Helsingin Sanomat har kommit över e-postmeddelanden där tjänstemän vid finansministeriet funderar på om riksdagen kommer att lägga märke till brister i lagberedningen som handlade om flera hundra miljoner euro - och som kunde ha riskerat hela tidtabellen för reformen.
De centrala handlar om finansieringen för avbytare för jordbrukare och integrationstjänster för invandrare.
Riksdagens social- och hälsovårdsutskott hade bett regeringen om mer specifik information kring hur dessa tjänster skulle finansieras.
På grund av tidsbrist hade de här tjänsterna i regeringens förslag flyttats från landskapen tillbaks till kommunerna, och det var oklart varifrån pengarna till dessa tjänster skulle komma.
Finansministeriets tjänstemän ska ha upptäckt bristerna i beredningen - men inte informerat riksdagen.
Nerg förnekar
I riksdagen har e-postmeddelandena väckt förundran. Många riksdagsledamöter har tolkat situation som att finansministeriets tjänstemän har försökt få igenom regeringens politiska mål genom att låta bli att berätta viktiga detaljer.
Understatssekreterare Päivi Nerg förnekar för HS att tjänstemännen vid finansministeriet skulle ha undanhållit information från riksdagen.
Enligt Nerg hade saken behandlats på social- och hälsovårdsutskottets möte den 6 mars.
Nu gick det ju ändå så att vård- och landskapsreformen föll, och att regeringen därför avgick i början av mars.
Experter inom offentlig rätt som HS talat med, anser att frågan är allvarlig, och att det handlar om en verklig förtroendekris mellan finansministeriet och riksdagen.
Professor i offentlig rätt vid Åbo universitet, Janne Salminen, har tagit del av e-postmeddelandena. Han poängterar för HS att riksdagens rätt till information är omfattande.
Det innebär att informationen måste vara korrekt och tillräcklig, och inga detaljer får utelämnas.