I Estland ordnas parlamentsval i början av mars och den till synes ökande främlingsfientligheten verkar få stor betydelse för resultatet. Det nationalkonservativa EKRE ser ut att bli det tredje största partiet i valet.
- Jag har inte upplevt det själv, men andra har upplevt det.
Det här är Ala'a Atiyas svar på min fråga om det händer att ester kommer fram på gatan och säger främlingsfientliga eller rasistiska saker rakt i ansiktet på henne.
När Atiya och hennes familj kom till Estland för två och ett halvt år sedan hörde de till de första syriska flyktingarna landet tog emot och familjen placerades i den lilla staden Türi med 5000 invånare.
Genast började det spridas hatiska kommentarer på sociala medier, men Atiya säger att hon har valt att inte låta det negativa påverka henne.
- Om någon vill hålla dig på avstånd betyder det inte att han hatar dig. Nej, det betyder att han behöver tid. Det är hans land och du är gäst här.
Jag har träffat utlänningar som inte vill gå ut på kvällarna eftersom de är rädda. Hur kommenterar du det?
- De lider av depression. När jag hör att vi inte är tillräckligt bra och att vi borde försvinna vill jag de som säger så ska försöka förstå varför vi är här. Vi flydde från IS och tog våra barn till ett kallt land.
Renae Rain
Renae Rain är en sångerska född och uppvuxen i London. Hon flyttade till Tallinn för snart fem år sedan.
Hon har hittat sin plats i den estniska underhållningsbranschen och för tillfället jobbar hon med sånger för en mobiltelefonapp som lanseras senare i år.
Hon är också bakgrundssångare för en av artisterna i Eesti Laul, de estniska uttagningarna till Eurovision Song Contest.
- En man kom in i spårvagnen och satte sig mitt emot mig. Han tog fram en kula ur fickan. Han pekade på mig för att visa att kulan var för mig, säger Rain.
Enligt Rain skulle något liknande aldrig hända i London.
- Det var förstås ganska chockerande, men nu har jag har lärt mig att leva med sådant här här i Estland.
Rain säger att hon inte känner sig fysiskt hotad, men att hon vet att många andra utlänningar gör det.
Berättelser om hur icke-europeiska immigranter blir hotade, eller till och med nedslagna på gatan, dyker upp i medierna ibland och så har det delvis alltid varit.
Polisen säger att det är omöjligt att veta hur vanligt det är med olaga hot och direkt fysiskt våld med rasistiska förtecken eftersom sådana incidenter sällan anmäls.
Men polisen följer noggrant med hatpropagandan på internet och åtminstone den har ökat betydligt på senare tid.
- Näthatet har ökat. Inom politiken har vi nya teman som immigration och flyktingpolitik. När de frågorna diskuteras har folk olika åsikter och då uttrycker de sitt agg på ett olämpligt sätt.
Det säger polislöjtnant Maarja Punak, som har jobbat som webbkonstapel i många år och ofta tar kontakt med personer som skriver hatiska inlägg på sociala medier.
- Ofta inser inte människor vad det är de egentligen säger och de tycker att det är pinsamt att tala med oss.
Men det finns förstås de som står för sina hot och tycker att rasistiska uttalanden är ok.
- Det är inte många som ser sig själva som rasister och som verkligen står för det de skriver eller säger. Det de säger kan låta obehagligt, men risken för att deras åsikter ska bli legitima är liten.
Inom estnisk politik har det länge ansetts vara legitimt att tala negativt om både den ryska minoriteten och invandrare.
Men inför parlamentsvalet den tredje mars har tonen hårdnat markant jämfört med tidigare val. Nu handlar det mer om utlänningar än om de ryskspråkiga.
I samband med en demonstration ordnad av det nationalkonservativa partiet EKRE utanför det estniska parlamentshuset i november spårade ilskan ur.
Då skuffades, släpades och sparkades den socialdemokratiske europaparlamentarikern Indrek Tarand efter att han hade skymfat demonstranterna.
Åtminstone en person ur EKREs partiledning kan ses sparka Tarand på den video som den kvällen visades på TV-nyheterna.
Partiledaren Mart Helme har inte tagit avstånd varken från våldet eller demonstranternas skanderande att Tarand, andra ledande socialdemokrater och president Kersti Kaljulaid borde hängas.
Det är alltså inte bara utlänningar som måste leva med hotfull hatpropaganda i Estland just nu.
Jag skulle ta de andra partiernas utsagor att de kommer att vägra samarbeta med EKRE i en regering med en nypa salt.
Juhan Kivirähk, sociolog
- Den missnöjda andelen av befolkningen ökar, säger sociologen Juhan Kivirähk, som aktivt har följt med väljaropinionerna i Estland i över 20 år.
EKRE är, menar han, den estniska motsvarigheten till den högerpopulism som sprider sig i Europa för tillfället.
- EKREs stöd bygger på de människor som tycker att dagens samhälle är för komplext och i stället väljer att tro på enkla lösningar.
Problemet är att partiets retorik har fått anhängarna att släppa sina hämningar.
- Så nu kommer de ut på gatorna med främlingsfientliga slagord och plakat där människor hänger i galgen. Förr eller senare kan det här bli ett problem för partiet, säger Kivirähk.
Om jag låter de negativa kommentarerna stoppa mig skulle jag stanna i min lägenhet hela tiden. Då skulle jag aldrig träffa någon.
Ala'a Atiya, flykting från Syrien
Enligt den opinionsundersökning Kivirähks organisation Turu-uuringute AS (som ägs av finländska Taloustutkimus) har gjort, blir EKRE tredje i valet med ungefär 17 procent av rösterna.
Båda de större partierna, det styrande Centerpartiet och högerliberala Reformpartiet, säger att de utesluter samarbete med EKRE.
- När EKRE kom ut med sitt valprogram svarade alla andra partier att med det programmet kommer inte regeringsförhandlingar på fråga, påpekar Kivirähk.
Rädslan är antagligen större än hotet
- Om jag skulle låta de negativa kommentarerna stoppa mig skulle jag stanna i min lägenhet hela tiden, säger Ala'a Atiya. Men livet handlar om att man vågar möta människor och situationer.
Men utsätter du dig inte för fara?
- Många säger att jag är modig som vågar tala öppet om det här. Men faktum är att vi måste vara modiga. Det är sådana tider nu att vi alla måste vara modiga.
