Det går bra för Estland. Så bra att de politiska partierna har svårt att komma med konkreta vallöften inför valet till Riigikogu. Majoriteten av väljarna är faktiskt ganska nöjda - utom de som är mest värdekonservativa.
Ni ska ta rubriken bokstavligt.
Parlamentsvalet i Estland är inte spännande två veckor innan det hålls. Och det kommer knappast att bli mer spännande närmare valdagen heller.
Men det finns mycket som är intressant med valet.
Så här skriver den estniska journalisten Rain Kooli i en artikel för det finsk-estniska vänskapsförbundet Tuglas-seura:
- Estlands ekonomi går bra, lönerna stiger och inkomstklyftan har minskat efter att barnbidragen och den skattefria delen av inkomstskatten höjdes.
Sedan tillägger Kooli att premiärminister Jüri Ratas är landets populäraste politiker och därtill den populäraste premiärministerkandidaten.
Det som gör valet intressant är att de politiska partierna alla lyfter upp olika teman inför valet. Det finns inga stora, gemensamma frågor som sammanbinder debatten.
Politikerna, medierna och väljarna talar helt enkelt alla om det de bryr sig mest om. Med andra ord får vi i Estland se ett rent ideologival - vilket kan kännas fräscht år 2019.
Det betyder också att en utomstående betraktare, som till exempel en helt vanlig finländare som inte vet så mycket om det estniska samhället, kan fundera på vem hen skulle rösta på.
Så här följer en liten presentation av partierna:
Centerpartiet har börjat locka också estniskspråkiga väljare
Centern har klarat av övergången från Edgar Savisaars ryss(lands)vänliga parti till ett vanligt storparti galant.
Partiet är fortfarande den ryskspråkiga minoritetens överlägsna favoritparti, men under Jüri Ratas tid som premiärminister har andelen estniskspråkiga väljare ökat.
Ur ett estniskt perspektiv ligger Centern lite till vänster om den politiska centern, men Ratas är inte en person som förespråkar radikala beslut.
Snarare tvärtom. Ratas är en lagspelare som alltid föredrar enhälliga beslut inom regeringen. Det är just hans förmåga att lugnt lotsa regeringen som har gjort honom populär.
Partiets väljare är ofta kritiska mot den nyliberala linje som rådde i Estland nästan konstant ända fram till år 2015. Av den orsaken har Centern riktat in sig på att minska de socioekonomiska klyftorna i samhället.
Den linjen kommer att fortsätta. Bland annat ska pensionerna höjas och pensionärerna få en högre skattefri inkomstgräns. Barndagvården ska bli gratis.
Trots att Centern lovar mycket är de summor partiet talar om förhållandevis moderata.
Partiet har inte betonat klimatförändringen bland sina vallöften.
Centern lider fortfarande av sitt rykte som Estlands mest korrupta parti.
Flera av partiets före detta profiler har ställts inför rätta under senare år. Mångårige partiledaren Edgar Savisaar undkom nyligen rättegång på grund av dålig hälsa.
Högerliberala Reformpartiet ser bakåt
- Reformpartiets högsta önskan är att vara tillbaka där man var för några år sedan, säger sociologen Juhan Kivirähk. Han syftar på de nästan tio år Andrus Ansip var Estlands premiärminister (2005-2014).
Reformpartiet har en klassiskt högerliberalt framtoning, och är det parti som har haft störst inflytande på Estlands utveckling de senaste tjugo åren.
Partiet kan ta åt sig en stor del av äran för Estlands relativt höga levnadsstandard och stabila samhälle. Men priset har varit delvis enorma klyftor.
De estniska pensionärerna hör till EUs fattigaste och andelen utstötta personer som lever i fattigdom är hög. Skillnaderna mellan stad och landsbygd är stora.
Reformpartiet vill höja pensionerna och underlätta medborgarnas möjligheter att själva pensionsspara. Företagens utgifter i samband med anställningar ska minskas.
För Reformpartiet är det allra viktigaste att hålla nere skatterna och stoppa alla försök att balansera budgeten med lån.
Högerkonservativa EKRE får Sannfinländarna att se empatiska ut
EKRE kommer mer än att fördubbla sitt väljarstöd från senaste parlamentsval år 2015.
Det betyder antagligen att det blir det största oppositionspartiet. Oddsen är att Centern och Reformpartiet bildar regering, och de säger sig båda utesluta samarbete med EKRE.
Valprogrammet tyder också på att EKRE räknar med att fortsätta med sin oppositionspopulism.
EKREs stöd bygger på den relativt stora andel av invånarna som är missnöjda med utvecklingen i Estland, åtminstone under de senaste tio åren.
- Vi förespråkar starka nationer och motsätter oss den federalistiska utvecklingen inom EU, sa Rudolf Jeeser på en valdebatt som Tuglas-seura ordnade i Helsingfors under tisdagskvällen.
I EKREs retorik finns det inga kompromisser. Invandring är fel eftersom den hotar Estland, sexuella minoriteter hotar den traditionella familjen och också feminismen är skadlig.
- Könsneutralitet och feminism är männoskohatande ideologier, säger partiets vice ordförande Martin Helme i en artikel publicerad på en av partiets webbplatser.
Klimatförändringen är humbug, enligt EKRE.
EKREs valprogram är en mardröm för alla som tror på en balanserad budget. Inom både socialpolitiken och försvaret utlovas en höjning av bidragen och utgifterna som överträffar vad andra partier lovar.
Dessutom ska skatterna sänkas och landsbygden utvecklas. Allt det här ska finansieras genom besparingar inom byråkratin, stopp av all invandring och slopande av bistånd till fattigare länder.
Så småningom borde Estland lämna EU, enligt EKRE.
Höjd alkoholskatt sänkte socialdemokraterna
En del av EKREs anhängare säger öppet att ledande socialdemokrater borde hängas och partiledarna eldar på.
Många ester ser socialdemokraterna som farlig vänster som vill bestämma hur alla andra ska leva.
Det här är förstås långt ifrån partiets egen självbild. De estniska socialdemokraterna ser sig själva som ett parti som vill införa den nordiska modellen i Estland.
- Jag tror inte att det egentligen är partiets invandrarvänliga politik som gör att det har blivit många esters stora hatobjekt, säger Juhan Kivirähk. När vi har talat med EKRE-anhängare så verkar sossarnas misstag ha varit att höja alkoholskatten så kraftigt.
- På landsbygden har många mänskors enda fritidsintresse varit att supa. Nu har det blivit ett dyrt nöje, menar Kivirähk.
Socialdemokraterna är det enda partiet som tydligt försvarar socialliberala värderingar. De är populärast i vissa stadsdelar i Tallinn.
Partiet gör som Centern och har ganska moderata vallöften.
I stället har sossarna accepterat den roll EKRE har gett dem och representerar liberal identitetspolitik som motpol till EKREs nationalkonservatism
Isamaa är som Soinis Blå men med en stolt historia
Det är den ovannämnda estniska journalisten Rain Kooli som gör jämförelsen mellan Isamaa-Fäderneslandet och det finländska partiet Blå framtid.
Kooli syftar i första hand på Isamaas högerkonservativa politik. Den har präglat bland annat Estlands utbildnings- och kulturpolitik i över tjugo år eftersom partiet har suttit i regeringen flera gånger.
Men Isamaa är mer marknadsliberalt än vad något parti i dagens Finland skulle våga vara.
Bland partiets sponsorer har alltid funnits utlandsfödda affärsmän - också finländare - som vill undvika höga skatter och statlig övervakning.
Det var Isamaas Mart Laar som i egenskap av premiärminister införde det estniska skattesystemet. Det hör plattskatt - alla betalar samma andel av sin inkomst.
Isamaa vill också att alla ryskspråkiga skolor och dagis så småningom övergår till undervisning på estniska.
Elitistiska Eesti 200 vill göra politiken långsiktig
Eesti 200 är ett helt nytt parti som främst utmärks av att dess kandidater är välutbildade. Partiet vill höja den intellektuella nivån på politiken.
Exakt vad det betyder har undgått många väljare, men på Tuglas-seuras valdebatt poängterade partiledaren Kristiina Kallas att skolplikten borde förlängas.
- Det räcker inte mer med att man har gått ut nian, utan också följande skede borde bli obligatoriskt (alltså gymnasie- eller yrkesutbildning).
Partiet försökte göra segregationen mellan Estlands två språkgrupper till ett valtema. Det visade sig ändå att väljarna inte upplever den som ett problem.
