot fler elbilar.
Kartan ovan bekräftar grafens budskap - ju större cirkeln är vid ett land, desto större är utsläppen per capita. Bekanta dig noggrannare med kartan här.
Så trots att våra finländska utsläpp totalt utgör skrattretande 0,14 procent, finns det eventuellt en orsak också för oss att se oss själva i spegeln.
I enkäter tycker vi finländare entydigt att utsläppen ska minska, men när det gäller vem som minska sina utsläpp är vi inte längre lika eniga. Man tycker att alla andra ska minska sina utsläpp innan man själv gör det. Däri ligger frågan: varför ska just jag minska mina utsläpp?
Finland versus Sverige - varför är våra utsläpp större per capita?
Våra utsläpp per person är alltså större än svenskarnas, trots att Sverige har högre BNP per capita än vi. Vad beror det riktigt på?
Om man jämför de finländska och de svenska utsläppen genom tiderna kan man konstatera att Sverige har större utsläpp ända in på 70-talet. Efter det kör Finland om Sverige i fråga om utsläpp.
- Energikrisen i slutet av 1970-talet är en vändpunkt. Sedan dess har trenden i Finland gått uppåt, medan den i Sverige har gått nedåt. I Sverige väckte oljekrisen en oro för användningen av fossila bränslen. Oron var snarare ekonomisk än ekologisk, säger Janne Peljo.
Vi tänker ofta att Sverige och Finland har liknande ekonomier. Det stämmer inte, enligt Janne Peljo.
- Finland är betydligt mer materialintensivt än Sverige. Vi har skogs- och maskinverkstadsindustri, medan Sverige till exempel har bilindustri. I Sverige utgör mervärdestjänster, kunskapsekonomi och konsumentprodukter med starka varumärken en stor del av ekonomin. Finanssektorn är likaså stark i Sverige.
Å andra sidan har en stor del av den svenska produktionen flyttat utomlands, och utsläppen med den. Exempel på detta är Ikea och Hennes & Mauritz, säger Janne Peljo.
Det är ohållbart att påstå att finländarnas utsläpp inte spelar någon roll bara för att de utgör 0,14 procent av hela potten. Då kunde man lika gärna välja ut en stad i Indien med fem miljoner invånare och säga att den inte spelar någon roll.
På vems ansvar är det att minska utsläppen?
Som vi ser finns det flera sätt att granska världens koldioxidutsläpp. Att skylla klimatförändringen på någon annan är enkelt.
Men vi kan inte längre fly undan vårt ansvar. Enligt vetenskapliga uppskattningar har vi bara ett antal år, eller i bästa fall knappa tjugo år, på oss att agera om vi vill begränsa klimatuppvärmningen till 1,5 grader. Det bör vi göra.
- Alla har ett ansvar för att minska utsläppen. I enkäter tycker vi finländare entydigt att utsläppen ska minska, men när det gäller vem som minska sina utsläpp är vi inte längre lika eniga. Man tycker att alla andra ska minska sina utsläpp innan man själv gör det. Däri ligger frågan; varför ska just jag minska mina utsläpp?
Globalt står flyget för 4–5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp. En resa till Thailand för en enda person ger lika mycket utsläpp som en genomsnittlig personbil ger under ett helt år (cirka två ton).
Janne Peljo har en klar åsikt om finländarnas ansvar att minska sina utsläpp:
- Det är ohållbart att påstå att finländarnas utsläpp inte spelar någon roll bara för att de utgör 0,14 procent av hela potten. Då kunde man lika gärna välja ut en stad i Indien med fem miljoner invånare och säga att den inte spelar någon roll.
Alla ska dra sitt strå till stacken. Minska utsläppen där det är mest kostnadseffektivt. Utsläppshandeln inom EU är ett exempel på detta, likaså inom enskilda länder ska man minska utsläppen på kostnadseffektiva sätt, säger Peljo.
Alla och envar bör minska sina utsläpp
Finländarna måste alltså också se till att utsläppen minskar, det går inte att undvika. Vi har inte varit overksamma: sedan år 1990 har Finlands utsläpp minskat med 21 procent. Tyvärr räcker det inte för att vi ska nå Paris klimatavtal.
- Från 1990-talets nivå borde Finlands utsläpp minska med 60 procent före år 2030 för att nå målen i klimatavtalet. Med andra ord borde Finland vara så gott som kolneutralt i medlet av 2030-talet. Det blir ingen enkel match, säger Janne Peljo.
Vind är en av de viktigaste källorna till förnybar energi. Ingen koldioxid släpps ut i luften under vindkraftsproduktion.
Att minska trafikutsläppen är viktigt hos oss. Här spelar elbilar en stor roll, visar Sitras utredning. Också vindkraften får en större betydelse i framtiden.
- Vindkraft är inom kort den mest förmånliga energiformen och överlägsen andra energiformer år 2030, förutom vattenkraft. Det krävs både cleantech och större åtgärder för att minska utsläppen - men alternativet blir ännu dyrare.
Vi kan inte bara förvänta oss att staten ser till att utsläppen minskar. Var och en kan med sina egna val bidra till att dämpa klimatförändringen.
Ju mer vi konsumerar, desto större utsläpp orsakar varornas produktion och transport. Alla kan påverka - här kan du läsa vad just du kan göra för att minska dina utsläpp.
17 steg till en perfekt värld
Källor för graferna: CDIAC, Gapminder