Ett nytt naturskyddsområde planeras kring Läppträsket i Karis. Området är känt för sitt rika fågelliv och för sin vackra natur. Människor har rört sig i området ända sedan istiden tog slut.
Läppträsket är ett av 37 nya naturskyddsområden som Miljöministeriet har för avsikt att inrätta i Västnyland.
Det är just med tanke på fåglarna som ministeriet vill ha ett naturskyddsområde vid Läppträsket.
Området är ett paradis för fågelskådare och där finns också en 2,3 kilometer lång kultur- och miljöstig. Längs stigen finns flera fornlämningar och natursevärdheter.
Över 160 fågelarter häckar kring Läppträsket och stora mängder flyttfåglar tar en paus där både vår och höst.
Jägare och fiskare besökte Läpp efter istiden
Läppträsket hör redan från tidigare till Natura 2000-programmet och till det nationella skyddsprogrammet för fågelvatten.
När istiden led mot sitt slut och det som i dag är södra Finland blev isfritt började jägare och fiskare röra sig i området kring nuvarande Läppträsket i Karis.
Det berättar Göran Fagerstedt som är ordförande för Karis hembygdsförening.
- De här öarna som bildades allra först besöktes av fiskare och jägare för cirka 8 000 år sedan. Det var sporadiska besök, de kom hit för att det fanns gott om fisk att fiska och vilt att jaga.
Varifrån de första människorna kom och vilket språk de talade vet man inte. De kan ha kommit från södra Östersjön, det som i dag är Polen och Litauen.
Senare har det flyttat in människor från det som i dag är Estland. Människor har också flyttat hit både västerifrån och österifrån.
Under stenåldern fick området mera permanent bosättning. I Kroggårdsområdet har det hittats spår från stenålder, bronsålder, järnålder, vikingatid och framåt.
I slutet av 1990-talet blev Göran Fagerstedt kontaktad av arkeologen Jan Fast. Fagerstedt jobbade då vid Karis kurscenter.
Fast frågade om det fanns möjlighet att ordna kurser där det kunde ingå arkeologiska utgrävningar.
Den första kursen ordnades år 1998 och där ingick både teori och praktik. Praktiken utfördes vid Läppträskets strand.
Spår av tre gravar
Vid den första utgrävningen hittades vad de tror var spår av tre gravar, säger Göran Fagerstedt.
- Kanske en barngrav, kanske en kvinnograv och sedan ett stort fynd som antagligen var en stor mans grav.
De hittade över 20 föremål från järnåldern under tidsperioden 600-800 efter Kristus.
- En yxa och en pilspets finns bland de här föremålen. Det som är tråkigt är att när man gräver efter järnålders- eller bronsåldersföremål så blir konserveringen av material väldigt dyr.
Enklare att gräva efter stenåldersföremål
Metallföremålen förstörs väldigt snabbt när man tar upp dem ur jorden, berättar Göran Fagerstedt.
- De kan hållas några hundra år till i jorden om man låter dem vara oförstörda nere i marken, men tar man upp dem så rostar de väldigt fort och då har vi ingenting kvar.
Under de senaste åren har de därför mest grävt efter stenåldersföremål som är enklare att konservera.
- Det är lättare att vi gräver kring stenålder och sådana områden där vi vet att det finns sådana föremål som inte är beroende av om de kommer upp i luften eller inte.
Lugnt läge nära riksväg 25
Då man rör sig kring Läppträsket kan man se spår av den historiska bosättningen. Där kan man också njuta av den vackra naturen.
När våren kommer tittar först blåsipporna och sedan vitsipporna fram. Trots att området ligger nära riksväg 25 så får man enligt Göran Fagerstedt en känsla av att vara långt ute i ödemarken.
- Det är Skäldberget som bildar en mur som tar bort alla samhällsljud. Man kan sätta sig i gräset under träden och lyssna på vindens sus i träden och fågelsången och bara njuta av att vara där.
Artikeln bygger på en intervju av Veronica Montén.