I måndags följde världen med en förödande brand i Notre-Dame i Paris. Stora delar av katedralen förstördes. I Åbo har tanken väckts hos många: hur skulle det gå om nationalhelgedomen, Åbo domkyrka, fattade eld?
Åbo domkyrka har eldhärjats i flera repriser, närmare 30 gånger, under sina dryga 700 år. Oftast har det handlat om blixtnedslag som orsakat takbränder. De medeltida valven har då skyddat kyrkans interiör, men bland annat år 1546, 1681 och 1827 har det brunnit också inne i kyrkan. Branden 1827 hör till de mest ödesdigra i kyrkans historia.
I dag är arrangemangen kring brandsäkerheten rigorösa berättar Seppo Kosola, fastighetschef vid Åbo och S:t Karins kyrkliga samfällighet.
- Det finns ett heltäckande sprinklersystem i domkyrkan. Branddetektorerna är indelade i zoner som gör att då rök eller eld upptäcks vet vi genast exakt var.
- Vi förhåller oss allvarligt till det som hänt i Paris, det är mycket upprörande. I Finland har vi flera liknande katedraler. Som tur är är de alla väl skyddade.
Sprinklersystemet och brandvarnarna i Åbo domkyrka förnyades vid millennieskiftet. Åskväder ska inte längre kunna hota domkyrkan.
- Domkyrkan, och samfällighetens övriga kyrkor, är försedda med jordade åskledare vars kapacitet har testats.
- Förr i tiden hade man inga åskledare, eller i varje fall var de inte lika effektiva. Då var det inte ovanligt att just blixtar orsakade eldsvådor.
I Åbo domkyrka är det högt till tak, vilket också beaktats. I mittskeppet, cirka 7-8 meter ovanför kyrkbänkarna, finns optiska branddetektorer som ska snappa upp rök.
- Alla larm går direkt till räddningsverket, berättar Kosola.
Takhöjden är en utmaning med tanke på eventuella släckningsarbeten. Vattentrycket måste räcka till.
- I början av 2000-talet förnyades det vattentag som brandkåren använder. Nu kommer vattnet med tillräckligt högt tryck från ett tillräckligt stort vattenrör.
En annan utmaning typisk för medeltida byggnader är att det finns gott om skrymslen och vrår som inte följer modern standard.
- En vanlig besökare i kyrkan lägger inte märke till det, men uppe vid valven finns det trånga gångar. Trapporna upp till kyrktornet är också de trånga, det innebär vissa utmaningar.
Riskhantering en del av vardagen
För Åbo domkyrkas del har man beaktat både tekniska risker och den mänskliga faktorn. Senast all elektronik granskades var för kring två år sedan, berättar Kosola.
- Då konstaterades det att all elektronik behöver förnyas i början av 2020-talet. Vi ska alltså inte vänta på att elektroniken går sönder, det ska åtgärdas före det.
Jag är ingen vän av stearinljus, kan jag säga, men de hör till både vardag och högtider
Då reparationsarbeten utförs i domkyrkan har brandsäkerheten hög prioritet. Heta arbeten medför alltid en risk, inte bara i kyrkor. Och vinkelslipar liksom kapslipmaskiner är portade.
- Då sprinklersystemet förnyades i domkyrkan gjordes rören färdiga enligt måttbeställning på förhand. Inget svetsningsarbete eller sliparbete utfördes inne i kyrkan, rören kopplades ihop med rörmuffar. Och det var förstås förbjudet att röka.
Ofta används stearinljus för att skapa stämning i kyrkan, inte minst under högtider såsom den stundande påskhelgen.
- Jag är ingen vän av ljus, kan jag säga, men de hör till både vardag och högtider. Speciellt under jul och påsk tänds det ljus. Alla våra anställda ska känna till räddningsplanen och veta var närmaste brandsläckare och brandfiltar finns. Våra vaktmästare utbildas i primärsläckning.
Konsert för Notre-Dame i Åbo domkyrka
Musiker i Åbo ordnar en välgörenhetskonsert i Åbo domkyrka på onsdag kväll, till förmån för renoveringen av Notre-Dame i Paris.
Musiker från bland annat Åbo filharmoniska orkester och medlemmar från flera körer framför Mozarts Requiem från och med klockan halv tio på kvällen.
Ärkebiskop Tapio Luoma är beskyddare för konserten. Alla biljettintäkter går oavkortat till reparationerna av Notre-Dame.