Elever som har de kämpigt i skolan får hjälp och det finns ett system för hur man ska hjälpa dem. Men en konkret plan för hur man stödjer elever som har en särskild begåvning saknas.
Lovisa ska nu bli bättre på att hitta och stödja de här barnen.
Axel Mickos har lätt för allt när det gäller matematik. På matematiklektionerna på sjuan i högstadiet blev han snabbt klar med räkneuppgifterna.
Då han fick extra uppgifter som var svårare var också de för lätta. Han behövde sällan någon hjälp och behövde aldrig läsa till prov.
På sjuan fick han gå vidare med både åttans och nians matematik. Men inte ens det var någon utmaning för Axel.
Vad ska man göra då? Hur ska man hitta tillräckligt stimulerande uppgifter?
Gymnasiematte på högstadiet
För Axel Mickos del blev nästa naturliga steg att börja med gymnasiets långa matematik.
- Matematiklektionerna är mycket roligare nu, det blir inte lika tråkigt.
När det står matematik på läsordningen och hans klasskompisar går på lektion, traskar Alex iväg till gymnasiet.
Eftersom Lovisanejdens högstadium för tillfället verkar i baracker på grusfältet intill är avståndet inget hinder. Högstadieeleverna har annars också lektioner i gymnasiet.
Ett 1000 bitars pussel
Förarbetet har ändå varit gediget.
Innan Alex kunde börja räkna lång matematik i gymnasiet har rektor Petra Paakkanen i Lovisanejdens högstadium planerat och haft möten med Alex, hans vårdnadshavare och lärare.
Det har gjorts administrativa beslut och gjorts upp en plan för lärande.
- Största delen av tiden har gått åt till schemaläggningen, att få hans egen klass lektioner parallellt med de lektioner i gymnasiet som han deltar i, berättar Petra Paakkanen.
Att hjälpa de extra begåvade eleverna kräver också mer tid av lärarna.
Matematiklärare Benny Liljendahl har inte tillgång till en skolgångshandledare utan jobbar ensam. Alla behöver hans hjälp.
Skola på rasterna
För att hjälpa Axel Mickos, då han gick på sjuan, tog Benny Liljendahl hjälp av raster och timmar utanför lektionstid.
- Med tiden lärde jag mig vad Axel ville ha. Veckan innan planerade jag uppgifter åt honom. Men klart att det tar extra tid och kräver mer arbete. Men jag gjorde det så gärna.
Utmaningen för en lärare är att pendla mellan den elev som behöver extra mycket hjälp och förklara uppgiften för hen till att hitta ännu mer utmanande uppgifter till en extra begåvad elev.
- På några sekunder ska du ställa om. Nu är det något annat som han kommer att fråga än det som jag nyss gjorde, förklarar Benny Liljendahl. Det går snabbt och man vet aldrig vad frågan handlar om.
Benny Liljendahl betonar att det var roligt att jobba med Axel men att det är fint att han får gå vidare och samtidigt få ännu större utmaningar.
Att Lovisa har inlett ett projekt som stödjer barn och unga som har en särskild begåvning är välkommet.
- Det är jättebra och inte en dag för tidigt.
Sikta mot stjärnorna
Projektet har planerats av rektorerna i Lovisa och fokuserar på problematiken kring särbegåvade barn och unga och på att bygga upp olika verksamhetsmodeller.
Projektet är helt tvåspråkigt och omfattar alla grundskolor i Lovisa.
Meningen är att det ska bli lättare att hitta och hjälpa elever med särskild begåvning. Svensk forskning uppskattar att cirka 5% av eleverna i en klass tillhör den här gruppen.
Under det här läsåret är det tre elever som får anpassad undervisning.
Projektet "Sikta mot stjärnorna" kostar Lovisa 168 000 euro, varav 150 000 euro består av stöd från Utbildningsstyrelsen.
Tack vare stödet kunde Lovisa anställa två utvecklare på heltid.
Att identifiera särbegåvade barn kan vara knepigt
Genom utbildning och olika pilotprojekt försöker projektet hjälpa lärarna att hitta dessa elever. Projektet har hittills fått positiv respons av lärarna.
Tuula Åminne arbetar som utvecklare inom projektet
- En elev som vid upprepade tillfällen förvånar med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden både i skolan och i vardagslivet kan vara särbegåvad.
Elever med särbegåvning har rätt att få stöd liksom elever med andra utmaningar. Särbegåvade elever behöver stöd för att inte underprestera i skolan och för att inte riskera att begåvningen slocknar bort.
I en klass kan det finnas elever med olika specialbehov. Tuula Åminne föredrar att man integrerar barn med särskilda behov i de vanliga klasserna istället för att ha särskilda specialklasser.
Det är viktigt att barnen får känna av delaktighet i en större grupp.
- Själv gillar jag tanken att man integrerar barn med särskilda behov i de allmänna undervisningsgrupperna för att barnen kan lära sig av varandra.
Nästa veckas lördag (9.2) ordnas en föreläsning med rubriken Särskilt begåvad elev – utmaning eller möjlighet? som är öppen för alla intresserade.
Också Borgå utvecklar en handlingsplan för särskilt begåvade elever
Hur går det då för Axel?
- Det är fint att jag får gå på gymnasiets matematiklektioner. Det blev helt för lätt i högstadiet, jag behövde utmaning.
Den enda utmaningen just nu är det tekniska, tidigare har Alex inte behövt räkna uppgifter på datorn.
- Det är roligt och läraren är bra och kan förklara.
Axel Mickos tycker det är roligt att gå i skola.
Efter högstadiet och gymnasiet har han som avsikt att fortsätta sina studier vid ett universitet för att förkovra sig ännu mer i matematikens sifferfyllda värld.
Artikeln uppdaterades 5.2.2019 kl. 6.29. Tuula Åminnes citat preciserades.