Många anser att den europeiska identiteten bottnar i kulturarvet, arvet från kristendomen, antikens Grekland, demokrati, humanism, vetenskap och universitet.
–Vissa förknippar Europa med god mat, solsken och fri rörlighet. Medan andra tänker på demokrati och mänskliga rättigheter. Någon kanske förknippar Europa med anti-islam eller till och med rasism, säger Johan Strang, Nordenforskare vid Helsingfors Universitet.
Strang menar att identitet inte är någonting man föds med utan någonting man lär sig. Således kan Europa betyda olika saker beroende på vem man frågar.
Flera olika nivåer av identitet
Strang berättar att man vanligtvis har flera identiteter på samma nivå. Man kan känna sig som österbottning, finsk, nordbo och europé på samma gång, men på olika nivåer.
Det finns alltså inte endast en europeisk identitet, utan rent av oändliga varianter.
Det kan ändå kräva att man åker till ett annat ställe för att få fram sin identitet på olika nivåer.
Strang menar att en österbottning känner sig mest som en österbottning när denne är i Helsingfors. På samma sätt som man känner sig finsk när man är i Stockholm. Det kan kräva att man åker till Tyskland eller Italien för att känna sig som nordbo.
– Man ska resa väldigt långt bort innan man känner sig som en europé. Man ska resa exempelvis till USA eller Asien för att den europeiska identiteten ska komma fram.
Kulturella manifestationer skapar identitet
En känsla av identitet eller tillhörighet kan uppkomma i samband med avgränsade, kulturella manifestationer. Strang nämner Pampas nationaldag och VM i ishockey som exempel.
Liknande kulturella manifestationer finns inte på samma sätt i Europa.
Det paradoxala är att de ofta bygger på en tävlan mellan olika nationer, men det är väl så det ska vara. Man manifesterar sin gemensamma europeiskhet genom att tävla med varandra.
Johan Strang
– Vi har exempelvis inget gemensamt landslag i Europa. Europadagen kanske fungerar för någon, men det fungerar inte för mig.
Strang menar att det förstås finns evenemang där vi européer kan känna samhörighet. Fotbolls-EM eller Eurovisionen är exempel på sådana.
–Det paradoxala är att de ofta bygger på en tävlan mellan olika nationer, men det är väl så det ska vara. Man manifesterar sin gemensamma europeiskhet genom att tävla med varandra.
EU har bidragit till skapandet av europeisk identitet
Enligt Strang har Europeiska unionen spelat en stor roll i skapandet av den europeiska identiteten.
– Redan det att vi har fri rörlighet, vi har gemensamma institutioner och att vi ordnar EU-val skapar en europeisk identitet.
Strang berättar att EU helt medvetet har försökt bygga upp en europeisk identitet genom olika projekt, manifestationer, gemensam flagga, Europadagen och forskning.
– Man ska ändå inte blanda ihop EU och Europa för mycket. De flesta norrmän känner sig också europeiska, även om de inte tillhör den Europeiska unionen.
Strang anser att den europeiska identiteten som odlas av EU har varit riktad mot eliter.
– Det är lätt för politiker, som åker till Bryssel, att ha en europeisk identitet. Det är lätt för folk inom näringslivet att ha en europeisk identitet, medan det kan kännas ganska avlägset för oss vanliga medborgare.
Kulturarvet viktigt
Enligt Strang så anser många att den europeiska identiteten bottnar i kulturarvet, arvet från kristendomen, antikens Grekland, demokrati, humanism, vetenskap och universitet.
Det är en intressant paradox som finns i den europeiska identiteten. Den bottnar i en lång historia, men den är också ett avståndstagande mot någonting i det förflutna.
Johan Strang
Samtidigt finns det många som ser den europeiska identiteten som någonting som tar avstånd från en bestämd historia, någonting som markerar en gräns till ett blodigt förflutet, världskrig och kolonialismen.
Många ser det som att Europa har vuxit fram mot bakgrund av någonting hemskt och avskyvärt.
– Det är en intressant paradox som finns i den europeiska identiteten. Den bottnar i en lång historia, men den är också ett avståndstagande mot någonting i det förflutna.