I de tre österbottniska landskapen finns 900 kilometer väg med beläggning som är i dåligt skick. De flesta av dem kommer att försämras ytterligare. I år får nämligen rekordlitet väg ny beläggning.
- Inte är det här roligt inte, konstaterar Anders Östergård som är vägdirektör vid Södra Österbottens NTM-central.
Endast 140 kilometer vägyta kommer att förnyas i de österbottniska landskapen i år. Det är bara hälften av fjolårets nivå på 280 kilometer, och kännbart mindre än nivån år 2017 då 400 kilometer fick ny beläggning.
Läget bekymrar Östergård eftersom reparationsskulden redan är stor. För att ha en chans att hålla landsvägarna ens på nuvarande nivå, borde omkring 480 kilometer väg i området beläggas varje år.
- Våra vägar tar storstryk som det är nu, säger Östergård.
Vägarna borde helst få ny beläggning när det är optimalt, när man tvingas vänta för länge tar de underliggande skikten skada och vägens skick försämras ytterligare, förklarar Östergård.
Österbotten: Ingen ny beläggning från Lappfjärd till Jakobstad
I landskapet Österbotten är kartan över de vägsträckor som ska få ny beläggning nedslående läsning, enligt Anders Östergård.
I Edsevö finns en sträcka på 7,5 kilometer av riksåttan som ska förnyas. Även ett par delar av Såkavägen ska förnyas. Men det är allt.
Den negativa responsen har redan börjat strömma in till NTM-centralen.
- Jo, telefonen har nog ringt och den fortsätter att ringa, säger Östergård.
Bland annat i Korsnäs är man bestört över att Strandvägen inte heller i år finns med på kartan, liksom Solfvägen mellan Solf och Sundom. Här finns vägpartier där många redan kört sönder sina däck.
Östergårds möjligheter att påverka är ändå lika med noll.
- Vi försöker lappa dem så gott det går, men pengarna räcker inte långt.
Statlig finansiering kan komma att höjas
Situationen är likadan i hela landet, då den statliga finansieringen för allt landsvägunderhåll sjunker från fjolårets 140 miljoner euro till 100 miljoner euro i år.
De vägar som åtgärdas väljs ut så att NTM-centralen åker ut med en bil och gör mätningar för att se vilka sträckor som har värst skador.
Det är nästan enbart huvudvägarna som får ny beläggning, vägar med mindre trafik försämras ytterligare. Samtidigt kammar lättrafiklederna noll.
- Situationen kan endast bli bättre om man permanent höjer de statliga anslagen för vägunderhållet, säger Östergård.
På samma linje gick nyligen riksdagens parlamentariska arbetsgrupp, där alla partier enhälligt föreslog att bastrafikledshållningen beviljas minst 300 miljoner euro mer i årlig finansiering.
NTM-centralen hoppas att nästa riksdag hörsammar arbetsgruppens förslag.
- Ju snabbare destu bättre, säger Östergård.