Vår medarbetare i Estland sammanfattar ett parlamentsval som bjöd på en ganska stor överraskning, men inga små. Valresultatet är ett steg tillbaka till det välkända efter två år utan Reformpartiet vid rodret.
- Reformpartiet vann nog stort i valet, men jämfört med valet för fyra år sen fick de bara 3361 röster fler. På andra flanken förlorade Centerpartiet 12637 väljare.
Så här sammanfattar den erfarna journalisten Toomas Sildam det något överraskande valresultatet i Estland i går.
Det som beskrivs som en storseger för det högerliberala Reformpartiet ska kanske egentligen snarare uppfattas som magplask för Centern.
Enligt Sildam fick Centern betala priset för att under de två år Jüri Ratas har styrt landet och partiet ha misslyckats med att öka antalet estniskspråkiga väljare utan att förlora ryskspråkiga.
Det verkar vara två flugor som inte går att fånga i en smäll, liksom.
För ju mer kommentatorerna tittar på gårdagens resultat, desto tydligare verkar det bli att det var det ovanligt dåliga valdeltagandet i ryskspråkiga området som fällde Centern.
Väljarna röstade mer höger än på länge
En annan tydlig trend är att högerpartierna gjorde bättre ifrån sig än väntat.
Det gäller både de ekonomiskt nyliberala Reformpartiet och Isamaa - Fäderneslandet och de värdekonservativa EKRE och, igen, Isamaa. Men samtidigt gjorde Isamaa sämre ifrån sig än för fyra år sedan.
Högervändningen verkar också den snarare var ett steg bort från den rödmylla som har dominerat regeringens politik de senaste två åren.
Socialdemokraterna fick över 15 procent av rösterna i valet år 2015, nu fick de mindre än 10 procent. Det är inte omöjligt att partiledaren Jevgeni Ossinovski byts ut före EU-valet i maj.
Centerns och vänsterns förluster blir ännu tydligare med tanke på att bara fem partier klarade röstspärren på fem procent.
Det betyder att var tionde röst inte är representerad i Riigikogu eftersom så många röstade på de fem partier som blev utanför.
Samtidigt ger det Reformpartiet 34 mandat av 101, vilket är mer än partiet någonsin har haft. Det blir alltså rekordlätt för Reformpartiet att spela ut de andra mot varandra i regeringsförhandlingarna.
Det slutliga valresultatet blev ännu bättre för Reformpartiet när hela tio procent av väljarnas röster går till kråkorna. Så många röstade på partier som inte klarade röstspärren.
Att värdekonservativa EKRE gjorde ett otroligt lyckat val och höjde sitt mandatantal i Riigikogu från sju till nitton borde antagligen kommenteras.
Men faktum är att partiet har minimal chans att ens bjudas in runt förhandlingsbordet.
Kaja Kallas är tydlig med att Reformpartiet inte vill samarbeta med EKRE.
Eftersom alla andra partier suktar efter en plats i koalitionen finns det inget som kan tvinga henne att ens lyfta telefonen till EKREs Mart Helme.
Det här bekräftades dessutom redan i morse då Reformpartiets ledning möttes för att diskutera valresultatet.
Partiet bestämde sig för att kalla Centern, Isamaa och Socialdemokraterna till koalitionsförhandlingar.
Det har talats mycket om att EKRE är populärt på landsbygden, men ser man på den politiska kartan efter valet vann EKRE bara i två valkretsar.
Den ena var Pärnumaa där partiledaren Helme var uppställd som kandidat och den andra den stora valkretsen i sydost, alltså Valga-, Põlva- och Võrumaa.
I båda fallen var marginalerna till Reformpartiet små - 1,7 respektive 3,4 procentenheter - så det går inte att säga att det är att gå helt emot folkets vilja om Reformpartiet lämnar EKRE utanför regeringen.
I resten av landet fick Reformpartiet mer röster än EKRE också på landsbygden.
En sak vi kan vara ganska säkra på är att Reformpartiet medvetet kommer att ställa de andra partierna emot varandra.
Partiet har fördelen av att både Centern och Isamaa har uttryckt en stark vilja att vara med i regeringen och därför kan de tvingas till långtgående kompromisser.
Eftersom Socialdemokraterna förlorade stort håller de låg profil, men det råder ingen tvekan om att också de gärna fortsätter i regeringen om möjligt.
Socialdemokraterna och EKRE är helt enkelt helt okompatibla att samarbeta i opposition.
Kallas betonade i morse att det finns två möjliga regeringskoalitioner. Det matematiskt lättare men idémässigt svårare, enligt Kallas, är en koalition mellan de stora, det vill säga Reformpartiet och Centern.
Ett samarbete i en koalition med både Isamaa och Socialdemokraterna menar hon blir lättare.
De två mindre partierna har ju varit i regeringen de senaste fyra åren sedan förra valet. Först två år med Reformpartiet, sedan två år med Centerpartiet.
Det som till slut fäller avgörandet för vem som är med i följande regering blir Kaja Kallas röda linjer. Idag säger hon att hon inte har någon, utan att regeringsförhandlingarna inleds utan sådana.
Pyttsan.
Ännu i går nämnde hon tre röda linjer som Centern måste acceptera:
1. Försöket att göra inkomstskattesystemet progressivt måste avbrytas.
Centern har sänkt låginkomsttagarnas skatter, vilket Reformpartiet ännu kan acceptera. Men Centern har också ändrat skattesystemet så att höginkomsttagare betalar lite högre inkomstskatt.
Den reformen ska dras tillbaka, säger Kallas.
2. Undervisningsspråket i de ryska skolorna ska bli estniska till 100%
Också Centern har sagt att det är målet, men vill först utbilda tillräckligt många kompetenta lärare för ändamålet. Enligt Centern behövs det tusentals nyutbildade lärare för en sådan reform.
Reformpartiet vill sätta igång skolspråksreformen redan på inkommande skolår.
3. Det ska inte bli lättare för ryssar i Estland att få medborgarskap
Centerpartiet anser att medborgarskapskraven kunde vara lite mindre strikta för personer som idag har så kallat grått pass, det vill säga inte är medborgare i något land.
Nej, säger Reformpartiet bestämt.
Den första av de här röda linjerna gäller säkert också för Isamaa och Socialdemokraterna, medan de två andra snarare kan sägas vara rosa.
I språk- och medborgarskapsfrågor är Isamaa ännu strängare än Reformpartiet, medan Socialdemokraterna knappast ens kommer att ta upp frågorna i eventuella förhandlingar.
Vissa saker vet man ju redan när man går in i förhandlingsrummet att de är onödiga att ta upp.
Jevgeni Ossinovksi, sossarnas partiledare