Varför har skolgångsbiträdena obetalda semestrar? Gäller det här i alla kommuner - och vad kan riksdagspolitikerna göra åt det här?
Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.
Pernilla Stenström bor i Borgå och jobbar som skolgångsbiträde i Sibbo kommun. Hon undrar varför just hennes yrkesgrupp har obetalda semestrar:
Varför har vi obetalda semestrar? På sommaren är det tio veckor, helt obetalt. Och alla jullov, sportlov, påsklov och sådant dras det av från vår lön, även om man har fast anställning. Varför är det på det här viset?
Pernilla Stenström, skolgångsbiträde i Sibbo kommun.
Minna Pirttijärvi, ansvarig avtalsombudsman vid fackförbundet JHL, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena, svarar på Stenströms fråga.
Varje kommun får själv bestämma villkoren
Pirttijärvis korta svar till Pernilla Stenströms fråga om obetalda semestrar är att det är tillåtet enligt arbetsavtalslagen att göra så.
- Varje kommun kan själv bestämma hurdana villkor de vill ha i anställningsavtalet, säger Pirttijärvi.
- Arbetsdomstolen konstaterade år 2003 att villkor som handlar om att avbryta anställningen och inte betala ut lön under exempelvis sommaren är i enlighet med arbetsavtalslagen.
Finns det några andra orsaker varför exempelvis lärare får betald semester men inte skolgångsbiträdena?
- Man kan säga att det handlar om vad vi i samhället och kommunerna tycker att vi behöver. Om kommunerna tycker och tror att det behövs flera lärare än skolgångsbiträden görs det också en skillnad i arbetsavtalet.
"Över hälften av kommunerna betalar sannolikt inte ut semesterpeng till skolgångsbiträdena"
Kommunerna får alltså själv bestämma hur de gör. Pirttijärvi uppskattar att över 60 procent av kommunerna väljer att inte betala ut semesterpeng t skolgångsbiträdena.
Och det är en ganska hög siffra, anser hon.
Pirttijärvi betonar ändå att det också finns en grupp skolgångsbiträden som väljer att inte ta emot arbete på sommaren, trots att kommunen kanske skulle önska det.
- Orsaken är att skolgångsbiträden vill ha samma villkor som lärare, alltså semester med betald lön. Men det är svårt då lärare och skolgångsbiträde inte är samma sak.
En ändring i arbetsavtalslagen är en riksfråga
Det är svårt att påverka den här frågan och skolbiträderna har också haft det tufft de senaste åren, med många nedskärningar i kommunerna.
Från JHL säger Pirttijärvi att det inte finns så mycket man kan göra åt saken. Hon tillägger att det nog finns en vilja hos fackförbundet att få till stånd en positiv förändring.
- Det är pinsamt det här. Det är inte bra att kommunerna har så många olika system. Vi tycker att alla kommuner borde ha samma system.
Trots att vi nu talar om den kommunala nivån, finns det något våra riksdagskandidater kan påverka i den här frågan?
- Visst, vi kan öppna upp arbetsavtalslagen.
Då gäller det att slopa de stadganden i arbetsavtalslagen som handlar om att bryta anställningen under lov, samt slopa stadganden om utebliven lönebetalning under sommaren.
- Men det är en svår fråga, säger Pirttijärvi.
Korrigering 21 mars kl. 12.50: Pirttijärvis namn var felaktigt stavat. Det är nu ändrat i texten.
Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.