Den svenska regeringen ska absolut inte ta hem IS-krigare. Det säger terrorismforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan i Sverige. Enligt Ranstorp är de här personerna så farliga att man inte aktivt ska hjälpa dem.
Både den svenska och den finska regeringen funderar som bäst på hur man ska förhålla sig till de IS-krigare som vill återvända hem.
Enligt Ranstorp är de krigare som har varit i Syrien så här länge och stridit in i det sista de ideologiskt mest övertygade.
– De är de farligaste. Det är ingen bra idé att ta hem dem. I alla fall inte att man aktivt hjälper dem, säger Ranstorp.
Han reagerar mycket starkt på en intervju med en svensk IS-krigare som Sveriges Radio publicerade i söndags.
Mannen, som är i 30-års åldern, har levt i IS kalifat i Syrien under flera år tillsammans med sin familj.
I intervjun säger han att han inte har begått några brott utan att han körde ambulans.
Han vill nu komma hem till Sverige.
Intervjun med IS-svensken får terrorismforskaren Magnus Ranstorp att se rött.
– Man kokar av ilska eftersom en särskilt begåvad person inte skulle komma med undanflykter om varför han har varit nere hos IS.
– Det är stötande för de flesta människor som vet att när man har varit nere där så länge så har det begåtts grymheter. Och den här personen hävdar liksom många andra att han har kört ambulans och så vidare.
– Det är ingen som tror på det. De får gå indoktrineringsläger, de får vapenträning och sedan skickas de till fronten.
– Han verkar inte vara speciellt ångerfull heller, det kan man höra mellan raderna, han småskrattar ibland. Så man kokar av ilska när man hör intervjun.
"De svenska politikerna har reagerat för svagt och för sent"
Terrorismforskare Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan i Sverige kritiserar i skarpa ordalag de svenska politikerna.
Han säger att de har reagerat för svagt och för sent i fallet med de återvändande IS-krigarna.
Han menar att lagstiftningen är bristfällig och släpar efter när det gäller att ställa dem till svars för de grymheter som de har gjort sig skyldiga till.
– Den svenska regeringen har varit extremt senfärdig. Det har varit oförsvarsbart att den inte lade fram förslagen om vad man ska göra redan år 2012-2013 när vi visste om att det var väldigt många som reste till IS-områden.
Ranstorp säger att han och många andra redan år 2012 varnade för problemet med IS-krigare som vill återvända hem.
Andra länder har redan tidigare lagstiftat kring IS-krigarna.
– Till exempel Norge lagstiftade om samröre och deltagande. Hade Sverige också gjort det så hade vi kunnat döma vissa av de här individerna.
– Men nu är vi där att det går inte, säger Magnus Ranstorp.
"Naivt att tro att IS-krigare som har begått grymheter kan rehabiliteras"
I Finland ställs återvändande IS-krigare inför rätta om man hittar bevis för att de har gjort sig skyldiga till brott under Islamiska Statens styre.
De som inte bevisligen har gjort sig skyldiga till brott får hjälp för att de ska integreras i samhället igen.
Till exempel psykologhjälp och hjälp med studier och arbete.
Är inte det här ett bra sätt att motverka att de fortsätter med terrorverksamhet?
– Självfallet så finns det säkerligen individer som det går att rehabilitera och reintegrera. Men det finns också de som är bortom hjälp.
– Det finns också män som har varit där nere som har begått väldigt stora grymheter och är väldigt farliga. Och att vi ska hjälpa dem att komma hem och tro att vi kan rehablitera dem, det är lite naivt att tro det, säger Ranstorp.
"Rehabiliteringen fungerar bättre i Finland än i Sverige"
Ranstorp tror att rehabiliteringen av IS-krigare fungerar bättre i Finland än i Sverige.
– Jag tror att det i Finland finns förutsättningar för att kunna jobba aktivt med både hårda brottsbekämpande metoder men också med förebyggande insatser.
– I Sverige är miljöerna lite mer komplexa och vi har problem i de områden som IS-krigarna kommer från.
Ranstorp säger att 80 procent av de svenska IS-krigarna kommer från fyra områden.
– Det är Stockholm, Göteborg, Malmö och Örebro. Och där finns det massvis med andra sociala problem i särskilt utsatta områden. Och i de här miljöerna så har de här idividerna låg impulskontroll, de löser sociala konflikter genom våld.
– Det är också ett maktinstrument. Och de har kanske inte så många framtidsutsikter.
– Ofta så har de kanske lämnat någonting bakom sig när de åker iväg, så det har varit ett sätt för dem att vända blad.
Hem till samma sociala problem
De som kommer tillbaka från IS-områden kommer hem till samma sociala problem som tidigare.
– Ja, de kommer tillbaka till samma sociala problem. Men sedan ska vi också vara väligt medvetna om att det här inte bara är isolerade individer utan de ingår i ett salafistiskt ekosystem med en speciell ideologisk inriktning, säger Magnus Ranstorp.
– Och det är organiserade strukturer som påverkar, som trycker på, som rekryterar, som radikaliserar. Så det är liksom ingen neutral mark som de kommer tillbaka till. Utan det är väldigt mycket påtryckningar på dem.
– Så det är inte så lätt att navigera i det och försöka rehabilitera sig om man inte är väldigt stark som individ.
– Och det är de här individerna oftast inte, de har väldigt enkelspåriga och väldigt svartvita världsbilder.
– Det tar lång tid att ändra den världsbilden.
Barn som har levt under IS styre kan utgöra ett hot
Det har också talats mycket om de barn som har levt under Islamiska Statens styre, vad som ska hända med dem.
Rädda Barnen vill att de ska få komma hem till sina respektive hemländer eftersom de är oskyldiga till IS terror.
De kan ändå vara problematiska, säger terrorismforskaren Magnus Ranstorp.
– Självfallet är de oskyldiga, men det kommer inte att bli en lätt ekvation det heller eftersom de här barnen och ungdomarna växer upp. Och de har precis som alla tonåringar funderingar kring sin egen identitet.
– Och vissa kan utgöra ett hot på så sätt att de kan involvera sig i terrorverksamhet.
-Det är inte lätt att eliminera den delen av sin identitet, säger Magnus Ranstorp.