När universiteten senast nästa vår går in för betygsantagning ger lång matematik och modersmål de bästa poängen till så gott som alla utbildningar. Men måste man skriva lång matematik för att kunna få en studieplats?
Nej, svarar Pia Winell som är studiehandledare i Brändö Gymnasium. Att skriva lång matematik är inte ett måste för att få en studieplats, men Winell rekommenderar för de flesta att skriva åtminstone kort matematik.
- Till egentligen alla utbildningar ger matematik och modersmål bra poäng, också den korta matematiken så man måste inte läsa lång matematik.
- Är du bra på matta är det absolut att rekommendera lång matematik. Är du svagare i lång matematik så välj den korta och du får absolut högre poäng ändå.
- Vi styr inte studerande till lång matematik men vi rekommenderar för nästan alla att skriva matematik. Du kanske inte är på det klara med vart du vill söka och matematik kan vara ett tröskelkriterium till en högskola, säger Winell.
Fokus på matematik
Ett L i lång matematik ger de bästa poängen vid antagning till högskolor och universitet när skolor i allt större grad går över till att välja studerande på basis av studentbetyget. Sämst poäng ger samma vitsord i hälsokunskap.
Enligt Winell varierar det från universitet till annat vilka ämnen som prioriteras eller krävs för antagning. Poängskillnaderna mellan olika ämnen är stora.
- Vi tycker att alla ämnen är lika värda och enligt mig ska gymnasiet vara en allmänbildande utbildning, men ämnen som hälsokunskap och samhällslära ger låga poäng.
Söker man in till till exempel Svenska social- och kommunalhögskolan betonas vitsordet i samhällslära, historia, psykologi och filosofi, men den långa matematiken är en fördel också här, och ger mer poäng än det betonade ämnet.
Om man vill läsa franska på Helsingfors universitet är tröskelkriteriet ett visst vitsord i lång eller kort franska.
Poäng får man för modersmål, franska och de tre ämnen som ger de högsta poängen. Också här är alltså den långa matematiken ett plus.
Komplicerat pussel pressar unga
Målet med reformen är att unga snabbare ska få möjlighet att studera. Inträdesproven är också dyra.
Den nya antagningsmodellen träder i kraft nästa vår, men vissa skolor har redan tagit den i bruk. Den sätter press på ungdomar som känner att de redan i början av gymnasiet måste välja vilka ämnen de vill skriva.
I Brändö syns förändringen i höstens kursval; fler fortsätter med lång matematik och fysik. För att maximera sina möjligheter försöker många skriva möjligast många ämnen.
Det leder till att en del inleder sina skrivningar redan på tvåans vår och att andra förlänger gymnasiestudierna till fyra år.
- Visst finns det dom som har klara planer, men många är osäkra. Jag tycker ju att gymnasiet borde vara en tid för ungdomar att mogna, säger Winell.
Winell påpekar också att endast en del av antagningen till universiteten i fortsättningen sker på basis av betygen - hur många som tas in på betygsbasis varierar - och inträdesproven förblir också framöver ett inträdesalternativ för unga.
Information om betygsantagningen till universiteten från och med 2020 finns på Studieinfo.fi.