Artikeln är över 5 år gammal

”Man behöver ofta extramaterialet för att få bra vitsord” säger Frida som blir student – men de digitala läromedlen finns inte alltid på svenska

Studeranden i ett klassrum
Frida Malmström tycker att den största bristen finns i de digitala läromedlen. Bild: Yle/Chanette Härus

Finlands Svenska Lärarförbund anser att den finlandssvenska grundskolan och gymnasiet inte har läromedel som motsvarar det finskspråkiga materialet. Enligt Frida Malmström som i vår blir student från Brändö gymnasium är den största skillnaden i det digitala materialet.

– Jag skulle inte säga att det är böckerna som är det största problemet, utan i och med digitaliseringen av materialet så har det blivit mera som saknas på svenska, säger Malmström.

Hon berättar att många uppgifter och mycket extramaterial som finns digitalt på finska, inte har översatts till svenska.

– Det finns till exempel artiklar och videor, men allt är på finska. Jag tycker dessutom att man ofta behöver extramaterialet för att få bra vitsord.

Ipad
Allt är inte översatt till svenska i de digitala läromedlen.

Hon tycker att det är orättvist för dem som inte kan finska att allt material inte finns på svenska.

Malmström är själv tvåspråkig, men det är ändå inte nödvändigtvis lätt med finskt material när man går skolan på svenska.

– Fast man kan finska så kan det bli jobbigt att översätta alla små begrepp och termer. Speciellt i matematik, för de kan vara helt annorlunda, påpekar hon.

När det kommer till skolböckerna märkte hon en förändring i och med att den nya läroplanen trädde i kraft.

– Det kom mycket nya böcker och man märkte nog skillnaden jämfört med dem som var en del av gamla läroplanen, säger Malmström.

Kvaliteten lika hög

Nils Saramo som är läromedelschef på Schildts & Söderströms anser att de svenskspråkiga läromedlen definitivt är av samma kvalitet som de finskspråkiga.

Han håller däremot med Finlands Svenska Lärarförbund om att utbudet inte är lika brett.

– Utbudet är ju problematiskt, men helt förklarligt. På finskt håll finns det verkligt stora förlag som gör läromedel plus ett stort antal andra aktörer, vilket gör att utbudet blir större, säger Saramo.

Enligt honom skulle det behövas mera kunder för att kunna utöka det svenskspråkiga utbudet av läromedel. Saramo tror däremot inte att det inom Finlands gränser är möjligt att öka kundkretsen så mycket.

Vi och andra aktörer gör ändå vårt yttersta för att erbjuda de verktygen och innehållet som behövs i skolorna på svenska

Nils Saramo, läromedelschef på Schildts & Söderströms

– För att ha samma utbud som på finska så skulle det behövas en större befolkningsgrupp. Vi och andra aktörer gör ändå vårt yttersta för att erbjuda de verktygen och innehållet som behövs i skolorna på svenska.

Ljus framtid

Inka Hedman som är affärsområdeschef på Otava Utbildning håller med Saramo när det gäller kvaliteten och utbudet på svenskspråkiga läromedel.

Fastän hon också anser att utbudet inte är lika brett på svenska, så tycker hon att framtiden ser bra ut.

– Utbudet växer hela tiden och jag är optimistisk till att situationen blir bättre hela tiden, säger Hedman.

På Otava Utbildning översätts läromedlen från finska till svenska, vilket gör att utgivningstakten kan vara högre. Hedman påpekar ändå att de är beroende av stöd.

Studier
Inka Hedman tycker att det viktigaste är att studerandena får materialet de behöver. Bild: Mostphotos

– Alla läromedel är inte lönsamma och vi är väldigt beroende av till exempel Utbildningsstyrelsens stöd.

Hon berättar också att man på Otava tycker att det är väldigt viktigt att det finns flera producenter som gör läromedel av hög kvaliteten och med högt kunnande på både finska och svenska.

– Det viktigaste för studerandena är att få det bästa möjliga materialet och stödet för att klara av sina studier.