Skandalförfattaren Alma och flygarpionjären Melli lever vidare i Mazzarellas och Fioretos verk

I dag kan deras namn associera till pop- och rapartister, Alma och Nelly B… Men för Alma Söderhjelms del blev hon känd bland annat för sina vassa kåserier samt skandalromanen Kärlekens väninna, 1922 medan Nelly B, det vill säga Melli Beese, några år tidigare, 1911 kom att bli Tysklands första kvinnliga pilot.

Deras liv har nu på olika sätt fångats i varsitt prosaverk, Alma. En roman skriven av Merete Mazzarella och Nelly B:s hjärta, författad av Aris Fioretos. Alma Söderhjelm blev dessutom känd som Finlands första kvinnliga professor – historia var hennes ämne.

Merete Mazzarella och Aris Fioretos har båda en egen agenda för sitt skrivande om just dessa personer. Mazzarella säger bland annat att hon under sitt kvartssekel med Alma har identifierat mig med henne eller i varje fall känt igen sig i en hel del av det hon var och tänkte och kände, medan Fioretos närmast utgår från slutet av Mellis liv i sin undersökning av historiens tomrum, av mikrohändelser och av hur förälskelse möjligen tog sig uttryck i 1920-talets Tyskland.

Den faktiska Melli, vad var det som drev henne under uppväxten?

Amelie Beese, kallad Melli, växte upp i en förort till Dresden i Tyskland. Hennes far arbetade först i ett stenbrott, varpå han blev byggherre och slutligen arkitekt, berättar Fioretos.

Fadern lärde tidigt sin dotter grundläggande principer för hur man bygger och också hur man kan ordna sin tillvaro. Fioretos nämner hur det i brev framkommer att Melli redan knappt som tonåring gör fantastiska, komplicerade snöskulpturer föreställande exempelvis djur och byggnader.

I Tyskland var kvinnor inte välkomna på akademiska konstskolor i början av 1900-talet, så Melli sökte till Den Kungliga Konstakademien i Stockholm. Där gjorde hon bland annat skulpturen ”Fotbollsspelare”, ett för tiden ovanligt motiv och verk som Fioretos beklagar att har försvunnit.

Hurdan var Almas drivkaft under uppväxtåren?

Alma Söderhjelm föddes i Viborg, där hon också gick sin skola. Hennes far var prokurator, det vill säga Finlands högsta juridiska tjänsteman och den som försökte tala generalguvernör Nikolai Bobrikoff tillrätta under förryskningen kring sekelskiftet 1800-1900 fram till dess Bobrikoff sköts 1904.

Mazzarella berättar att Alma och hennes sju systrar uppfostrades i en anda av likriktning. Det syntes bland annat i deras uppdrag att renskriva faderns protokoll under somrarna.

För att få protokollen att se prydliga och enhetliga ut skulle alla åtta systrar ha samma handstil och:

- Det här med protokollen tycker jag är så fascinerande just som symbol för likriktning och någon sorts tvång. Och hela den här andan bröt ju Alma resolut med, betonar Mazzarella.

Mellis tragiska livsbåge – socker i tanken och smärtstillande i blodet

Fioretos berättar att Melli vintern 1908 läser om flygpionjärerna i synnerhet i Aftonbladet och när hon följande år är tillbaka i Dresden lägger hon planerna på att bli skulptör på hyllan. Nu tenterar hon matematik, skeppsbyggnad och ingenjörsvetenskap inom luftfarten.

Bakom Mellis flygförarlicens i Berlin 1911 ligger hårt arbete och många livsfarliga situationer. Rädsla och fördomar får manliga flygförare att reagera helt horribelt; de häller socker i Mellis tank, de byter ut tändstiften mot gamla, de skär sönder hennes fallskärmar…

Med finansiellt bistånd av sin mor lyckas Melli öppna en flygskola 1912. Samma år designar hon och får patent på ett flygplan.

Tillsammans med en av sina elever från flygskolan planerar hon också en flygande båt. Relationen med eleven, fransmannen Charles Boutard blir nära och 1913 gifter de sig och driver flygskolan tillsammans ända tills första världskriget leder till att staten konfiskerar flygplanen.

På den här tiden var kvinnor tvungna att överta makens medborgarskap och som fransmän uppfattas de nu som oönskade på tyska flygfält. Efter kriget påbörjar Melli och hennes man en skadeståndsprocess, men de får väldigt lite ersättning för allt de har förlorat.

Charles får dessutom tuberkulos, Melli sköter troget om honom, men till slut går äktenskapet i tu och två år senare dör Melli Beese. Hon skjuter sig själv i sin lägenhet i Berlin.

Alma i kärlekens klor

Förutom av Almas uppväxt fascineras Mazzarella bland annat av hennes liv som politiskt aktiv under ofärdsåren. Något motvilligt, men dock, smugglar Alma tidningar och sitter på politiska möten och också på krogen där kärleksförhållanden uppstår mellan gifta män och ogifta kvinnor.

- Och Alma är ganska öppen med att det här gällde henne också. Och där blir det på något sätt intressant med de här nya frigjorda kvinnornas självbild, konstaterar Mazzarella.

De tänker sig att de är starka, självständiga, oberoende med egen försörjning och att det därför är möjligt för dem att leva i förhållanden med gifta män. Men sedan kommer ju de här förhållandena ändå att leda till besvikelser och sorg.

Mazzarella drar paralleller till det som händer under de politiska rörelserna på 1960-70-talen, under hennes egen ungdom. Inte för att hon själv var politiskt aktiv, säger hon, men hon tänker sig att många unga kvinnor, precis som Alma, tänkte sig att de nu kunde odla den fria kärleken.

- I vänstervågens tecken skulle kärleken vara socialistisk medan svartsjuka var en kapitalistisk känsla, som skulle avskaffas. Och jag tror nog att det också då var ganska många kvinnor som märkte att allt det här ändå på något sätt skedde huvudsakligen på männens villkor, påpekar Mazzarella.

Melli – Nelly B:s stora förälskelse innan hon störtar för gott

Fioretos ägnar endast ett tiotal sidor i sin roman till att skriva om den faktiska Melli Beese. Även om han är skeptisk till att så att säga åka snålskjuts på en verklig persons liv, fascineras han av att i det förflutna försöka hitta det han benämner:

- Tomrummen och allt det som blivit osagt, som står mellan raderna i historieböckerna. Och så är det med Melli Beese, vi vet inte vad som skedde i hennes liv efter det att hon lämnade sin man 1923 och fram till hennes död 1925, påpekar Fioretos.

Fioretos uppfattar att Melli blivit fråntagen det kamratskap som präglat hennes äktenskap och som gör att hon inte längre vet vad äktenskapet skall vara bra till. Dessutom har hon fått problem med sin kropp, bland annat med sitt hjärta, vilket får hennes kardiolog att råda henne att sluta flyga på grund av risken att hon svimmar uppe i luften.

Hon hade varit med om en del krascher redan tidigare och lärt sig uppskatta smärtstillande medel alldeles för mycket. Den mindre summa pengar hon slutligen får i skadestånd från Frankrike, placerar hon felaktigt hos en svindlare, berättar Fioretos.

- Ja allt detta låter så beklämmande och det är det förstås, men jag tror att min största önskan med boken var att försöka skildra detta tyngande på ett upplyftande sätt.

Och det är nu som den fjorton år yngre, men mycket mer världsvana Irma kommer in i bilden. Fioretos funderade länge över ifall det är en kärleksroman han skriver, men insåg halvvägs in i arbetet att han skriver en förälskelseroman - om det här tillståndet av berusning, levitation, svävande som brukar komma över oss människor när vi är förälskade.

Han tillägger att det är ett tillstånd som inte bara är rusaktigt utan väldigt ömtåligt, sprött och också kännetecknas av en viss kontrollförlust.

- Och det är det som är så besynnerligt med förälskelsen, att vi bejakar denna kontrollförlust. Vi ger oss i dess händer utan att veta om det bär eller brister. Och här finns ju många likheter med flygandet, säger Aris Fioretos leende.

Individualism och fysisk nedsatthet ingen lätt ekvation

Mazzarella har mer troget följt Almas verkliga liv i sin skildring. Mycket av hennes korrespondens, brev, dagböcker och annat finns bevarade vilka Merete har utgått ifrån, medan scenerna från Saltsjöbadens badhotell helt och hållet är påhittade, berättar hon.

- Där var väl min tanke att dels försöka leva mig in i ett tilltagande fysiskt förfall, säger Mazzarella.

Hon beskriver hur hon tidigare i någon bok skrivit om åldrandet, att avveckling är lika naturligt som utveckling och att det skulle gälla att acceptera också avvecklingen.

Nu när hon stirrar på den meningen tänker hon att den är betydligt lättare att skriva än att efterleva, att det var en sådan där snygg formulering. Hon säger sig vara lite skamsen eftersom hon nu inser att det är mycket, mycket svårare än så.

Där har hon kanske använt Alma för att kunna skildra de här svårigheterna, påpekar Mazzarella. Det samma gäller, tillägger hon, detta med att vara individualist som Alma, det är ju också någonting som blir svårare när man blir gammal ifall man har levt för sitt självförverkligande och det har varit oerhört viktigt för en att vara självständig och autonom. Som gammal och fysiskt nedsatt är det något som inte riktigt går.

- Så det har jag velat få fram och jag tänker mig att min generation är en generation som har eller kommer att ha väldigt svårt att acceptera förlusten av autonomi och självständighet. Men på något sätt tycker jag väl att jag har gett Alma ett någorlunda lyckligt slut då hon till sist börjar finna sig tillrätta i rollen som beroende, säger Merete Mazzarella.