Med mindre än en månad kvar till folkomröstningen om en fusion mellan Vasa och Korsholm är frågorna hos invånarna ännu många. Yle Österbotten reder ut vad fusionen kan betyda för svenskan, församlingarna och gymnasierna.
Inför folkomröstningen har Korsholms kommun arrangerat flera olika diskussionstillfällen där kommuninvånarna fått information om fusionsavtalet och fått ställa frågor till kommunpolitikerna.
Folkomröstningen i Korsholm ordnas den 17 mars och ännu är frågorna många.
Yle Österbotten har samlat några av de frågor som invånarna ställde under fusionsdiskussionerna och tillsammans med sakkunniga på respektive område försökt bena ut vad en fusion kan få för konsekvenser.
Fråga 1: Vad betyder en fusion för svenskans ställning?
En av de frågor som varit på tapeten ända sedan politikerna i Korsholm gick in för att utreda möjligheterna till en fusion med Vasa är vad en fusion skulle få för konsekvenser för svenskans ställning.
Frågan går till kommunforskare Siv Sandberg. Hon slår fast att det finns förutsättningar för en fungerande tvåspråkighet i den nya kommunen.
- Det måste finnas tillräckligt många i båda språkgrupperna och det måste finnas tillgång till personal och tjänstemän som jobbar på båda språken. De förutsättningarna är bättre i Vasaregionen än i resten av landet.
- En viktig förutsättning för en fungerande tvåspråkighet är också att det i Vasaregionen finns utbildningsinstitutioner på båda språken.
Stora förändringar i språkfördelningen men förutsättningar finns
Även om Sandberg slår fast att förutsättningarna finns lyfter hon också fram att en fusion skulle innebära märkbara förändringar i språkfördelningen.
I Vasa talar 70 procent finska och 23 procent svenska. I Korsholm är situationen den motsatta. Där talar 70 procent svenska och 29 procent finska.
I en sammanslagen kommun skulle språkfördelningen bli 60 procent finskspråkiga och drygt 30 procent svenskspråkiga.
I en tvåspråkig kommun måste man enligt lag ge service på båda språken. Hur väl tvåspråkigheten fungerar i praktiken är upp till hur kommunen väljer att organisera sin verksamhet och Sandberg lyfter fram att politikerna måste ta förändringarna i tvåspråkigheten på allvar.
- Förändringarna i språkfördelningen är relativt uppseendeväckande. Den förändringen måste den nya kommunens ledning ta på allvar.
Har man tagit förändringarna i beaktande i fusionsavtalet som det ser ut nu?
- Det finns en anda i avtalet om att den nya kommunen ska vara en föregångare då det gäller service på två språk men avtalet är skrivet på en ganska allmän nivå. Man kunde ha varit mer konkret då det gäller att berätta hur man ska gå till väga för att lyckas med det här.
Blir fusionen av måste man enligt Sandberg ha en tydlig plan för hur man ska göra eftersom en fungerande tvåspråkighet inte är något som kommer av sig själv.
- Det finns förutsättningar för en fungerande tvåspråkighet i Vasaregionen, men man måste ha mekanismer som följer upp och bromsar om utvecklingen går åt fel håll. Hur man ska följa upp att servicen på två språk fungerar i praktiken borde skrivas in i språkstrategin.
Fråga 2: Vad händer med församlingarna?
En annan fråga som engagerat under fusionsdiskussionerna är vad en fusion skulle betyda för församlingarna.
Det som står klart är att lagen förutsätter att alla församlingar i samma kommun tillsammans ska bilda en kyrklig samfällighet.
Hur man sedan väljer att organisera församlingarna är upp till de förtroendevalda i gemensamma kyrkofullmäktige.
En fusion mellan Vasa och Korsholm skulle alltså betyda att också samfälligheterna i Korsholm och Vasa slås ihop, konstaterar Mikael Forslund, kyrkoherde för Vasa svenska församling.
- Kyrkolagen är klar och blir en kommunfusion av så finns det inga andra alternativ än att församlingarna bildar en gemensam samfällighet. Det innebär en gemensam ekonomi och gemensam förvaltning, säger Forslund.
Måste komma överens om kyrkoskatten
Däremot finns det inte i fusionsavtalet något klart svar på vilka konkreta konsekvenser en sammanslagning av församlingarna skulle få.
En sak som församlingarna kommer att bli tvungna att enas om är hur hög kyrkoskatten ska vara i den nya samfälligheten. I Korsholm är kyrkoskatten i dag 1,85 procent, medan den i Vasa är 1,40 procent.
Om man kommer att gå in för skattesatsen i Korsholm eller Vasa eller om det blir fråga om en kompromiss är ännu en öppen fråga.
- Det är de förtroendevalda i gemensamma kyrkofullmäktige som bestämmer. De flesta inser att vi inte kan fortsätta med så låg procent om det blir en fusion. Vi måste hitta en medelväg, säger Mikael Forslund.
Enligt Forslund är det en svår balansgång.
- Vill vi behålla service på nuvarande nivå så behöver skattsatsen höjas här i Vasa. Men höjer man för mycket finns risken att folk skriver ut sig ur krykan, säger Forslund.
Oklart hur församlingsstrukturen ska se ut
En annan stor fråga som ännu saknar svar är hur församlingsstrukturen ska se ut om församlingarna i Korsholm och Vasa slås ihop.
- Ett alternativ är att alla församlingar går in i den nya samfälligheten som självständiga församlingar, eller så kan vi till exempel ha en stor svensk församling och en stor finsk församling. Eller så blir det något där emellan. Det är stora frågor som vi inte kommer att hinna lösa med den här tidtabellen, säger Forslund.
Forslund skulle gärna ha sett att man från politikerhåll tidigare involverat församlingarna i diskussionen om vad en fusion kan få för konsekvenser.
- Man har skickat ut förfrågningar till församlingarna, men jag skulle nog gärna ha sett att man från kommunen varit aktivare och frågat församlingarna hur de ser på processen, säger Forslund.
Fråga 3: Kommer Korsholms gymnasium att finnas kvar?
På fusionsdiskussionerna i Korsholm har också frågan om Korsholms gymnasium kommer att finnas kvar efter en fusion väckt diskussion.
Inte heller då det gäller den frågan finns något klart svar i fusionsavtalet.
- Något beslut om att något skulle bli annorlunda finns inte. Om beslutet den andra april är att man går in för en fusion så kommer vi att tillsammans sätta oss ner och fundera på vilka alternativ det finns. Ska vi fortsätta på samma sätt eller finns det synergier med att använda samma tak, säger bildningsdirektör Christina Knookala i Vasa.
Detaljerna är inte spikade men vilka är alternativen?
- Det finns tre alternativ. Ett alternativ är att man fortsätter som nu. Ett annat alternativ är att man knyter samman gymnasierna administrativt men fortsätter i samma utrymmen. Ett tredje alternativ är att man både administrativt och utrymmesmässigt försöker hitta en gemensam lösning.
Vilket alternativ föredar du som bildningsdirektör i Vasa?
- Man ska inte förändra om man inte kan göra det bättre. Ser man med rektorer och andra parter att det finns synergier med ett stort gymnasium måste man försöka hitta en lokal som passar båda parter. Finns det inte en sådan lokal är det inte värt att flytta och riskera undervisningen.
- Vilket alternativ vi går in för är något vi måste fundera på tillsammans. Tills vi har en bra lösning fortsätter vi som nu, säger Knookala.
Om Korsholm och Vasa blir en kommun skulle de finskspråkiga vara i majoritet. Är det då rimligt att ha ett finskt gymnasium och flera svenskspråkiga?
- Vi har två olika kulturer i Vasa. På svenskt håll har vi flera mindre svenskspråkiga gymnasium medan man på finska sidan har ett mer centraliserat tänk och tidigare slått ihop de två finskspråkiga gymnasierna. Det är en fråga vi kommer att få ta upp och diskutera och se vilken lösningen blir för oss på svenska sidan om vi kommer så långt.