Läget mellan USA och Iran har på kort tid trappats upp till den grad att omvärlden oroas för öppen väpnad konflikt. Iranexperten Rouzbeh Parsi ser upptrappningen som ett avsiktligt led i USA:s politik mot Iran under president Trump. Ingen vill egentligen ha krig, men det kan vara omöjligt att stoppa ett om något händer.
Läget mellan USA och Iran verkar till synes ha eskalerat snabbt.
Den 6 maj meddelade USA att ett hangarfartyg skickas till persiska viken för att bemöta vad man kallade ett ökat hot mot amerikanska trupper i regionen.
USA antydde att Iran, genom mellanhänder, ligger bakom det ökade hotet.
Sen dess har fler fartyg, bombplan, stridsflyg och missilbatterier skickats till amerikanska baser i Mellanöstern.
I söndags meddelade Förenade Arabemiraten att fyra fartyg, två av dem oljetankers från Saudiarabien, hade saboterats i en av landets hamnar.
Igen antyddes Iran ligga bakom sabotaget, men händelseförloppet har inte varit möjligt att bekräfta.
Samtidigt trappades anklagelserna och ordkriget mellan USA och Iran upp tills båda länderna nu hotar varandra med krig och förödelse.
Med allt fler krigsfartyg och plan som patrullerar nära varandra i ett litet område är läget ytterst oroväckande.
- Läget är mycket svårare och farligare nu än det har varit på åtminstone tio år, säger Iranexperten Rouzbeh Parsi.
Medveten upptrappning
Båda länderna säger att de inte är ute efter krig, men hotar samtidigt med svåra konsekvenser om den andra tar det första steget mot en väpnad konflikt.
Trots att läget verkar ha urartat snabbt, ser Iranexperten Rouzbeh Parsi den som en del av utvecklingen i USA:s Iranpolitik som började då Donald Trump tog över Vita huset.
- Upptrappningen beror inte egentligen så mycket på de här senaste händelserna, de är egentligen inte ens en dålig ursäkt för upptrappningen, säger Parsi.
Parsi ser upptrappningen som nästa steg i det Trump-administrationen kallar det maximala tryckets politik.
Den går ut på att pressa Iran på alla tänkbara sätt, ekonomiskt, politiskt och nu militärt, för att landet ska nå bristningsgränsen.
- Upptrappningen beror på att den amerikanska regeringen har trott att det tidigare sanktionssystemet som återinfördes mot Iran under Trump skulle leda till att iranska styret skulle implodera på grund av de ekonomiska svårigheter landet genomlider. När det inte har skett har man sökt nya sätt att öka trycket på Iran, säger Parsi.
Bolton och Trump, en farlig kombination
På sistone har USA trissat upp sanktionerna, först till den nivå som rådde före kärnkraftsavtalet år 2015 och sen till en mycket högre nivå.
USA stämplade också det iranska revolutionsgardet som en terrororganisation.
Det var första gången en del av en nations försvarsmakter har terrorstämplats.
Mannen som sägs ligga bakom Trump-administrationens ännu skarpare politik mot Iran är John Bolton, Trumps nationella säkerhetsrådgivare.
Alla de skarpaste åtgärderna mot Iran har satts i verket efter att Bolton tillträdde.
- Tidigare säkerhetsrådgivaren H.R. McMaster och försvarsministern Jim Mattis var inga vänner av Iran, men de såg absolut inga fördelar med någon väpnad konflikt. Men de har båda gått, och istället har vi då John Bolton och Mike Pompeo på posterna, säger Parsi.
Villig att riskera krig
Både Bolton och Pompeo har en lång historia av att förespråka väpnade åtgärder mot Iran.
De har också båda länge förespråkat att USA borde störta det iranska styret.
- De är båda väldigt mycket emot att den islamiska republiken ska få fortsätta existera. Av dem är Bolton ändå troligen den mest drivande kraften bakom det här, säger Parsi.
- Det är inte kanske så mycket att han styr, utan att han kan det byråkratiska maskineriet i det amerikanska regeringssystemet. Han kan hela tiden lägga ut små fällor som ska göra att den här situationen kan leda till en eskalering och att den sedan är svår att dras tillbaka, att det är svårt att hitta en väg ut.
Trump-administrationen har varit en enda stor present till högerkrafterna i Iran, de mer konservativa som var emot kärnkraftsavtalet och emot hela tanken om att man kan förhandla fram en lösning med USA och Europa.
Rouzbeh Parsi
Trump förde kampanj mot krig i Mellanöstern och Parsi tror inte att han själv vill se något krig med Iran.
- Bolton däremot är en person som mycket väl kan vara villig att ta den risken, och driva administrationen mot det hållet, säger Parsi.
Parsi ser ändå att läget mycket väl kan urarta till den grad att Trump inte ser något annat val än att ta till militär makt.
Speciellt inte om valet ligger mellan ett krig och att trappa ner och verka som om USA och Trump ger vika.
Iranska regeringen i ett hörn
Den amerikanska administrationen har samtidigt genom att spänna åt skruvarna kring Iran försvagat den tidigare mer försonliga regeringen under Hassan Rouhani.
Rouhani har angripits hårt av de mer hårdföra falangerna inom det iranska styret för att han slöt kärnkraftsavtalet år 2015.
Efter att Trump drog USA ur kärnkraftsavtalet, har de angreppen ökat mångfaldigt.
Trumps agerande uppfattas som ett svårt svek i Iran, eftersom landet höll sig till avtalet.
Att det sveket ligger i bakgrunden för hela upptrappningen gör läget mycket svårare, menar Parsi.
- Vi har haft en situation där vi hade en förhandlad lösning och nu håller den på att urholkas fullständigt, främst på grund av president Trump.
- Trump-administrationen har varit en enda stor present till högerkrafterna i Iran, de mer konservativa som var emot kärnkraftsavtalet och emot hela tanken om att man kan förhandla fram en lösning med USA och Europa, säger Parsi.
Genom att dra USA ur avtalet och i övrigt agera precis som de konservativa inom det iranska styret har varnat för, har Trump-administrationen underminerat de krafter som är för diplomati och förhandlingslösningar, menar Parsi.
Rouhani har nu tryckts in ett hörn, där han är tvungen att visa att landet inte ger vika för tryck för att inte överrumplas politiskt av sina mer konservativa motståndare.
- De i Iran som är för en konfrontation, de som frivilligt vill isolera landet från västländerna har fått mycket vind i seglen i och med den här eskaleringen, säger Parsi.
Ekonomiskt krig
Iranska regeringen drivs också mot en hårdare politik av följderna av de sanktioner USA har infört på sistone.
De har slagit hårt mot ekonomin och det iranska samhället i stort och Parsi jämför dem med en slags ekonomisk krigföring.
- Man inför sanktioner mot i princip allt. De här sanktionerna är nu lika starka som de man införde mot Saddam Husseins Irak på 90-talet, med den skillnaden att Iran faktiskt har hållit de avtal man har undertecknat, säger Parsi.
Det betyder att om det uppstår en incident eller ett frågetecken är det mycket svårt att förhindra att den inte leder till större problem.
Rouzbeh Parsi
Trots att sanktionerna enligt Trump-administrationen ska riktas mot det iranska styret, är det vanligt folk som betalar det högsta priset.
Priset på en del stapelvaror har stigit till och med trefaldigt, mediciner är svåra att få tag på och inflationen äter upp en stor del av lönerna.
- Iran är på väg mot ett mycket dåligt läge på grund av USA:s handlingar och inrikespolitiskt kommer mycket att gå åt högerns höll, snarare än mot försök att nå en öppning med västvärlden, säger Parsi.
Oron för krig inte överdriven
Det ökar enligt Parsi också risken för krig då Iran pressas.
Ett pressat Iran ökar också nervositeten bland USA:s allierade i regionen, som då är rädda för att Iran i ett försök att visa sig starkt slår tillbaka.
- Problemet är att alla här vill visa att de är kapabla att försvara sig, alla är rädda för att framstå som svaga, säger Parsi.
Den oro Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt uttryckte i tisdags om att ett krig kan börja genom ett misstag eller missförstånd är helt befogad, menar Parsi.
- Det behöver inte alls vara så att någon vill starta ett krig, men det kan ändå gå så. Speciellt då USA och Iran inte talar med varandra. Amerikanerna är ytterst ovilliga att ha någon regelrätt diplomatisk kontakt med Iran, till skillnad från den förra administrationen.
- Det betyder att om det uppstår en incident eller ett frågetecken är det mycket svårt att förhindra att den inte leder till större problem, säger Parsi.