- De grekiska skulderna bara växer, säger den franska ekonomen.
- Titta här, viftar han mot datorskärmen och pekar på röda gröna och gula kurvor.
Han höjer rösten.
- Det här kommer att explodera.
Jag har många gånger undrat vart den grekiska skuldkrisen försvann.
Jag minns bra året 2009. Då blev det klart att den grekiska ekonomiska statistiken var förfalskad. Det var fråga om fusk på hög nivå.
Grekland på konkursens brant
Den nya socialistiska regeringens statsminister Georgis Papandreu medgav i september 2009 att skulderna var avsevärt större än vad landet officiellt hade meddelat till den europeiska statistikmyndigheten Eurostat.
Jag gjorde flera reportage som försökte belysa problematiken.
Skulderna blev en fråga om moral
På ena sidan fanns de som åberopade moralen: man betalar tillbaka det man lånat. Man drar åt svångremmen. Man betalar tillbaka.
På andra sidan fanns de ekonomer som sa att Greklands lån är så stora att det inte är realism att vänta sig att de betalar tillbaka.
Moraliskt eller inte, skulderna måste avskrivas om man vill få ekonomin i gång.
Moralsidan vann. Grekernas pensioner skars ner. Löner uteblev. Statlig egendom realiserades. Företag kraschade. Skatter höjdes. Arbetslösheten ökade. Unga emigrerade. Svångremmen drogs åt.
Euron på fallrepet
Rubrikerna var feta och alarmerande. Lilla Grekland förekom i världspressens rubriker så gott som dagligen. Hela eurons framtid sades vara på spel.
Euron hade konstruerats för att förena 19 euroländer till en gemensam marknad. Plötsligt såg hela bygget skrangligt ut.
Det har gått tio år. Vad har hänt?
- Det som har hänt är att problemet har blivit värre, säger den franska forskaren Jacques Rigaudiat.
Rigaudiat sitter hemma vid datorn i sitt arbetsrum i tjugonde distriktet i centrala Paris. Bokhyllan dignar av vetenskapliga verk. Väggarna är fulla med konst.
Han pekar på den statistik han har på datorskärmen och verkar upprörd.
- Trots försöken att spara i Grekland har skulderna bara ökat. Grekerna har levt med åtstramningspolitik i tio år och läget har inte blivit bättre.
Rigaudiat är ändå inte den typiska forskaren. Som före detta rådgivare för två premiärministrar har han också fått smaka på verkligheten.
Den franska forskaren har skrivit flera böcker om statsskulder. Nu säger han att eurons kris har sopats under mattan.
- Det kan inte hålla i längden att både Italien och Grekland har en skuldbörda som hela tiden ökar.
Rigaudiat lyfter fram Tyskland efter första världskriget som ett exempel på ett överskuldsatt land, som delvis fick sina skulder avskrivna.
Mitsaras fick en sten i ryggen
Grekerna protesterade hårt mot åtstramningen. I Aten blev strejker och demonstrationer vardag under flera år.
Mitsaras Deklerkis jobbade som polis under flera demonstrationer och minns bra när någon kastade en tung sten i ryggen på honom på Syntagmatorget vid det grekiska riksdagshuset. Han skadades men har nu rehabiliterats fullständigt.
- Det var verkligen våldsamma demonstrationer då. Nu är det betydligt lugnare, konstaterar han.
Grekland fick stöd på 250 miljarder
På ytan verkar ekonomin vara i balans. Men Grekland har fått tre stycken så kallade stödpaket ända till år 2018, sammanlagt cirka 250 miljarder euro. Och tack vare dessa lån har läget tillfälligt stabiliserats.
Pengarna kom från dels EU-länderna, bland annat cirka en miljard av Finland. En del av finansieringen kom från unionens speciella låneinstans EVM. Här var Finland med som delfinansiär. En annan del stod den internationella valutafonden IMF för.
Kommer Grekland att betala tillbaka?
Finland har lånat cirka en miljard åt Grekland i direkta lån. Enligt uppgifter från Finansministeriet har Grekland hittills betalat cirka 70 miljoner i räntor till Finland på det lånet. Men eftersom lånet har väldigt förmånliga villkor är affären inte speciellt lönsam för Finland.
Enligt planen ska Grekland börja betala tillbaka på lånet i juni 2020. Lånet ska vara återbetalt år 2041.
Men kommer det verkligen att ske?
Grekland på listan för sämsta ekonomier
Enligt en färsk utredning av det ekonomiska analysinstitutet Bloomberg hör Greklands ekonomi till de fem sämsta i världen och finns på samma lista som bland annat Venezuela.
Greklands skuld uppgick år 2018 till cirka 180 procent av BNP, vilket är fem procentenheter mer än år 2017.
EU vill se ett Grekland på knän
Enligt Rigaudiat har EU försökt lösa problemen på fel sätt.
- Den så kallade åtstramningspolitiken är förödande, säger han. I stället för att få landet på fötter, har EU sett till att landet sjunker på knä.
Det är ännu för tidigt att säga om han har rätt, men skuldbördan ökar bevisligen. Det visar statistiken.
Greklands kris = eurons kris
För många var eurons kris ett bevis för att EU inte fungerar, eller åtminstone på att ett fördjupat samarbete måste undvikas till varje pris.
Sannfinländarnas förgrundsgestalt Timo Soini var en som profilerade sig på den grekiska skuldkrisen.
- Där EU finns, där finns problem, lyder ett av hans bevingade ord.
Stödpaketen gick till bankerna
Pengarna gick ändå inte till Grekland, utan till de franska och tyska banker som landet stod i skuld till. Det påpekar den grekiska ekonomen Maria Miha med en viss bitterhet.
Bankerna skulle räddas eftersom en bankkris skulle ha drabbat hela EU, ansåg man.
Varför skulle finländarna betala, undrar grekisk ekonom
Jag träffar Maria Miha på ett populärt café i centrum av Aten. Miha är före detta forskare och lärare vid Business school of Athens.
Hon har i egenskap av ekonom aktivt följt med politiken i Grekland under decennier.
- Man kan inte skilja mellan politik och ekonomi, säger hon bestämt.
Vi talar om vilken politisk storm som blåste upp i Finland när Finlands folk upptäckte att de måste betala för att Grekland skulle undgå konkurs, när också finländarna kämpade mot lågkonjunkturen.
- Ja, varför skulle finländarna betala Greklands skulder, undrar hon.
Hon säger sig förstå reaktionerna.
- Varför fick inte bankerna ta smällen, undrar Maria Miha? De hade ju medvetet tagit risken att låna pengar till Grekland.
Det var just det som den kontroversiella finansministern Yannis Varoufakis förde fram mitt under brinnande finanskris.
Det visar sig att Maria Miha är en stor beundrare av Yannis Varoufakis.
Många minns Yannis Varoufakis - den grekiska ekonomiprofessor som år 2015 gjorde ett sensationellt inhopp på den världspolitiska scenen.
Han drev på en grekisk konkurs som skulle ha skalat ner skulderna avsevärt. Varoufakis hotade med att Grekland lämnar euroområdet, vilket skulle ha varit ett enormt nederlag för EU och hamnade på kollisionskurs med hela EU:s maktelit.
Varoufakis blev mediernas guldgosse som klädde sig som en rockstjärna och verkade tala ett annat språk än de övriga finansministrarna.
Varoufakis var en akademiker som hade specialiserat sig på spelteori, och nu fick han prova på att spela högt. Han förlorade. Moralsidan vann. Svångremmen skulle dras åt. Den högtspelande ekonomiprofessorn fick sparken.
Nu är Varoufais förgrundsgestalt för ett nytt europeiskt parti, DiEm25, som ställer upp kandidater i EU-valet. Han väntas få ett stort stöd i valet.
Ekonomen Maria Miha kommer också att rösta på det nya partiet.
- Jag vet ju att tack vare Varoufakis vilar partiets grund på solida ekonomiska argument. Om det nya partiet vinner gehör kan det bli slut på åtstramningspolitiken i Grekland, hoppas hon.
Jag har många gånger undrat vart den grekiska skuldkrisen försvann. Men sanningen är att den har inte försvunnit någonstans. Den bara bidar sin tid.