Den vilda konstskogen i Oranki
En vilsen figur i skogen som kanske representerar vilsenheten i oss alla, oberoende av ålder.
Så karaktäriserar bildkonstnären Essi Korva sitt verk. Skulpturens hjärtskärande blick borrar sig rakt in i betraktaren. Den får en att stanna upp, tänka och känna både det ena och det andra, och enligt konstnären är det alls ingen dålig sak.
Barnet som ensamt kurar i snårskogen har redan hunnit vara med om flera vintrar och somrar. Kroppen av gips har börjat vittra sönder.
Den vilsna faller samman, det är ofrånkomligt. För besökaren är det chockerande. Verket är ju så fantastiskt!
Sönderfallet är ett medvetet val och en del av verkets livscykel, säger Korva.
– På något sätt blir det känsligare och mer vilset då det bryts ned, glöms bort och kanske till och med försvinner. Tanken är att du är vilsekommen, men sedan upphittad. Samtidigt kan du vara bortglömd och slutligen försvunnen.
Eksynyt, Vilsen, är ett av Oranki Art -utställningens dryga 80 verk. Det speciella med just den här utställningen är att den inte finns i ett traditionellt galleri eller museum, utan i en skog i sydvästra Lappland, i Pello kommun och byn Oranki.
Kaisa Enbuska från Pello minns sitt första besök i Oranki Art som gymnasieelev.
– Vi vandrade runt och flinade. Vi sade “vad tusan är det här? Är det ett riktigt konstverk eller ett rasat staket?”
I närområdet känner man till konstskogen, men Enbuska anser att fler borde få veta om platsen. Den håller ändå öppet hela tiden, dygnet och året runt, och det är gratis att besöka.
– Det är så udda, mitt i skogen, och helt enkelt ett ställe man måste uppleva själv!
Att få betraktaren att “förundrat fråga sig vad som är fel på den här vyn” - det kunde vara målsättningen för Oranki Art, kommenterar konstnären Tuomas Korkalo i en tidningsintervju under den första utställningen år 2001.
Det låter som att målsättningen är uppfylld? År 2018 står Korkalo, som varit med i Oranki Art från början, och betraktar den konstfyllda miljön. Han nickar.
– Omgivningen kan få en att öppna ögonen på ett nytt sätt och börja undersöka terrängens former, eller hur stenarna placerar sig. Kunde det där vara ett konstverk eller inte?
– Det är ju ganska trevligt att det är upp till besökaren att besluta om, fortsätter Pekka Syväniemi, den andra av utställningens skapare.
En målsättning är att erbjuda konst åt alla och att påminna om att konst är till för var och en att uppleva.
Oranki Art grundades år 2001 och har blivit en av Finlands största och internationellt mest kända miljökonstutställningar.
Ursprungligen var idén att göra konst i naturen tillsammans med ett kompisgäng och sedan hålla hela grejen hemlig, berättar Syväjärvi och Korkalo. Det beslutet fick de ta tillbaka så gott som genast.
– Då det här började utvecklas till en sådan här fin park var det ju trevligt att kunna öppna den för publiken, säger Syväniemi.
Syftet har ändå aldrig varit att komma åt den breda allmänhetens uppmärksamhet, utan främst att erbjuda besökaren ett avbrott i den vanliga vardagen, och å andra sidan att bredda på Lapplands konstutbud. En annan målsättning är att erbjuda konst åt alla och att påminna om att konst är till för var och en att uppleva.
Här får man göra precis vad man hinner, för vi har ingen byråkrati.
Pekka Syväniemi
Oranki Art kan mycket väl vara den nordligaste konstparken av sitt slag, tror den amerikanska konstkritikern Jeff Huebner i sin artikel i tidskriften Sculpture Magazine år 2011.
Läget norr om polcirkeln är ett av Oranki Arts originella drag. På sommaren kan man komma hit mitt i natten i fullt solsken.
Den ljusa sommarnatten inspirerar även konstnärerna, för verken blir till under en årlig midsommarworkshop.
Här får man göra precis vad man hinner, för vi har ingen byråkrati, konstaterar Syväniemi.
Konstutställningen finns på Syväniemis marker, vilket gjort den enklare att få till stånd. Av samma orsak behöver man inte heller föra bort verken, utan de får stanna kvar så länge de håller för naturens nycker.
Plötsligt dundrar någon nerför den skogiga sluttningen, är det en hund? Nej: två renar travar förbi!
Här kan man sätta sig på en tuva, blunda och lyssna på vinden. Eller på schaktmaskinerna som arbetar i det närliggande grustaget. Fast jorden krasar hos grannen står konstverken säkra på Syväniemis marker.
För mig representerar det här konstnärlig frihet i större skala
Bildkonstnären Essi Korva
Konst i naturen utmanar oss att fundera på vem vi är och vilken vår plats i naturens kretslopp riktigt är, konstaterade professor Timo Jokela från Lapplands universitet i kritikern Huebners artikel om Oranki Art.
Det är viktigt att konstnären tar den omgivande naturen och de övriga konstverken i betraktande då hen arbetar på sitt alster, säger Tuomas Korkalo. Enligt honom kan man karaktärisera konsten i Oranki Art som platsbunden konst: konstverket planeras och formas uttryckligen för en viss plats, inte för att förflyttas från ett konstgalleri till ett annat.
Enligt Syväniemi har man velat ha så olika konstverk som möjligt till Oranki, och därför har man inte haft några materialrestriktioner, exempelvis genom att tillåta endast naturmaterial.
Under årens lopp har Essi Korva gjort flera verk för utställningen. Hon tycker det är intressant att se hur olika material reagerar på väder och vind, och vad som finns kvar av dem efter ett par vintrar ute i skogen. Därför är det fint att konstnären kan bygga sitt alster av vilket material som helst.
– För mig representerar det här konstnärlig frihet i större skala, att man får frihet att förverkliga även de vildaste av idéer. Och om man drabbas av en riktigt allvarlig blygsel kan man göra sin grej någonstans längre in i buskaget, den hittas nödvändigtvis aldrig. Det är också fint på sitt sätt.
I den konstnärliga friheten ingår också möjligheten att reparera verken, ifall det gynnar själva konsten. Det är med andra ord inte uteslutet att den tilltygade Vilsen-figurens livslängd kunde förlängas en aning. Vilken lättnad!
Välj en Oranki-rutt som passar dig:
Alla nuvarande konstverk finns på kartan tillgänglig på Oranki Arts webbsida.
