Kinas Nationella folkkongress har inlett sin årliga session i Peking. Kongressen som i vanliga fall betraktas som Kommunistpartiets och den högsta ledningens gummistämpel, väcker i år ovanligt stort intresse på grund av de pågående handelssamtalen med USA som är i ett kritiskt skede.
Över 5 000 delegater samlas i Peking för elva dagar, då Kinas högsta lagstiftande organ, den Nationella folkkongressen håller sin årliga session.
Samtidigt hålls det Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens (KFPRK). Den rådgivande konferensen är parlamentets konsultativa politiska organ eller ett slags överhus som ändå saknar lagstiftande makt.
Min enda förhoppning är att jag inte förlorar mitt jobb. Alla priser stiger, men det gör inte min lön
Yao Juan, servitris
Medan den Nationella folkkongressens nära 3 000 ledamöter domineras av politiker och soldater, så består den rådgivande församlingens drygt 2 000 delegater av folk som kanske bättre utgör ett tvärsnitt av dagens Kina.
Bland delegaterna finns bland annat kändisar som skådespelaren Jackie Chan och den förre korgbollsstjärnan Yao Ming, men också flera av Kinas rikaste män såsom Ma Huateng (med en personlig förmögenhet på 43,5 miljarder dollar), Xu Jiayin (30 mrd) och Li Shufu (14,8 mrd).
Deras närvaro understryker hur klyftan mellan fattiga och rika ständigt växer i Kina, samtidigt som storföretagens och miljardärernas makt i politiken har vuxit.
De verkliga linjedragningarna och besluten fattas i skymundan i kulisserna, för folkkongressen har under sin existens aldrig röstat mot något lagförslag, även om det ibland har kommit hård kritik från ledamöterna.
Lägsta tillväxten på 28 år
Folkkongressen inleddes med premiärminister Li Keqiangs "tal till nationen" där han rapporterade om vad regeringen har gjort under det gångna året och vad som planeras för det kommande året.
Li presenterade en budget som skall pumpa nytt liv i ekonomin bland annat genom nya skattelättnader och stora, nya investeringar i infrastruktur.
Det ekonomiska tillväxtmålet för år 2019, skruvas ner till mellan 6 och 6,5 procent, sade Li Keqiang.
- Vi står inför en allvarligare och mer komplicerad omgivning samt risker och utmaningar då vi eftersträvar utveckling. Vi måste vara beredda för en tuff kamp, varnade Li.
I fjol var den ekonomiska tillväxten i Kina 6,6 procent, vilket var den lägsta tillväxten i världens näst största ekonomi sedan år 1990.
Tillväxten under det sista kvartalet i fjol var ändå inte så liten som många asiatiska ekonomer hade befarat, men den nedåtgående trenden hade ändå allvarliga och negativa följder.
Detaljhandeln, industriproduktionen och fastighetsförsäljningen pekade alla nedåt, medan allt fler kineser fick sparken eller permitterades.
Kinesernas framtidstro verkar också ha försvagats efter många år av mycket kraftig tillväxt.
- Min enda förhoppning är att jag inte förlorar mitt jobb. Alla priser stiger, men det gör inte min lön, klagar den 35-åriga servitrisen Yao Juan som flyttade från landet till Peking för att få jobb.
Medan arbetslösheten ökar så minskar också efterfrågan och till exempel bilförsäljningen minskade i fjol för första gången på över två årtionden.
Försvarsbudgeten sväller
Finansministeriet avslöjade också försvarsbudgeten som fortsätter att växa kraftigt efter fjolåret, då försvarsutgifterna ökade med över 8 procentenheter.
I år kommer försvarsutgifterna att öka med 7,5 procent.
Kongressens talesman Zhang Yesui sade att försvaret behöver mer pengar för "militära reformer med kinesiska tecken" och han underströk att en ännu större försvarsbudget inte utgör ett hot mot andra länder, något som Kinas grannar kring Sydkinesiska havet nog har anledning att betvivla.
- Det beror på utrikes- och försvarspolitiken om ett land utgör ett hot mot andra länder, snarare än på en ökning av försvarsmedlen, förklarade Zhang samtidigt som han medgav att Kina är på kollisionskurs med bland andra USA och dess bundsförvanter i Östasien.
Kinas officiella försvarsbudget var i fjol näst störst i världen med 165 miljarder dollar (drygt 145 miljarder euro). Det kan jämföras med de 750 miljarder dollar (nästan 660 miljarder euro) som president Donald Trump vill ha för USA:s försvarsbudget år 2019.
Zhang Yesui understryker att Kinas försvarsutgifter utgör omkring 1,3 procent av bnp, jämfört med över 2 procent i "vissa stora industriländer".
I USA utgör försvarsbudgeten över 3,3 procent av bnp, medan oberoende analytiker tror att Kinas verkliga försvarsbudget rör sig kring 1,9 procent av bnp.
Bara ett viktigt lagförslag antas
Den Nationella folkkongressen brukar vanligtvis inte anta lagar, utan det gör folkkongressens ständiga kommitté som samlas varannan månad. Den här gången skall folkkongressen i alla fall anta ett viktigt lagpaket om utländska investeringar.
Lagförslaget som har utarbetats i god tid före kongressens början, har en direkt koppling till de pågående handelssamtalen mellan Kina och USA, som enligt amerikanska medieuppgifter är på slutrakan och ser ut att leda till resultat.
Kinesiska och utländska investeringar kommer att behandlas lika
Zhang Yesui, Folkkongressens talesman
Lagen innebär bland annat att lokala myndigheter inte längre har rätt att kräva uppgifter om känslig teknologi av utländska bolag som vill etablera sig på den kinesiska marknaden.
Det här har varit en central tvistefråga i handelssamtalen där USA anklagar Kina och kinesiska företag för stöld av så kallade immateriella rättigheter.
- Vi fortsätter handelsförhandlingarna med USA och kommer att komma överens om handelstvister genom samtal där vi är en jämbördig part. Och vi kommer troget att respektera våra åtaganden, lovade Li Keqiang i sitt inledningstal.
Avsikten med lagen är att utländska bolag skall åtnjuta samma privilegier som kinesiska bolag, med undantag av sådana sektorer av näringslivet som har satts upp på en så kallad "negativ lista."
Kina använder denna negativa lista för sektorer där endast statsägda företag tillåts verka.
-Områden där utländska investeringar förbjuds eller begränsas, kommer att listas klart och de områden som ligger utanför den negativa listan kommer att vara öppna för alla, säger folkkongressens talesman Zhang Yesui, som bland annat har varit biträdande utrikesminister och FN-ambassadör.
Kinesiska och utländska investeringar kommer att behandlas lika, försäkrar Zhang som hävdar att inställningen till utländska investeringar kommer ett förändras på ett avgörande sätt.
- Det här innebär en grundläggande förändring i hur vi hanterar utländska investeringar. Det kommer att förbättra öppenheten, transparensen och hur förutsägbart investeringsklimatet är, säger Zhang Yesui.
Xi Jinping aldrig så mäktig som nu
Folkkongressen fattade i fjol ett av sina mest dramatiska beslut någonsin, då den beslöt att förlänga presidentens ämbetsperioder genom en grundlagsändring. Det innebär att Xi Jinping kan sitta kvar på sin post så länge som han vill.
Xi har sedan han tillträdde år 2012, använt kampen mot korruption som ursäkt för utrensningar i den högsta ledningen.
Nu när ekonomin försämras och missnöjet ökar talar han om "ett globalt kaos" då han varnar för en "bister och komplicerad omgivning" kring Kina.
Han låter alltså förstå att det krävs en hård, stabil hand som styr i osäkra tider och säkerheten har om möjligt skärpts ännu mer än vanligt under folkkongressen.
Kinesiska ledare brukar enligt traditionen se sig om efter en "kronprins" vid slutet av sina andra femårsperiod som president eller partiledare, men det har Xi än så länge inte visat några tecken på att göra.
Tvärtom, han har anammat en allt mer nationalistisk och hårdför linje, vilket bland annat illustreras av att han har låtit fängsla över en miljon muslimska uigurer i så kallade "omskolningsläger."
Oliktänkare och människorättsaktivister har inför kongressen antingen satts i husarrest eller skickats på ofrivillig "semester" bort från Peking.
- Det händer varje år, det är inget konstigt med det. Det kallas för att blir "försatt under kontroll". Man tvingas resa bort eller sätts i husarrest, säger miljöaktivisten Hua Jia som inför kongressen tvingades åka söderut från Peking till Guangdong.
Källor: Reuters, Global Times, AFP