Envishet och experimentlust präglar Ingmar Lindqvists stora intresse för rosor. Upprepade motgångar har inte stoppat honom när han byggt upp sitt rosenparadis ute på en liten holme i Vasa skärgård.
Här delar han med sig av sina bästa metoder som han utvecklat under snart 30 år som hobbyodlare.
Sin första ros köpte Ingmar när han egentligen skulle ha en perenn. Sedan köpte han en till. Och sedan en till. Då var han plötsligt fast.
Idag har han över 400 rosenarter i sin trädgård, varav majoriteten egentligen inte pallar med så kalla vintrar som vi har här.
- Det är många rosor som har frusit bort. Ibland har jag försökt med samma sort många gånger innan jag har hittat ett sätt som lyckas, säger Ingmar.
Det är alltså genom sin experimentlust, passion och envishet som Ingmar har hittat på flera helt egna lösningar för att skydda sina rosor mot frost och kyla. En av metoderna kallar han vinterbegravning.
Vinterbegravning för känsliga arter
Medan det ännu är plusgrader, innan tjälen kommer, börjar Lindqvist skydda sina rosor mot kyla. Sina känsligaste rosor, så som de engelska Austin-rosorna, gräver han helt enkelt ner i jorden. Men det är inte bara att gräva ner rosor hur som helst. Så här ska du göra om du vill skydda dina rosor som Ingmar:
Vinterbegravning
- Ta bort allt som kan mögla: blad, blomknoppar och nypon.
- Bind ihop rosen med ett snöre till ett avlångt paket. Börja nerifrån.
- Gräv en ca 30 cm djup fåra i rosbänken. Fåran ska gå ända fram till rosroten och vara något längre än själva rosen.
- Böj ner rosen i fåran med hjälp av en grep. Det är roten som ska böjas, inte stammen.
- Täck rosen med myllan, som du nyss tog ur fåran. Mullagret ovanpå rosen bör helst vara minst 10 cm tjockt. Skyffla vid behov närliggande mylla över rosen.
- Lägg ett 5-10 cm tjockt lager eklöv ovanpå myllan. Eklöv isolerar på ett helt annan sätt än t.ex. lönn- eller björklöv. Har du inte tillgång till eklöv kan du lägga på extra jord.
- Håll eklöven på plats med t.ex. granris, hönsnät eller skuggduk.
Myllning
Frostkänsliga rosor som blommar bara en gång per sommar, blommar bäst följande år om man inte rör rotsystemet. Såna rosor kan man skydda så här:
- Ta bort alla blad, blomknoppar och nypon.
- Bind ihop rosen med ett snöre till ett avlångt paket. Börja nerifrån.
- Lägg en vattengenomsläpplig duk på marken.
- Böj rosen så att den ligger på duken. Sätt vid behov ett eller flera vedträn närmast rothalsen för att undvika att rosen knäcks när stammen böjs.
- Täck rosen med mylla, extra mycket vid roten och nedre delen av stammen.
- Lägg ett 5-10 cm tjockt lager eklöv ovanpå myllan (eller extra mylla).
- Håll eklöven på plats med t.ex. granris, hönsnät eller skuggduk.
Nedböjning
Många engångsblommande rosor fryser ofta i topparna, men klarar sig annars bra. Tyvärr betyder en förfrysning av toppskotten att blomningen uteblir den kommande sommaren. De här rosorna kan du skydda så här:
- Böj rosen till marken när det är plusgrader. Använd vedträn vid behov. (jfr ovan)
- Håll rosen på plats med hjälp av en bräda med några tyngder på.
- Täck med granris eller skuggduk för att skydda rosen mot vårsolen.
Gör så lite som möjligt.
Hur ska man veta hur köldtålig en ros egentigen är? Det bästa sättet att ta reda på är genom att testa sig fram.
Ingmar brukar testa nya rosor så att han låter en gren vara helt oskyddad. En annan gren kanske han böjer och en tredje myllar han. På våren får han veta hur tålig rosen är beroende på om den fått frostskador eller inte.
Rosor vill inte bli mera intäckta än vad de behöver. Då blir blomningen som bäst.
Vill du veta mera om Ingmar Lindqvists skötselråd och rosenträdgård kan du läsa hans bok “Rosor i kallt klimat”. I den beskriver han mer ingående vilka rosor han har i sin trädgård och hur han sköter om de olika arterna.
Du kan också läsa mera på hans hemsida. Där kan du söka på olika rosenarter och läsa om hur Ingmar får dem att trivas i vårt klimat.
