Man ska alltid vara färdig att konkurrensutsätta sitt bostadslån. Inte bara det utan också försäkringar och alla banktjänster, säger Nordeas chefsanalytiker Jan von Gerich. Vi ber om en kommentar med anledning av Europeiska centralbankens beslut att behålla räntorna på nuvarande nivå.
- Konkurrensutsättning av bostadslån handlar inte om just i dag men i morgon eller inom närmaste framtid nog. Det kan ju hända att läget har ändrats, kanske man kan få bättre villkor eller billigare pris, säger von Gerich. Man kan också få bättre erbjudande från en annan bank.
Heidi Schauman, chefsekonom vid Aktia bank, instämmer. Först kan man kontakta sin egen bank och och sedan fundera på ifall andra banker har något att erbjuda - går det att få ner marginalen ytterligare?
Ingen orsak till oro - men bra att se över lånen
Finns det orsak att vara bekymrad för tillfället?
- Det går ju lite sämre inom ekonomin just nu och det finns flera orosmoment just nu - främst politiska, bör kanske understrykas, säger Aktias Schauman och nämner också rädslan för en lågkonjunktur. Ängslan för att räntorna stiger är verklig.
- Jag förväntar mig inga snabba kast nu, vi är ännu på minussidan i euriborräntorna, som de flesta har sina bostadslån knutna till. Inga abrupta rörelser är att vänta. Riktningen är ändå klar - räntorna kan inte mera gå neråt utan börjar småningom gå uppåt.
- Därför lönar det sig att se över sin situation på banken - finns det något i den egna livssituationen, som har ändrats?
Det finns skillnader mellan kunder
Finns det då verkliga skillnader i lånevillkor mellan olika banker?
- Visst finns det skillnader. Jag skulle inte säga att de är särskilt stora nu men visst existerar de. Man ska inte räkna med samma villkor i alla banker, säger Nordeas von Gerich.
- I snitt är villkoren ganska lika, säger Aktias Schauman. Det kan finnas skillnader. Olika kunder passar olika banker vid olika tidpunkter.
Talar vi om mer och mindre bemedlade kunder? De som har placeringar och de som inte har dem?
- Jo, bland annat det - men också annan ekonomisk verksamhet. Är man företagare, hurudan helhetskund är man? Banken tittar alltid på hela situationen och inte bara på banklånet, förklarar Schauman vidare. Helhetsbilden avgör.
Är det skillnad på lånen i bankerna - eller är det skillnad på kunderna?
- Kreditvärderingen kan variera och se olika ut i olika banker. Det handlar också om hur mycket banktjänster man köper från en enda bank. Har man alla banktjänster och investeringar i samma bank så får man nog bättre villkor för bostadslån också, säger von Gerich.
Finns det en risk för att räntorna på bostadslån chockhöjs, när den har varit så låg så länge?
- Om vi ser lite på vad som kunde ligga bakom en chockhöjning så borde det gå väldigt bra i ekonomin och vi borde se en överhettning och kraftig inflationsstegring, säger Schauman.
- Sådana tecken ser vi inte nu. Tvärtom ser vi att inflationstrycket saknas och ekonomin börjar gå på lågvarv. I värsta fall blir det ingen räntehöjning alls. I det långa loppet är det här sämre - att stanna på noll länge. Det är ett tecken på att ekonomin inte mår bra.
Nordeas von Gerich bedömer att risken för en chockhöjning av räntorna är mycket liten. Vi är nu i ett läge när tillväxten är ganska långsam, vi har inget inflationstryck. Dessutom ändrades världen efter finanskrisen, betonar von Gerich.
- Jag har svårt att se att räntorna skulle höjas snabbt inom de närmaste åren. De kommer nog att stiga men sannolikare är det att det sker långsamt.
Bra för bolånetagare - sämre för dem som sparar
Men för bostadslåneinnehavarna har de låga räntorna ju varit bra?
- Det har varit bra att ha bostadslån under de senaste åren, man betalar ingenting för lånade pengar.
- Men för vanliga sparare har det varit sämre, man får ingen ränta alls för sina besparingar. Man har därför måste leta efter andra placeringsformer. Också där har det varit svårt att få avkastning, säger Aktias Schauman vidare.
- Jag ser därför att en viss normalisering skulle vara mycket välkommen.
Vi har haft nollränta ganska länge, är det här det nya normala?
- Det skulle jag inte säga. Centralbanken ECB har visat att de inte gillar nollräntor. Banken skulle vilja komma bort från negativa räntor. Det kan ta sin tid, men jag tror inte vi har nollräntor för evigt, säger von Gerich.
Aktias Schauman hoppas att nollräntan inte är det nya normala.
- Jag tror att vi kommer att stanna på en låg räntenivå som en följd av att vi har en långsam dynamik, Europa åldras, vi har svag produktivitetsutveckling. Det finns alltid en risk för att räntorna stiger men just nu bedömer jag den vara liten.
Har ECB:s räntebeslut någon betydelse för bostadslåntagarna?
- Nej, inte nu. Beslutet har mer att göra med dem, som följer med ECB noga och vilka signaler beslutet ger om hur banken tänker agera i framtiden. Just nu ser man inte några ändringar inom penningpolitiken, säger von Gerich.
- ECB:s beslut har mycket liten betydelse för vanliga låntagare. Dagens ECB-möte är mera ett mellanmöte. På våren kan man börja läsa in nya signaler, förklarar Aktias Schauman.
- Centralbanken läser in samma osäkerhet som vi. Det finns ingen orsak att börja rusa in i någonting utan det gäller att vänta och se.
Båda är eniga: Räntorna stiger senare i år
När vänder det, när börjar räntorna stiga?
- Vi har sagt att en första räntehöjning är att vänta senare i höst, det är vår prognos. En första höjning håller ändå centralbanksräntan på minussidan. Frågan är går euriborräntorna till noll eller hålls de på minussidan, det är en marginell sak för bolånetagarna, säger Aktias Heidi Schauman.
- Jag tror höjningen kommer första gången i december. ECB vill bort från negativa räntor för att de är för låga. Det har mer att göra med det här än att ECB skulle vilja bromsa ekonomin eller oroa sig över alltför hög inflation, summerar för sin del Nordeas Jan von Gerich.