Artikeln är över 5 år gammal

Hedrad, nöjd och tacksam, men också omtöcknad - blivande ministern Thomas Blomqvist hinner knappast med jordbruk de kommande åren

Thomas Blomqvist.
Att vara minister och samtidigt riksdagsledamot är den mest framskjutna posten man kan ha i den dagliga politiken i Finland - frånsett statsministerposten och president som är sin egen kategori, säger Thomas Blomqvist. Bild: Folktinget

Tenalabon Thomas Blomqvists telefon har gått het hela dagen lång då många har önskat gratulera den blivande ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet.

- Jag har nog tackat alla jag har hunnit med, men jag har faktiskt inte hunnit riktigt med. Det strömmar in så många gratulationer.

När Yle Västnyland ringer Blomqvist för en första intervju är han noga med att i flera repriser poängtera att regeringen utnämns, som det ser ut nu, först på fredag.

SFP föreslår honom som minister - helt klart att det blir så är det ännu inte, men nog sannolikt.

Nog känner jag mig både lite omtöcknad och tagen. Jag vet ännu inte riktigt hur min vardag kommer att se ut i nästa vecka

Blomqvist vågar ändå medge att han nog känner sig glad.

- Det känns jättebra och jättemotiverande. Jag känner mig taggad och det ska bli intressant och fint. Jag känner mig naturligtvis privilegierad och hedrad att ha blivit påtänkt och föreslagen till en sådan post.

Snabb process

Att SFP fick två ministerposter var från början långt ifrån självklart. I offentligheten spekulerades det öppet om att partiet nog bara skulle räkna med en ministerportfölj.

- Det här slutskedet gick sedan ganska snabbt i går på söndagen. Programmet blev klart och vi tyckte det var bra.

- Sedan fick vi förhandlat till oss två ministerposter och inom några timmar fattades de här besluten om vilka personer som vi för fram.

Risken för att man ska glömma bort de delar av landet som ministrar kommer ifrån är väl ganska liten

Blomqvist beskriver beslutet om en andra ministerpost för SFP som en del av en helhet där man ska hitta lösningar som alla medverkande partier kan godkänna.

Han tycker förhandlingarna har förts i god anda. Han säger också att han inte anser att SFP har tvingats avstå från något bara för att få den andra ministerposten.

- Jag har inte upplevt att det skulle ha funnits någon sådan handel. Jag är ganska säker på att det inte har varit så. Det här var en sådan helhet som alla kunde vara nöjda med.

Riktigt vad Thomas Blomqvist har gett sig in på är han ännu inte på det klara med.

- Jag erkänner att jag ännu inte riktigt har kunnat ta till mig vad allt det egentligen innebär. Nog känner jag mig både lite omtöcknad och tagen. Jag vet ännu inte riktigt hur min vardag kommer att se ut nästa vecka.

Jobbar med partiordföranden Henriksson

Som minister kommer Thomas Blomqvist ansvara för nordiskt samarbete och jämställdhet.

- Jag tycker ju att de här två ämnesområdena i sig är relevanta. De är viktiga och aktuella just nu. De är intressanta för mig så där personligen. Jag tycker det ska bli intressant, spännande och utmanande.

Organisatoriskt lyder ministern under Justitieministeriet, där SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson verkar som justitieminister.

- Det känns ju ganska bra och tryggt. Så här i början åtminstone har jag säkert nytta av det och säkert också i fortsättningen.

Jag är en varm anhängare av det nordiska försvarssamarbetet och det nordiska samarbetet överhuvudtaget

Blomqvist har också informerats om att en del av hans uppgifter lyder under Utrikesministeriet inom ramen för nordiskt samarbete.

När det kommer till det nordiska försvarssamarbetet är det ändå Försvarsministeriet som ansvarar för den frågan.

- Det är klart att jag utgår ifrån att det kommer att vara ett samarbete också med försvarsministern och Försvarsministeriet - men inte så att den här nordiska samarbetsministern skulle handha några politiska frågor. Däremot måste man hållas uppdaterad om vad som händer.

- Jag är en varm anhängare av det nordiska försvarssamarbetet och det nordiska samarbetet överhuvudtaget så det här känns därför som mycket intressant och angeläget.

Han säger att uppdraget klarnar med tiden och man måste göra upp en arbetsfördelning mellan de olika ministrarna.

- Det finns saker som går över ministeriegränserna och i synnerhet när det är en sådan här ny kombination för den här ministerportföljen.

- Så kommer det naturligtvis att tillsättas ministerarbetsgrupper om både det ena och det andra. Där kommer jag säkert att vara med i en del av dem.

Jämställdheten går i rätt riktning

Blomqvist säger att frågan om jämställdhet har dykt upp i många olika sammanhang under regeringsförhandlingarna.

Åtminstone utbildningen, social- och hälsovården och arbetsmarknaden berörs, konstaterar han.

- Det här måste vi ju kartlägga och komma överens om arbetsfördelningen inom regeringen när vi väl är så långt.

I dag vet vi att det finns en del saker och strukturer vi ännu behöver förändra och förbättra för att jämställdheten ska fungera bättre i praktiken

Någon programförklaring om jämställdhetsarbetet vill Blomqvist i det här skedet inte komma med. Men han säger att det är en viktig och mångfacetterad fråga.

- Under åren i riksdagen har jag insett att problemen och utmaningarna är ännu större än vad jag hade tänkt. Jag tycker vi går hela tiden i rätt riktning, men det finns fortfarande en hel del att göra.

Han lyfter fram sin egen familj med tre barn där två av barnen är flickor.

- Jag tycker det är en självklarhet att de tre barnen, oberoende av kön, ska ha samma möjligheter att förverkliga sig själva både i skola och studier och sedan i det vuxna livet.

- I dag vet vi att det finns en del saker och strukturer vi ännu behöver förändra och förbättra för att jämställdheten ska fungera bättre i praktiken.

Måste se över sina uppdrag

Blomqvist säger att det finns uppdrag han sannolikt blir tvungen att avstå från som minister. Eftersom uppdraget är nytt är han inte helt på det klara med alla detaljer.

- Jag vet just ingenting om vad det i praktiken betyder att vara minister. Eller vilka praktiska omorganiseringar jag måste göra för att få det här att funka. Jag vet ju i princip vad en minister sysslar med.

Men han säger att uppdraget som ordförande för förbundsfullmäktige inom SLC, Svenska Lantbruksproducenternas centralförbund, är något han måste avstå ifrån.

- Det är en intressebevakningsorganisation.

Det samma gäller förtroendeuppdrag inom OP-gruppen, alltså andelsbanksgruppen.

- Det finns säkert också andra uppdrag, men det här måste jag naturligtvis gå noggrant igenom med tjänstemän på ministeriet och andra som kan de här reglerna.

Nog håller jag på så här mentalt och förbereder mig på att jag inte kommer att hinna göra ens det som jag har hunnit med när det gäller jordbruket

Sedan finns det uppdrag han rent juridiskt kan fortsätta med, men som hans tid knappast räcker till för. Hit hör uppdraget som ordförande för stadsfullmäktige i Raseborg.

- Sett ur min egen synvinkel och vad jag har tid att göra så har jag det helt klart för mig att jag måste avsluta en hel del och de flesta, för att inte säga kanske alla, andra uppdrag, förutom att vara fullmäktigeledamot i Raseborg. Det tycker jag att jag kan fortsätta med.

Pausar med jordbruket

Blomqvist är också jordbrukare och har bland annat på sociala medier då och då berättat om olika arbeten inom jordbruket han har hunnit med vid sidan av jobbet som riksdagsledamot.

Som minister får overallen och stövlarna sannolikt vila ett tag.

- Jag har ju sett från sidan att det innebär mycket jobb. Så nog håller jag på så här mentalt och förbereder mig på att jag inte kommer att hinna göra ens det som jag har hunnit med när det gäller jordbruket.

- Jag måste hitta lösningar så jag får det att fungera. Det är helt okej. Det är praktiska arrangemang som jag måste göra och som jag är beredd att göra.

Projekt som elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan passar, som jag kan se, bra in i regeringsprogrammet

Riksdagsledamoten - den folkvaldas - uppdrag är det allra viktigaste, anser Blomqvist. Samtidigt medger han att man i regeringen och som minister har en större möjlighet att påverka hur politiken utformas.

Det innebär att han ville ställa sig till förfogande om partiet så ville.

- Är man en gång med i politiken så är man nog i princip intresserad om erbjudandet någon gång kommer. Men inte har jag tänkt på det sättet att nu måste det var min tur.

Inga löften om elektrifieringen

Under regeringsförhandlingarnas gång sipprade det ut en del uppgifter i offentligheten om vad man kommit överens om under regeringsförhandlingarna.

Bland annat förekom det i offentligheten uppgifter om att det skulle vara klart att Hangö-Hyvingebanan skulle elektrifieras.

I själva regeringsprogrammet finns ingen sådan detaljbeskrivning. Det enda konkreta projektet som nämns är elektrifieringen av banavsnittet Kemi–Laurila–Haparanda.

Thomas Blomqvist säger att man senare tar ställning till sådana detaljer. Men han lyfter fram att regeringsprogrammet innehåller en beredskap om att göra betydande satsningar på infrastrukturprojekt.

- Projekt som elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan passar, som jag kan se, bra in i regeringsprogrammet.

- Jag är nu hoppfull att den här regeringen ska kunna sköta det här. Men det har nu inte slagits fast.

Det är klart att jag känner Västnyland och Nyland bra och har det säkert med mig i bagaget när regeringen sitter och diskuterar olika saker

Blomqvist är försiktig med att komma med löften, men säger att elektrifieringen ”borde ha goda chanser att gå framåt”.

Västnyland kan inte särbehandlas

Thomas Blomqvist poängterar att en minister verkar för hela Finland. Men samtidigt tror han att det har en betydelse för en region att en minister kommer från området.

- Några stora möjligheter till att soloåka finns det ju inte som enskild minister, utan man måste agera utgående ifrån de skrivningar som finns i regeringsprogrammet och det man har kommit överens om.

- Men det är klart att jag känner Västnyland och Nyland bra och har det säkert med mig i bagaget när regeringen sitter och diskuterar olika saker.

- Jag har ju inte suttit i regeringen tidigare så jag vet ju inte exakt hur det fungerar och varje regering har säkert sitt eget sätt att jobba. Jag utgår ifrån att man alltid ser till helheten, men att risken för att man ska glömma bort de delar av landet som ministrar kommer ifrån är väl ganska liten.