Flera partier vill höja priset på kött och skräpmat för att rädda klimatet eller folkhälsan. Problemet är att dyrare mat slår orättvist hårt mot låginkomsttagare om inte nyttig och klimatsmart mat också blir billigare.
Finländare äter för mycket kött, vilket anses vara skadligt både för hälsan och klimatet.
Så gott som alla partier vill efter valet på ett eller annat sätt styra vad finländare äter.
De flesta vill satsa på närproducerad mat, men vissa partier går längre och föreslår nya skatter på socker, skräpmat eller mat med stort klimatavtryck.
Ändringar i mervärdesskatten är det effektivaste sättet att styra vad finländarna äter, säger Jord- och skogsbruksministeriets livsmedelssäkerhetsdirektör, Sebastian Hielm.
- Det är jättelätt bara man fattar ett beslut och innebär inga administrativa kostnader för någon. Det är bara att sätta en procent vid butikskassan och definiera vilka produkter den gäller, säger han.
Men mat är ett känsligt ämne och partierna är långt ifrån överens om vad vi borde, och inte borde, äta.
SDP, KD, De gröna och Blå framtid vill beskatta ohälsosam mat
SDP, som ser ut att bli största parti i valet, lovar både nya skatter på alkoläsk och skräpmat, alltså produkter som innehåller mycket socker, salt och mättat fett.
Också Kristdemokraterna lyfter fram sockerskatten i sitt valprogram. Partiet räknar med att skatten skulle håva in 250 miljoner euro till statskassan.
De gröna ville i sin skuggbudget i höstas införa en sockerskatt som skulle dra in 130 miljoner, men i partiets valprogram finns inte skatten längre med.
Också Blå framtid anser att ohälsosam mat borde beskattas hårdare än hälsosam. Tiina Elovaara har föreslagit att matmomsen på 14 procent borde sänkas och att grönsaker kunde bli helt skattefria.
Vänsterförbundet, De gröna, SDP och Samlingspartiet vill ha dyrare kött
Den politiska vänsterkanten har inför årets val ställt in siktet på köttkonsumtion.
Vänsterförbundet, De gröna och Socialdemokraterna anser att det borde vara dyrare att äta kött.
Både Vänsterförbundet och De gröna vill minska köttkonsumtionen genom att dra in stöd till producenter, vilket skulle ge högre priser.
SDP har tagit avstånd från påståendet att de vill införa en “köttskatt” och vill i stället ändra mervärdesskatten så att den stöder hållbar utveckling.
I praktiken vill partiet ändå att det ska bli dyrare att konsumera kött, och andra produkter som anses förvärra klimatförändringen, genom att införa en ny mervärdesskatt.
Samlingspartiet vill inte ha en högre skatt på kött för att främja klimatet, men föreslår samtidigt samma som Vänsterförbundet och De gröna: jordbruksstöden kan ändras så att miljöpåverkan syns i priserna.
Samlingspartiet vill också göra vegetarisk mat mera tillgänglig i skolor och på arbetsplatser.
Centern och SFP försiktiga - vill satsa på “närproducerat”
För Centern är jordbrukarna viktiga och dyrare kött en politisk mardröm.
I sitt valprogram lovar Centern att finländsk mat ska produceras kolneutralt år 2040, men motsätter sig ändrade matvanor av klimatskäl.
Svenska folkpartiet har inte heller gjort någon stor grej av att styra finländarnas matvanor i sitt valprogram, utan talar istället om att öka medvetenheten hos konsumenter.
SFP vill “stärka producenternas roll i livsmedelskedjan” och satsa på närproducerad mat.
Sannfinländarnas valprogram nämner varken mat eller mervärdesskatt.
Skatter på mat funkar - men kan vara orättvisa
Skatter är rätt så effektiva verktyg för att styra vad vi stoppar i munnen.
Både skatter på alkohol och tobak har förändrat finländarnas vanor, och det finns bevis på att också skatt på skräpmat funkar.
Både Mexiko och Ungern har testat skräpmatsskatter med rätt så goda resultat.
I Danmark slopades däremot fett- och sockerskatten för att den inte gav önskad effekt.
En ny skatt på skräpmat kunde fungera också i Finland, om den genomförs som en justering i mervärdesskatten, anser Sebastian Hielm på Jord- och skogsbruksministeriet.
- Problemet är att momsen måste vara ganska hög för att vara effektiv.
Hielm slänger fram en moms på 35–50 procent, vilket är betydligt högre än de tre momssatser Finland har i dag: 10 procent, 14 procent och 24 procent.
Enligt rådande EU-regler får ett land ändå bara ha tre momssatser.
Att justera matpriset genom momsen skulle i praktiken gå ut på att sänka momsen på hälsosam, klimatsmart, mat eller höja momsen för ohälsosam mat eller mat med stort klimatavtryck.
En möjlighet kunde enligt Hielm vara att slå ihop de lägsta momssatserna till en moms på till exempel 12 procent för livsmedel, behålla grundmomsen på 24 procent och införa en ny momssats på över 30 procent för skadliga produkter som alkohol, tobak och ohälsosam mat.
Men högre skatter på mat medför ett annat problem: de drabbar låginkomsttagare hårdast.
- Problemet med att ändra på momsen är att det drabbar de fattiga. Å andra sidan om man får bort momsen för nyttig mat så skulle man få fattiga att äta nyttigt. Vi vet att de som har det sämre i samhället äter sämre.
För att styra finländarnas matvanor, utan att öka samhällsklyftorna, räcker det alltså inte bara med att göra ohälsosam mat dyrare.
- Det skulle vara politiskt mycket lättare att koppla ihop det med en skattesänkning på hälsosam mat. Då tar man inte bort något utan ger folk möjligheten att välja själv, säger Hielm.
Artikeln uppdaterad 25.3.2019 kl. 18:30 med nytt stycke om EU:s regler kring mervärdesskatt.