I Danmark får finlandssvenska Lotta högre lön för samma jobb - kolla hur din plånbok skulle påverkas av en flytt till ett nordiskt grannland!

En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.

I Danmark har en medelinkomsttagare 900 euro mer kvar i handen än i Finland. Kolla hur mycket pengar du själv skulle ha kvar efter skatt, hyra och andra utgifter om du jobbade i ett nordiskt grannland.

Lotta Nymann-Lindegren är en av dem som har valt att flytta till Danmark med sin familj. Hon jobbar sedan ett och ett halvt år tillbaka som kommunikationsrådgivare på den danska kommunikationsbyrån Holm.

Öppna bildvisare

Den danska arbetsmarknaden är flexibel och det är vanligt att byta jobb ofta. Det här gör också att arbetsgivarna är måna om att arbetstagarna ska trivas så att de stannar kvar längre.

Men det handlar naturligtvis också om löner. Lönerna i Danmark hör till de högsta i Europa och i Danmark är det inte tabu att tala om löner, pengar och bonusar.

- Folk frågar och talar om löner lite mera öppet. Eftersom lönerna är mera förhandlingsbara så är det en helt legitim orsak att byta jobb om man får ett bättre erbjudande på ett annat ställe, säger Lotta.

Ser man på helheten har danskarna och norrmännen de högsta lönerna i Norden. I Danmark är skatterna betydligt högre än i övriga Norden men de låga levnadskostnaderna och de höga lönerna gör att danskarna har mest pengar kvar att röra sig med efter lönedagen.

I Finland och Sverige ligger löner och levnadskostnader på nästan samma nivå. Skatterna för medelinkomsttagare är högre i Finland och det leder till att de flesta finländare har mindre pengar kvar.

Se hur mycket du skulle tjäna på att utvandra

Lottas yrkesgrupp "Specialister inom kommunikation" har enligt lönestatistiken över 800 euro mer kvar efter skatt och andra utgifter i Danmark än i Finland. Det resultatet har vi kommit till genom att jämföra yrkesgruppens medellön, inkomstskatt, medelhyra och minimiutgifter i Sverige, Finland, Norge och Danmark.

Här kan du gå in och kolla vad just du skulle tjäna och ha kvar i handen om du flyttade till ett nordiskt grannland.

Lönestatistiken på Island kunde inte jämföras med de övriga nordiska länderna, därför saknas Island i vår jämförelse.

Uppgifterna om lönerna är riktgivande för medellönerna för ordinarie arbetstid inom olika yrkeskategorier i de olika nordiska länderna. Det kan finnas stora variationer inom medellönerna. Den enskilda individens lön kan variera.

Utgifterna är beräknade enligt varje lands minimibudget och vi har gjort vissa förhandsval när det kommer till personerna. Hyrorna är en medelhyra för motsvarande boende i de olika länderna. Hyresnivån i Stockholm är beräknad enligt förstahandskontrakt, de verkliga hyrorna kan vara mycket högre eftersom så många bor i andra-, tredje- och fjärde hand.

Längst ner i artikeln finns en mer ingående beskrivning av hur vi har gått till väga.

Finland förlorar på höga levnadskostnader och höga skatter för medelinkomsttagare

Lönenivån och levnadskostnaderna ligger på ungefär samma nivå i Finland och Sverige men i Finland beskattas medelinkomsttagare hårdare och det gör att nästan alla yrkesgrupper har mindre pengar pengar att röra sig med här.

I Norge och Danmark är lönenivån högre men i Norge kostar livet mycket mer än i Danmark, vilket gör att det är danskarna som har mest pengar på fickan efter att nödvändiga utgifter är betalda.

Är du byggnadshantverkare, sjukskötare, barnmorska eller veterinär kunde det vara värt att överväga en flytt till Sverige. De är alla yrkesgrupper där en singel har över 600€ mer kvar i handen i Sverige än i Finland.

För chefer och juridiska specialister lönar det sig däremot att stanna kvar. I nästan alla chefskategorier har enpersonershushåll mer pengar att röra sig med i Finland än i Sverige.

Mellan Finland och Danmark är skillnaden störst bland verkställande direktörer, fartygs- och flygbefäl samt specialister inom matematik och textil. De har alla över 1 500€ mer kvar i Danmark.

De enda som har mer pengar kvar i Finland än i Danmark är chefer inom detaljhandeln, yrkesutbildad personal inom militären och fiskare. Inom alla andra yrkesgrupper har danskarna mer kvar i handen.

"Det finns mycket betoning på att jobbet ska vara flexibelt och effektivt"

Holm Kommunikation, där Lotta Nymann-Lindegren jobbar, har sitt kontor i ett hus på en av de upprustade innergårdarna i stadsdelen Nørrebro i Köpenhamn. Här jobbar omkring 15 personer i ett modernt, öppet kontorslandskap och i ena änden av kontoret finns ett stort matbord.

Varje dag klockan 12 levereras lunchen och kollegerna äter tillsammans. Det här är ett vanligt sätt att sköta lunchen på danska företag - lunchen blir snabb och effektiv och samtidigt hinner man umgås med kollegerna.

- Lunchkulturen gör att vi inte behöver gå ut, så det avbryter inte ens dagen särskilt mycket. Folk kommer tidigt, äter kort lunch och så går man hem i god tid, säger Lotta Nymann-Lindegren.

Öppna bildvisare

I Danmark värdesätter man att ha tid också för annat än jobb och det finns ingen kultur av att sitta sent på kontoret. Enligt Lotta finns det en stor förståelse för att hämta barnen tidigt på dagis och skola och att vara hemma med dem då de är sjuka.

- Det finns mycket betoning på att jobbet ska vara flexibelt och effektivt, men sen ska man också kunna visa resultat. Sen om det inte fungerar måste man kanske hitta en annan arbetsplats, men det är heller inte någonting man är rädd för.

Öppna bildvisare

Danskarna förhåller sig inte lika allvarligt till jobbet

Överlag förhåller sig danskarna inte lika allvarligt till jobbet som finländarna. I Danmark är det också lättare att få sparken, men folk tycker inte att det är en lika stor katastrof som i Finland. Det är helt enkelt mera accepterat att det är en del av arbetslivet, det är ingen stor skam.

- Om man får sparken kan man säga att det jobbet inte passade mig. Orsaken var inte nödvändigtvis att det är något fel på mig, utan att det inte var det bästa jobbet just i den här livssituationen. Och så hittar man ett annat jobb i stället, säger Lotta Nymann-Lindegren.

Arbetslösheten i Danmark är lägre än EU:s genomsnitt, endast 5,1 procent, och vanligen är det lätt att hitta nytt jobb.

Den höga lönenivån i Danmark märks också i samhället. Prisnivån på både mat och kläder är högre än i Finland och för en finländare känns det dyrt att gå på restaurang.

I Danmark bor man lite större än i Finland och man är van att vardagen är lite dyrare.

- Generellt är danskarna kanske lite mer vana vid att använda pengar på sig själva. Danskarna är stiliga och bor skönt och det är kutym att det får synas att man har pengar.

"Dags att utvandra? En nordisk jämförelse" har producerats i samarbete med Sveriges Radio. Här kommer du till Sveriges Radios version.

Medelinkomsttagare beskattas hårt i Finland: “Sänker man skatterna måste man också minska förmånerna”